Asgeir hade varit fullt upptagen med att betrakta allt omkring sig, men vaknade ur sina tankar med ett ryck då han hörde den svärande och gormande kvinnliga rösten som lät bekant. Det gick inte att mista Asgeirs systers röst, men ändå fick den honom att rycka till förvirrat. Några ögonblick senare uppenbarade sig en väg framför dem av folk som vik…[Read more]

Det var overkligt att vandra där genom korridorerna av tjänstefolkets ledning. Trots allt var det inte länge sedan hennes hem decimerats totalt, och här var hon i sällskap av en som hade orkestrerat det hela… Nenya Saelorian. Så klart hade de tagit henne ut ur staden innan Karms armé dykt upp i Loradon och låtit henne återvända till sin mor i…[Read more]

Arlin mötte Nillas blick stadigt, men inom honom var en osäker strid då han väntade på hennes svar. Det var som om tystnaden sträckte sig betydligt längre än de få sekunder det tog för henne att svara, och det gjorde honom allt mer nervös och spänd. Fanns det något hopp för dem? Det var svårt att säga. Han höll fortfarande andan nästan då hon la…[Read more]

Dryaden framför honom betraktade hans ögon och hade ett litet leende på sina läppar.
‘Är det inte vårt ansvar att försöka kämpa emot sådana instinkter?’ undrade hon. ‘Vi tänkande varelser, som kan välja vad vi gör. Vår naturliga instinkt vore att skada eller fördriva det som är främmande. Ändå är du här, nästan vid gränsen till vår huvudstad.’ s…[Read more]

Asgeir lät sina krigare kämpa i bakgrunden medan han närmade sig Hillevi, trots allt kunde de sin sak och även om kampen var jämn bad han till Oden att de skulle segra utan allt för många förluster.
‘Så låt oss avgöra detta i en tvekamp!’ ropade han åt henne.
‘Du och jag, i sköldringen.’ sa han och nickade åt krigarna bakom sig där hennes och han…[Read more]

Jezeral hummade lite över Kamillas ord, trots allt fanns det inte mycket att kommentera. Karm var i ett riktigt dåligt läge, och det var inte mycket någon av de två kunde göra åt saken. Till sist hade de även hittat hans häst, på vilken de kunde lägga deras fånge. Han nickade åt hennes ord, om hon hade behov av att vädja till alla de mötte var det…[Read more]

Ayperos verkade nästan lite besviken över generalens likgiltighet, men fick annat att tänka på snabbt då generalen gick till attack med förnyad energi och snabbhet. Till en början verkade demonen inte ha några problem med att hänga med Takas rörelser, trots att mannen överraskat honom med sin styrka och snabbhet. Problemet för Ayperos var egentli…[Read more]

Arand skakade på huvudet åt hennes ord, hon hade ju rätt och det var inte direkt en ovanlig behandling då det kom till sådana som han. Eller sådana som dom två, som Maeve beskrev det. De var utbölingar i detta land, och de flesta skulle inte möta dem med vänlighet om de inte var tvungna till det.

Väl framme i hennes kammare såg hans gula ögon o…[Read more]

Han reste sig sakta och såg ned mot skogen de lämnat, försökte bedöma om de skulle vara säkra alls på platsen och ruskade sedan sakta på huvudet.
“Jag vill nog gärna att vi flyttar oss utom synhåll för den där skogen innan vi slår läger.” det var en medelväg på problemet, för hon hade rätt det var långt till ett värdshus.
Trollkar…[Read more]

Ayperos viftade bara bort Isras uppmaning om att inte skada varandra för mycket. Detta var pojkarnas lek och att skada varandra var liksom en del av det. Att vara oförsiktig och vågad var meningen med det hela. Han stod där, avslappnad, ledigt och obekymrat på ett sätt som skulle förarga de flesta krigare. Och liksom Isra skulle lägga sina pengar…[Read more]

Hovmästaren verkade något förnärmad över att bli beordrad på detta vis av en utböling, även om hon var en prinsessa. Men etikett var etikett, och något stelt bugade han sig.
‘Självklart, ers höghet.’ sa han något sammanbitet. ‘Det ska ske omedelbart.’ han vände sig om för att gå, då Arand och Maeve började röra sig mot hennes kammare.
‘Åh, se…[Read more]

Att se en ung kvinna så sårbara var något av en ny situation för Arlin, och i empatin för henne kunde han känna hur det blev tungt att andas – som om hennes känslor var hans egna. I andra fall hade han ju bara varit på sidolinjerna och inte behöft befatta sig med sådant själv, men nu stod han öga mot öga och mötte Nillas sorg och ilska – och j…[Read more]

Asgeir ryckte på axlarna lättsamt åt hans vägledning och instruktioner, det kunde nog inte vara så svårt att hitta trots allt? Och löftet om unga kvinnor var alltid något som passade honom. Så han vandrade i riktningen mot marknaden med Vasilij, log och hälsade till höger och vänster på personer han mötte och studerade något märkligt som v…[Read more]

Ithia nickade lite disträ över alvpojkens svar, och på basen av hans ord var detta något som skett fler än några få gånger innan. Hon kunde inte hjälpa att känna sig orolig och hade således heller ingen matlust. Tyst skakade hon på huvudet åt hans fråga.
‘Nej, jag väntar bara här tills det är över.’ sa hon och såg lite tankfullt på halsbandet i si…[Read more]

Hans resonemang var logiska, men Ithia kunde ändå inte hindra tankarna att dra mot slutsatsen att hon troligen gjort ett avtal med djävulen, som en dag skulle bita henne i arslet. Hans ödesmättade ord lämnade henne med en känsla av obehag och föraning. En stund sjönk hon bara in i de orden, och vad de kunde innebära. Hennes blick blev ofokusera…[Read more]

Ethirions ord lät inte så farliga först, och det framgick rätt snabbt fram att hon ville göra honom till en spion. Tanken att förråda sitt folk på det viset var inte någon tanke hon behagade, snarare var det rätt förnedrande för någon i hennes position. Men hade hon inte redan förrått sitt folk, och sin drottning – Sharahs ställföreträda…[Read more]

Ithia fnös i ett litet skratt, inte road egentligen men det var lite skrattretande att höra någon som Ethirion kalla hennes förflutna för intressant. Men där kom det, den unika situationen, och hon bävade lite över vart diskussionen var på väg.

Bara för att ha något att göra tog hon en till liten klunk av sitt te, medan hon betraktade h…[Read more]

Ithia suckade lite inombords på Ethirions likgiltiga vis som verkade få tiden att gå långsammare. Hur länge skulle denna pina och tortyr av att behöva vara i hans sällskap vara? Kunde de bara inte skynda på lite så Kheezai blev klar med sin behandling snart? Nå, det var själviskt tänkt, men hon hade nästna hellre mött fader Afselius igen än att s…[Read more]

Arand hade tänkt ge någon sarkastisk kommentar som svar på hennes anmärkning gällande hans pigghet. Men då hennes hand stannade kvar var det som om även han fastnade en stund, frånvarande då han såg henne i ögonen. Han kom på sig själv med att ha hållit andan då hon lät sin hand falla och började gå. Ett ögonblick stod han kvar, stilla i sina egna…[Read more]

Ithias hjärta slog lite långsammare då han sa att det inte var något hon borde vara medveten. Lustigt egentligen hur denna man fick det att krypa under skinnet, och hon intalade sig att hon var löjlig. Men hon kunde inte helt skaka av sig känslan, speciellt inte då han så mystiskt förde konversationen vidare och ledde den vidare på viset han gjord…[Read more]