Asgeir rynkade ett ögonbryn åt hennes rullande av hans mors namn, och undrade lite om denna kvinna – eller varelse – var riktigt stabil. Kanske det hade varit ett misstag att involvera sig med henne.  Trots allt hade de ett uppdrag, att finna och fånga eller döda Turin Hrafns krigare som länge skapat oreda på landsbygden.

‘Jag skulle inte gå så…[Read more]

Han svepte ned till de två, drog fingrarna genom skägget nog för att han var presentabel men det kunde inte skada att göra det. Han stannade framför dem och såg på dem med sin mörka blick, han bugade mycket kort och ovant, det märktes att han bara gjorde det för att vara artig. Xar avskydde verkligen att behöva krök rygg överhuvudta…[Read more]

Nu hörde han utmärkt vad drottningen och Djan talade om; honom. De skulle bara veta vad han kunde göra om han ville då. I de flesta fall försökte han dölja sina förmågor, men han hade inte lika bra  kontroll över sina känslor och det avspeglades oftast i någon slags kraft. De som satt närmast kanske kunde känna hur luften runt mannen blev an…[Read more]

Han kände sig lite uttråkad medan de diskuterade adeln, så otroligt ointressant men det sade honom mycket om vart han råkat hamna. Det verkade troligt att de av hovet själva.
Han smuttade lite på vinet, det var inte så illa så alltså högt upp i hovet. Inte så bra för artigheter var inte hans bättre sida. Visst kunde ju försöka om han vart tvung…[Read more]

Xharin såg mot skogen, med visst obehag. Något mer var fel. Luften kändes tung och fel.
Han såg ned mot sin vän, oroad detta såg verkligen inte bra ut.
“Kom igen nu Vesiva, vi skall vila men inte Här” han betonade varje ord och hoppades verkligen inte att han skulle behöva bära bort henne en bit till, han var inte säker på att han skulle orka det.

För att ha hamnat på en helt okänd plats så höll gubben färgen bra bara satt lyssnade och knäckte i sina obehagligt spindellika vita händer. Värmen tycktes inte bekomma honom trotts att han såg ut att vara lite väl varmt klädd för detta klimat. Vita böljande kläder, lika vita som hans långa hår. Han såg ganska malplacerad ut på en sådan här plats…[Read more]

Samma ögonblick som glasskärvan rörde vid Akilas hals var det som om alla ljus i rummet mörknade till och alla färger i den annars färgglada platsen förvandlades till svarvitt. Som om skugglandet själv plötsligt tagit boning där hos drottning Akila, i hennes palats. De få skuggor som funnits där i det ljusa Iselem blev långa och mörka som av…[Read more]

Asgeir betraktade henne något tankfullt, det var som om hon inte riktigt visste var hon var. Men på hennes utseende att döma var hon definitivt en del av Kaldrland. Inte för att han mött någon som henne förr, men han hade hört berättelser om väsen som henne.
‘Min mor?’ frågade han, något förvånad över frågan.

‘Ranghildr Ulfhedna.’ svarade han, me…[Read more]

Ithia gjorde sitt bästa för att hålla sig lugn över orden som Afselius kläckte ur sig, men han verkade ha en obehaglig förmåga att få hennes blod att koka. Bara hans arrogans och sätt att se ned och nedvärdera henne gjorde henne ursinnig. Men han var bara en man som blåste upp sig själv, den som verkligen oroade henne var mannen som bar jaktspj…[Read more]

Arand såg flyktigt över axeln mot sina medresenärer, och himlade lätt med ögonen åt deras resonemang. För att vara helt ärlig var han inte så glad över nekromanter och deras konster, men samtidigt delade han inte sina kompanjoners törst efter blod.
‘Bara vänta ett ögonblick.’ uppmanade monsterjägaren. ‘Personen där inne låter inte direkt som någo…[Read more]

