Ziyaté kunde se hur tårarna skavde i den unga flickan. Tecken på svaghet, kunde hon inte lyssna? Hon ville inte lägga märke till den  ursäktande minen och strök en öm tumme över hennes kind för att lägga sin panna mot hennes. De röda ögonen var moderliga och hon log svagt.

“Lita på mig. Du är stark.” sa hon, med en lite mildare ton, det var vä…[Read more]

Lite för skönt att ligga kvar med händerna och knäna i det mjuka gräset var det. Väldigt lockande att lägga sig ner… Hon drog en djup suck och lade sig ner, för att sedan rulla över på rygg. Hon blickade upp mot skyn som inte hade ett moln att sikta. Solen stod fortfarande högt och värmde henne. Hon slöt ögonen och drog ett djupt andetag. Fort…[Read more]

Mitt i allt som skedde omkring henne. Allt mörker kändes den bekanta rösten som en värmande eld i all kyla. Orden sårade henne. Djan förlorad i Lloths spindelnät. Tanken fick henne att rysa, den oskyldiga Djan. Eller åtminstone god hjärtad. Ett skrik lämnade hennes läppar när hennes forna vän skar upp magen på Sasha. Sasha som alltid varit hans nä…[Read more]

Ett kort tag försvann den bittra smaken. Smaken av förfall. Ögonen och orden fick en lättnad att stiga inuti Sera. Allt skulle bli bra.  Djan var stark. Hon suckade lätt, det var enbart tillfälligt. Säkert den idiotiska myten som kapten hade pratat om. Det hade gått till Djans huvud. Eller ett dåligt skämt?

Ett lätt skrik av förfäran hör…[Read more]

Kniven fick henne att stelna till. Vad hade skett med Djan? Ursinnet och galenskapen var klar i hans ögon och den där bittra och smaken av bränt fyllde hennes mun. Mörk magi. Korrupt magi. Hon vågade inte riktigt svälja och hon försökte i ett desperat ögonblick att ta tag i hans hand och vrida den så han skulle släppa kniven. I den korta dist…[Read more]

Det var allt annat än okej. Hon visste inte riktigt vad hon skulle göra och stod helt stilla när knivens egg trycktes mot henne. Hon vågade inte göra något, inte ens svälja. Kanske det hela var en mardröm? Hastigt blundade hon för att öppna ögonen igen. Det verkade inte som det.

“Djan…. Sluta! Du skrämmer mig!” utbrast hon och hon var som fas…[Read more]

Frågan förvirrade henne. Så han frågade om Sasha. Det var något i hans blick och sättet som han frågade som fick henne att rysa och få gåshud. Lite förvirrat drog hon bort sitt täcke och reste sig upp för att ta tag i Djans axlar och skakade om henne.

“Älskade Djan, vad är det du pratar om? Vad ska du med Sasha?” frågade hon och försökte att f…[Read more]

Den forna prinsessan suckade till  i sömnen och gnydde lite när någon väckte henne. Hon var irriterad och slog bort handen. För att sedan märka vem det var som väckt henne. Varför i helvete skulle han störa hennes skönhetssömn? Han borde veta om hon behövde den, nu mer än någonsin.

“Djan…?” frågade hon lite förvirrat och satte sig upp. Vad var…[Read more]

Vin. Det var klart att det var det hon behövde. Hur kunde man tänka klart utan det? Hon kunde inte rå för att stämma in i skrattet från Djan och lade sin arm omkring hans axlar. Tacksam över att hon var lika lång, om inte lite längre än Djan.

