Så klart visste Vinga att han inte skulle berätta sin mörkaste hemlighet, men att han sa något så mörkt och ändå från sitt hjärta gjorde henne förvånad och hon hade svårt att svara först. Lite tafatt över svaret.

“Order är order.” sa Vinga simpelt till slut, det mörka ämnet var förmodeligen ingenting som Lucas skulle vilja diskutera vidare o…[Read more]

I en av de många häckarna satt Tirrin. Hon snyftade till och drog en hand under hennes näsa för att få bort snoret. Att det smutsade ner hennes röda siden kavaj var inget hon brydde sig om. Ögonen var fast på Arlin och tanken på att han visade dem dammen gjorde henne ilsken. Varför skulle han? Detta var hennes familjs hemliga damm. Något som…[Read more]

“Det är inte rättvist!” utbrast Vinga, lite som den bortskämda prinsessan hon en gång var och hennes ögon smalnade lite och hon fnös till. Vad skulle hon kunna komma på för frågan tills dess? Egentligen fanns det väl många frågor hon hade velat fråga honom. Men att välja en var svårt. Dessutom var hon inte säker på vad som skulle kunna ge henne m…[Read more]

“Jag som trodde du skulle föreslå en kyss” sa hon med ett roat och retsamt leende, lite för vågat och kaxigt för en som rodnade av tanken och hon såg ut över horisonten igen. Solen värmde skönt och hon slöt sina ögon för en stund. Njöt av ögonblicket. Priset var så klart en bra idé. Däremot var hon inte säker på vad hon skulle fråga och samtidig…[Read more]

Egentligen hade inte Vinga tänkt så långt och hummade lätt. Hon hade lite svårt att få hästen lugn efter galoppen, men klappade den lätt på halsen när den äntligen hade lyssnat på henne. Hästar var inte hennes essä. För att vara ärlig så föredrog hon alltid till fots, även om hon var en duktig ryttare.

“Jag vet inte riktigt, har du något försl…[Read more]

Vinga nickade lite lätt åt hans ord. Det stämde ju i för sig. Och hon saknade honom en hel del, vad kunde hon göra för att inte göra det? Hon hoppade innerligt att hon kunde se honom. Men var han fortfarande kvar på slottet? Han tvivlade på det.

“Älskade Sloan” hummade hon lätt för sig själv och nickade instämmande åt hans ord och sedan slog hon…[Read more]

“Otippat?” frågade Vinga med ett höjt ögonbryn med ett skratt för att sedan skaka på huvudet åt det hela. Om det var någon hon saknade var det Sloan. Egentligen den som var hennes far.

“Han har varit som en far för mig, och hade svårt att neka mig det. Vi låtsades att jag var sjuk på dagen av turneringen. Han gav mig idén så klart.” fortsatte ho…[Read more]

“Det är hemska!” utbrast hon med en grimars, bara tnaken på att bli så upphöjd, och älskad av någon var för henne främmande och hon rös bara av tanken på rummet till Linnea.

“Sloan berättade för mig att bönder började med något uppror. Jag tog mig ner till staden, han blev till och emd anklagad för att vara en pedofil!” ubtrast hon lite glatt…[Read more]

Vinga nickade lätt åt hans svar. Hon drog en distraherad hand genom sitt hår medan hon funderade på hans ord. Hon kunde förstå vad han menade, ingen av hennes bröder var särskilt… ja. De hade ett annat tankesätt. Lätt distraherade dessutom. Även om Tristian påpekade annat.

“Det finns en anledning till varför min far, tyckte om mig bäst. Vi har…[Read more]

Vinga fnös åt kommentaren. Besegrad? Knappast, hon valde att följa med honom. Det var väl det som var det bästa att göra i denna situationen. Vad annars skulle hon göra? Hon suckade tungt och drog en hand genom sitt hår igen,

“Jag skulle inte säga besegrad, men det vore dumt att inte ta chansen att se sin familj. De skulle aldrig förlåta…[Read more]

Vinga skrattade glatt åt hans skämt om orken och skakade på huvudet så att hennes röda hår blev ett virrvarr runt omkring henne. Sedan tystnade hon åt hans andra kommentar. Gott försöka? Som om han ens hade tänkt tanken att… hade han? Hon blev lite generad och valde att se åt ett annat håll medan hon svarade.