‘Mörkeralv?’ frågade Ithia med en lätt fnysning, som om hela tanken och påståendet var absurt – vilket det egentligen var.
‘Ni går efter falska rykten från män rädda för sina egna skuggor.’ påpekade hon enkelt och såg sedan på Afselius.
‘Be dina män att ställa sig åt sidan.’ beordrade hon, med sina grå ögon hårt fästa på prästen.
‘Eller måst…[Read more]

Catea verkade inte speciellt bekymrad över regnet, snarare verkade hon väldigt neutralt inställd till det mesta omkring sig, men hade ändå ett varmt leende på läpparna då hon såg mot Gormkäft och Lucas.
‘Så, låt oss skynda oss till Wendylm så vi kan ta tag i det som spelar roll.’ sa hon.
‘Gränsen mellan Nirai och Mar Gharok har varit en tvistefråg…[Read more]

Ayperos stelnade till något vid Nenyas ord, hans ilska över hennes oförmåga att hålla sina tankar och känslor för sig själv synliga där bara ett fruktansvärt ögonblick. Så kort att man nästan hade kunnat inbilla sig det. Men lika snabbt som vreden varit där försvann den och hans mer behagliga anlete var där igen. Han kunde känna närvaron av Tipu…[Read more]

Ithia stannade tvärt i sina steg, och hennes intensiva grå ögon såg männen i ögonen något utmanande. Som om de skulle våga göra något mot en paladin i full mundering. Så klart hade hon inte någon tanke på att dra vapen, men det visste ju inte dom. Men Afselius höll på att gå henne på nerverna med sin falska fasad, och hon vände blicken mot honom…[Read more]

Det var inte svårt att höra kaoset och paniken som brutit ut i byn, och Ithia bestämde sig för att försöka ta sig in och ut så osynligt hon kunde. Men det blev snabbt uppenbart att det inte skulle vara möjligt, med tanke på att flera av byns män samlat sig vid värdshuset. Det hade inte varit så illa, men åsynen av fader Afselius förkunnade a…[Read more]

Han kände sig så trött just nu och hade han inte fortfarande hört skogen knaka där längre bort hade han nog somnat. hans vän verkade känna de samma, då han hörde hur lade sig ned hon med. Nåväl lite vila kunde de nog kosta på sig.
Xharin log väldigt blekt, det låt lite som en lögn det hon sa, men han funderade på vad han skulle svara. Han kände…[Read more]

Ithia nickade, och gick en stund till innan hon stannade upp i sina spår och svor tyst. Kanske lite okaraktäristiskt för en paladin, men Ithia var kanske inte heller den direkta stereotypen heller.
‘Jag måste hämta min häst och min packning.’ sa hon och såg på Kheezai, Kessie, ja det var lite svårt att välja namn nu då hon hört båda.
‘Göm…[Read more]

Kiel förstod inte riktigt vad som hände, men plötsligt hade han hennes mantel på sig och var knuffad in i skuggorna. Något krampaktigt höll han i sin lutas fodral och svärdet, och väntade med andan i halsen då hon försvann. Hans första reaktion var att fråga vad hon tänkte göra, men plötsligt hade hon försvunnit samma väg de kommit. Allt han…[Read more]

Izira gjorde en avvisande gest åt Yásantharïels hån mot bröderna.
‘Misslyckande under dåligt ledarskap kan knappast skyllas på de agerande händerna.’ sa hon enkelt, trots allt hade Osiliza och Vakluir vanhedrat sig själva, snarare än någon annan. Deras frågor och kommentarer irriterade henne något, men hon var så klart tvungen att övertyga dem…[Read more]

Alithea var nästan för sliten för att tänka, en då draken plötsligt talade i hennes huvud satte hon tvärt upp från sin liggande position på taket där hon dragit efter andan. Smärtan i revbenen efter sparkarna hon fått där var enorm, men hon såg på draken med stora ögon och ett sprucket leende som fick lite blod att rinna ned från hennes läpp. Had…[Read more]