“Vin, ja. Alltid har du de bra idéerna!” sa hon och försökte att skaka av sig känslan om att något var…[Read more]

Utan att vända blicken ifrån kartan som är målad på bordet sträckte hon sig efter sitt glas som Vendrik hade druckit ur. Tanken att han hade fräckheten att ta hennes glas gjorde att hennes leende smalnade. Nonchalant cirkulerade hon vinglaset i sin hand så att vinet virvlade upp och ett par droppar kom på Vendriks klädsel. Akila drog in doften av…[Read more]

Ett litet pip hade lämnat Sera när han tryckte på hennes hals. Det kändes obehagligt, speciellt det mörka i hans ögon och smaken av bitterhet som inte ville lämna hennes mun. Som om det var mörkmagi närvarande. Men varför skulle det vara det? Hon såg lite osäker ut och gav honom ett svagt betänkande leende. Snart försvann smaken, men det var svårt…[Read more]

Att kvinnan hade uppskattat vad han sa, utan att le sådär fånigt som Lucas tenderade göra, gjorde Gormkäft lite mer lycklig och hans svans svingade sig fram och tillbaka. Han till och med tog sig fräckheten att klättra sig upp från väskan och upp på Lucas axel. Det var inte allt för vist när han kände sig lite vimmelkantig då han plötsligt var…[Read more]

Finn hade fortfarande båda händerna mot träbordet och en fixerad blick mot Corrin. Han försökte att inte låta blicken dras mot vapnet som fanns i Evinas händer. Trots allt gjorde bara tanken honom nervös. Inte hade hon tänkt skada dem? Inte om de säger sanningen. Inte kan väl Corrins snedsteg innan göra så att Evina inte kunde hjälpa dem. Trots al…[Read more]

Sera fortsatte att hålla honom i en tajt kram. Det var som om hon inte ville släppa honom. En äcklig känsla av att om hon släppte honom skulle han inte vara den samme längre. Tanken var väl löjlig egentligen. Varför skulle det inte vara så?  Till slut tvingades hon att släppa honom och hon suckade tungt över hans ord. Det var sannerligen…[Read more]

Vésiva visste inte riktigt vad hon skulle vänta sig, men det här var inte något hon hade tänkt. Hon föll själv framåt på marken och kände hur gräset under hennes händer och knän. Att det gjorde ont var inget hon tänkte på först. Det var ett senare problem. Hon kände hur det tvistade i hennes mage och hon lade en hand över hennes mun för att stopp…[Read more]

Hans förfärade skrik förvirrade Sera. Vad var det för fel med att ha kastat kronan i vattnet? Trots allt var det väl exakt det som han vill att hon skulle gjort från början. Det hade tagit mycket från henne att äntligen göra det. Hon rynkade lite oförstående på ögonbrynen åt hans prat om pengar och drog fram en hand som hon hade haft i sin fic…[Read more]

Att det fanns ett retfullt ansiktsutryck på Lucas och att det förmodligen var en pik, var inget som Gormkäft lade märke till. Istället sträckte han på sig lite grann och det nästan tandlösa leendet syntes och han gjorde en gest framför sig.

“Även om det inte ser ut så, så har jag många år på min nacke. Flera århundranden av kunskap!” sa han…[Read more]

Han var modig. Hon kunde inte annat än erkänna det. Vass i tungan. Sättet han resonerade, resonerade hon också. Även om hon inte riktigt tyckte om tanken på att ge honom den makten. Men hon visste att det var sant. Att de skulle vara ett förfall om hon fortsatte ensam. Däremot om Vendriks mörka rykte skulle vara till fördel var hon inte säker på.…[Read more]

Vi kan hjälpa varandra. Redan där anade Akila vart han var på väg.  Gitermål. En slags garanti på en makt som hon hade. Bara tanken gav henne en bitter eftersmak. Hon lyssnade halvt på resten som kom ur Vendriks mun. Mest distraherad av att han var på väg åt det hållet som hon trodde. Giftermål. Det fanns en orsak till varför det hade gift i s…[Read more]

Att Djan inte var allt för förtjust i tanken på att röra sig norrut var hon inte förvånad över. Kanske var det inte allt för dumt att röra sig mot Älvskogen? Ett orakel låter som en bra idé. Om någon skulle kunna ge en svar, borde det väl vara en sådan. Eller? Försiktigt strök hon ett litet finger över Sashas hjässa för att sedan låta handen v…[Read more]