Tur för dem att stoet kunde ta vara på sig själv för när Skjórinn vred på sin överkropp för att titta på honom föll hans blick automatiskt till hennes ögon. Hon svarade honom att det i sådanafall störde henne att en sådan som han satt bakom henne och hans skulle ta till orda när ögonen svätte vidare ned mot bröstkorgen vid rörelsen av hennes…[Read more]

Hon var minsann underlig och han förundrades över det faktum att han reflekterade till en mån han gjorde kring hennes beteende, hur hon talade till hästen och sedan förklarade för honom varför hon gjorde det. Själv talade han sällan till stoet men var noga med att behandla djuret väl för i slutändan så vann de båda två på det.

Flätorna…[Read more]

För Yaraven var det hela bara ett extra moment i vardagen trots att det var alldeles för få gånger han inte varit ensam på hästen, förmodligen år sedan det hänt sist. Han hjärna letade sig tillbaka till det distinka minnet av den där pojken, vad var det hans namn hade varit igen, Joseb.. Jopheba.. Nej inget av namnen klingade rätt för honom men ha…[Read more]

Frukosten passerade relativt smärtfritt utan några direkta samtal och lämnade mätta magar. Han själv var ingen expert på matlagning i sig och hade följt hennes instruktioner och tagit kitteln från elden när hon ansett att gröten var färdig, därefter slevat henne en portion och väntat på att hon skulle äta sitt innan han lånade hennes skål och…[Read more]

Han möttes av en spänd blick när han väl tog till syne den han försökt prata till och han kravlade sig instinktivt ett steg tillbaka, attans rackarrns fy och fä det var ju Silke. En loska saliv tog sig i all hast mot det smutsiga golvet i ett halvdant försök att hålla sin avsmak tillbaka. Han och hon må vara från samma gille men han var inte di…[Read more]

Yaraven tog tillbaka papperet på ren reaktion när hon sträckte över det. Tog in orden på samma sätt men förlät sina tankar virvla runt om det hon sagt och hur hon såg ut när hon gjorde det. Hennes axel var uppenbarligen inte i något bra skick men i samma veva hade hennes ögonbryn sjunkit, därefter hela huvudet.

”Självklart.” Var det första han sv…[Read more]

Han hade trott att det var han själv som skulle behöva ta upp ämnet om jakten efter hon mosat ihop papperet till en boll och kastat den tillbaka under gårkvällen, men han överraskades glatt att hon tog upp det på så kort tid. Ja om man inte räknade med att han behövt vänta till morgonen. Han tog upp den välanvända sleven igen och rörde runt i…[Read more]

Han hade dosat av under nattens gång, efter att hon så bryskt sagt åt honom att han fått lov att vänta till morgonen. Trädet hade inte varit det mest bekväma, men det var inte heller det värsta han sovit på eller mot, nu när barken gnagt mot ryggen så uppenbarade sig obekvämligheten vid hennes ord och han rörde på sitt huvud för att få liv i sin n…[Read more]

När handen sträcktes mot honom dök blicken mot den och följde varje centimeter som den begav sig mot centrum av hans bröstkorg. Som om han studerade den, den hade inget vapen i sig så blicken följde latsamt med den tills den daskade honom på nyckelbenet. En konfunderad fasad lade sig vagt över hans ansikte medan han övervägde vad hennes syfte med…[Read more]

Som om dragen ut ur en långsam, nästan olidlig tanke utan slut fokuserade blicken tillbaka till nuet. De mörka färgerna av natur, raska vindar lika många som lugna, vissa piskande bitiga medan andra var mjukt omfamnande. Den långsamma tanken tycktes sekundar till hans sinne i nuet, krypande och kravlande som om den förlorat en lem, låg blödand…[Read more]