“Jag vet inte, terrorisera…[Read more]

Lite generat skrattade hon till och höll blicken framåt ett tag, mot horisonten. Det såg ut att bli en fin dag. Åtminstone hade de det att se framemot. Alltid något. Alltid skönt. Hon kliade sig själv i håret och kunde inte annat än att erkänna att det var skönt med en annan häst för en stund.

“Mahrduks? Kanske det kanske. Jag vet inte om någo…[Read more]

Vinga rynkade på ögonbrynen åt döttrarnas rop efter dem. Ta tillbaka slottet? Hon grimaserade åt tanken. Tanken att behöva tänka påe tikett och alla äckliga herrar.

“Fy fan, ta över slottet. Vilket hemskt öde” påpekade hon lite skrattandes till Lucas.

“Alla män som försöker spilla sitt gubbagägg över en, allt etikett och dansande. Dessut…[Read more]

Dåraktigt. Så klart, men vad fanns det för andra alternativ? Dans och annat var inget hon ville syssla med. Dessutom skulle det inte vara allt för dumt att testa tuneringen igen. Kanske hon skulle vinna igen? Hon hummade lätt och sträckte på sig.

“Jag har inte slåtts med svärd på år och dar.” påpekade hon, inte för att hon var orolig för att vara…[Read more]

Vinga flinade åt det hela, hon var mest glad att uppmärksamheten inte var på henne längre. Hon var inte särskilt förvånad över att Lucas skulle delta i turneringen och skrockade lätt över hans ord.

“Tuneringen är väl nästan en dans. Allt för mycket etikett regler kring dess stridande. Piruetter som lämnar flanken fri och allt sånt…” sa Vi…[Read more]

Linnéas sätt att utropa och slå i bordet fick Vinga och rynka på ögonbrynet. Vinga satte ner sitt glas, för att sedan vända sin blick mot Linnea.

“Jag har mina plikter, på samma vis som du har dina.” sa hon simpelt, med en enkel suck. Det stämde väl inte helt. Egentligen kunde hon strunta i att fara och vara kvar här… men bland alla barn och d…[Read more]

Envis, det var något hon alltid varit. Ibland lite för mycket för sitt eget bästa. Hon hann inte allt för långt innan hon kände hur världen vinglade lite för mycket för henne. Istället för att fortsätta valde hon att luta sig mot väggen och det kändes bättre när ögonen var slutna mot hennes arm. Det snurrade mindre.

“Åh helvete…” muttra…[Read more]

Vinga skakade nätt på huvudet så att hennes hår flög lite omkring henne – några lockar träffade Lucas i ansiktet. Snabbt rörde hon sig ifrån hans famn och ställde sig mer rakt.

“Nej… Jag klarar mig Lucas. Oroa dig inte för mig” sa hon, lite genant och kliade sig själv i bakhuvudet. Egentligen var hon inte allt för full, men att dricka ett p…[Read more]

Rodnaden blev ännu mer tydlig vid hans ord och hon strök en hand genom sitt hår och hennes ansikte var fortfarande lite för nära hans. Hon granskade hans ärr och hennes bärnstensfärgade ögon fastnade något i hans ljusbruna och varma ögon. Hade de alltid varit så… vackra?

Tanken fick henne att rodna ännu mer och hon hade inte ens tänkt på att…[Read more]

Konungens blick smalnade något. Drakriddare. Som om det ens betydde något i hans ögon just nu. Hans mun blev ett sträck, så som det blev när han var irriterad och missnöjd på sättet hans lillebror talade med honom. Ibland förstod han inte. Eller för att vara ärlig, mestadels av tiden. Att han drog in hans bröllop, gjorde honom på ännu bittrare…[Read more]