Asgeir vred sig lite obekvämt över furstens blick som verkade stirra på hans bror med en nästan övernaturlig intensitet. För ett ögonblick blev han tyst och visste inte riktigt vad han skulle säga, och såg på falken nästan sökandes efter stöd. Till sist drog han efter andan.
‘Så… Vi har ett avtal, furst Vasilij?’ frågade han. ‘Vi sänder efter m…[Read more]

Mörkret gjorde Ithia något nervös, och då den mörka figuren plötsligt dök upp ryckte hon till och drog sitt svärd halvt ur sin skida innan hon såg vem det var. Lika snabbt som hon dragit svärdet pressade hon det tillbaka med ett metalliskt ljud, och drog ett andetag följt av ett lättat skratt.
‘Ja, men jag trodde du kanske gett dig av långt härif…[Read more]

Den mörka blicken såg kallt över Djan som uppenbart var full, vilket kanske var tur för denne för fyllon kunde ju ursäktas. Förmågor? Jo ja tackar. Han hade fler än han själv tänkte delge de två. Han var mycket skicklig på väldigt många olika ting.
“Man är en ganska skaplig trollkarl.” Visst han kunde ju vara ödmjuk också om han ville.

Lite impo…[Read more]

Xharin stirrade lite frågande på sin vän? Hon verkade inte må så bra precis..
“Vanligen tre” sade han trött och såg bort åt skogen igen, den verkade lugnare men han ville nog ändå flytta sig lite till innan de vilade.. Men hur? Hans vän mådde inte bra och han kände sig sliten.
“Kom igen nu! Jag vill helst inte bära dig…”

Jaha mannen var rådgivare? Det var lite oväntat, men på ett vis borde han annat det. Djan verkade lite opålitlig minst sagt men det var knappast Xars problem.
Han nickade lite åt presentationerna och funderade lite över sitt svar, för vad gjorde han där? Han hade nyss vart hemma i sitt torn och sen helt plötsligt där hos dem. Han visste inte ens…[Read more]

Mörkret som tidigare varit kyligt och hotande ändrade karaktär vid hans önskan om att få tjäna. Istället tycktes mörkret omfamna Vendrik i värme och en stor kärlek. Det var ett löfte om styrka, ett löfte om makt…. så länge han tjänade henne. Trots att han var en man hade han en plats vid Lloths kärleksfulla och barmhärtiga sida. Han kunde få sty…[Read more]

Asgeir rynkade ett ögonbryn åt hennes rullande av hans mors namn, och undrade lite om denna kvinna – eller varelse – var riktigt stabil. Kanske det hade varit ett misstag att involvera sig med henne.  Trots allt hade de ett uppdrag, att finna och fånga eller döda Turin Hrafns krigare som länge skapat oreda på landsbygden.

‘Jag skulle inte gå så…[Read more]

Han svepte ned till de två, drog fingrarna genom skägget nog för att han var presentabel men det kunde inte skada att göra det. Han stannade framför dem och såg på dem med sin mörka blick, han bugade mycket kort och ovant, det märktes att han bara gjorde det för att vara artig. Xar avskydde verkligen att behöva krök rygg överhuvudta…[Read more]

Nu hörde han utmärkt vad drottningen och Djan talade om; honom. De skulle bara veta vad han kunde göra om han ville då. I de flesta fall försökte han dölja sina förmågor, men han hade inte lika bra  kontroll över sina känslor och det avspeglades oftast i någon slags kraft. De som satt närmast kanske kunde känna hur luften runt mannen blev an…[Read more]

Han kände sig lite uttråkad medan de diskuterade adeln, så otroligt ointressant men det sade honom mycket om vart han råkat hamna. Det verkade troligt att de av hovet själva.
Han smuttade lite på vinet, det var inte så illa så alltså högt upp i hovet. Inte så bra för artigheter var inte hans bättre sida. Visst kunde ju försöka om han vart tvung…[Read more]

Xharin såg mot skogen, med visst obehag. Något mer var fel. Luften kändes tung och fel.
Han såg ned mot sin vän, oroad detta såg verkligen inte bra ut.
“Kom igen nu Vesiva, vi skall vila men inte Här” han betonade varje ord och hoppades verkligen inte att han skulle behöva bära bort henne en bit till, han var inte säker på att han skulle orka det.

För att ha hamnat på en helt okänd plats så höll gubben färgen bra bara satt lyssnade och knäckte i sina obehagligt spindellika vita händer. Värmen tycktes inte bekomma honom trotts att han såg ut att vara lite väl varmt klädd för detta klimat. Vita böljande kläder, lika vita som hans långa hår. Han såg ganska malplacerad ut på en sådan här plats…[Read more]

Samma ögonblick som glasskärvan rörde vid Akilas hals var det som om alla ljus i rummet mörknade till och alla färger i den annars färgglada platsen förvandlades till svarvitt. Som om skugglandet själv plötsligt tagit boning där hos drottning Akila, i hennes palats. De få skuggor som funnits där i det ljusa Iselem blev långa och mörka som av…[Read more]

Asgeir betraktade henne något tankfullt, det var som om hon inte riktigt visste var hon var. Men på hennes utseende att döma var hon definitivt en del av Kaldrland. Inte för att han mött någon som henne förr, men han hade hört berättelser om väsen som henne.
‘Min mor?’ frågade han, något förvånad över frågan.

‘Ranghildr Ulfhedna.’ svarade han, me…[Read more]

Ithia gjorde sitt bästa för att hålla sig lugn över orden som Afselius kläckte ur sig, men han verkade ha en obehaglig förmåga att få hennes blod att koka. Bara hans arrogans och sätt att se ned och nedvärdera henne gjorde henne ursinnig. Men han var bara en man som blåste upp sig själv, den som verkligen oroade henne var mannen som bar jaktspj…[Read more]

Arand såg flyktigt över axeln mot sina medresenärer, och himlade lätt med ögonen åt deras resonemang. För att vara helt ärlig var han inte så glad över nekromanter och deras konster, men samtidigt delade han inte sina kompanjoners törst efter blod.
‘Bara vänta ett ögonblick.’ uppmanade monsterjägaren. ‘Personen där inne låter inte direkt som någo…[Read more]

‘Mörkeralv?’ frågade Ithia med en lätt fnysning, som om hela tanken och påståendet var absurt – vilket det egentligen var.
‘Ni går efter falska rykten från män rädda för sina egna skuggor.’ påpekade hon enkelt och såg sedan på Afselius.
‘Be dina män att ställa sig åt sidan.’ beordrade hon, med sina grå ögon hårt fästa på prästen.
‘Eller måst…[Read more]

Catea verkade inte speciellt bekymrad över regnet, snarare verkade hon väldigt neutralt inställd till det mesta omkring sig, men hade ändå ett varmt leende på läpparna då hon såg mot Gormkäft och Lucas.
‘Så, låt oss skynda oss till Wendylm så vi kan ta tag i det som spelar roll.’ sa hon.
‘Gränsen mellan Nirai och Mar Gharok har varit en tvistefråg…[Read more]

Ayperos stelnade till något vid Nenyas ord, hans ilska över hennes oförmåga att hålla sina tankar och känslor för sig själv synliga där bara ett fruktansvärt ögonblick. Så kort att man nästan hade kunnat inbilla sig det. Men lika snabbt som vreden varit där försvann den och hans mer behagliga anlete var där igen. Han kunde känna närvaron av Tipu…[Read more]

Ithia stannade tvärt i sina steg, och hennes intensiva grå ögon såg männen i ögonen något utmanande. Som om de skulle våga göra något mot en paladin i full mundering. Så klart hade hon inte någon tanke på att dra vapen, men det visste ju inte dom. Men Afselius höll på att gå henne på nerverna med sin falska fasad, och hon vände blicken mot honom…[Read more]