Det var lite som om hungern hade avtagit och så fort som Camthalion satte brödbiten i munnen kändes det bara som om brödet växte i munnen på honom. Han svalde det till slut med en obekväm min och drog handen genom håret för att sedan sträcka på sig. Ett litet tag verkade som om han inte lyssnade på ordväxlingen mellan alla, men verkade vakn…[Read more]

Neaduin och Taewyn såg lite vaksamt på det alviska brödet, som både luktade annorlunda och såg annorlunda ut än vad de var vana med. Men de visste bättre än att vara oartiga, och tog emot brödbitarna som Camthalion höll fram till dem. Taewyn hade fått igång elden nu som gav ifrån sig ett muntert sprakande och en munter värme.

‘Nå, låt oss se på…[Read more]

Camthalion var inte helt säker på vem denna Oden var, men förstod att det var någon som hon såg på med vördnad. Han log bara lite lätt över hennes ord och ryckte på axlarna som om det inte vore något speciellt det han hade gjort. Blicken följde Sunniva så långt det gick, han hoppades innerligt att hon skulle komma iväg.

Han hörde nog hur Aeriel…[Read more]

Ithia lyssnade på mannens ord, och sättet han talade och såg på henne imponerade henne inte. Det påminde henne allt för mycket om hur hennes familj såg på folk som de ansåg vara lägre och mindre intelligenta än dem själva, och att vara på den andra sidan av den attityden var inte något hon uppskattade. Varför hennes personliga detaljer var s…[Read more]

Den rubinröda blicken rörde sig över det mindre rummet de nu var i. Det var en evighet sedan hon hade varit där, fast de mörka kala väggarna och stenbordet i mitten var den samma. Ifrån sin väska tog hon upp ett pergament men en karta. Hon ägnade inte ens någon av de en blick men det fanns ett farligt leende på hennes läppar.

“Jag är inte din mäs…[Read more]

Ithia som mest sett som Lloth som en mardrömsfigur, något man skrämde sina barn med, hade under sin tid med Kheezai gradvis börjat inse att det fanns mer bakom sagorna än vad hon kunnat föreställa sig. Men det som dessa två män nu förklarade för henne, det som de gjorde för att skydda sig mot Lloth, var något som var svårt att förstå och gr…[Read more]

Trevligt? Långt ifrån, hon kunde se hur Zaa’lek hade en viss förvåning i hans ansikte. Fast hon tillägnade inte den någon uppmärksamhet, inte nu. Det fanns viktigare saker att ta itu med nu. Hon nickade mot Zaa’lek, att svara honom tycktes överflödigt. Speciellt när Lloth började tala igen. Hon böjde huvudet vördnadsfullt åt henne, som för att v…[Read more]

Neaduin betraktade Camthalions enkla växling med korpen fascinerat, och skakade på huvudet.
‘Du är sannerligen välsignad av Oden, om du kan få korparna att följa dig så.’ sa hon, lite fascinerat, kanske till och med fanns det en slags vördnad där över korpen och vad den representerade.

‘Låt oss röra oss då!’ påpekade Taewyn, för hon hade ingen…[Read more]

Den unga kaptenen lyssnade på både Neaduin och sedan Aeriel. Även fast det var mindre risk att de människorna bedrog dem – trots allt hade de nyss dödat av sina egna – så höll han med Aeriel. Däremot ville han inte visa för Neaduin och Taewyn att han hade dessa misstankar. Innan tiden rann för fort bort från dem gjorde han en gest mot Aeriel.

“…[Read more]

Taewyn viftade bort hennes kommentar.
‘Jag vet att det inte är lätt. Många människor ser inte på er heller som mer än spetsöron, barbarer i skogen som inte är så mycket mer än vilda djur.’ sa hon. ‘Men vissa av oss har lite bredare världsvy.’ förklarade hon, med en blinkning, innan de återgick till vad som pågick där.

‘Vi har en del örter och…[Read more]

Den utmanande blicken var ingenting som Camthalion lade mycket tid på. Han suckade trött och nickade åt henne. Innan han knuffade på deras nyfångade fånge, det var en hårdknuff som inte visade någon empati för människans smärta. De hade inte riktigt tid att stå att prata, de kunde göra det på resande fot istället.

“Jag tror dig. Det har jag re…[Read more]

Lloth betraktade ordbytet mellan de tre parterna lite uttråkat, trots allt hade hon inte så mycket intresse eller tålamod vad de kände för varandra. De hade ett uppdrag, och hon förväntade sig att de skulle utföra det utan att misslyckas. Då de tre var färdiga med sin ordväxling tog Lloth till orda igen.

‘Ziyaté har blivit informerad om uppdrage…[Read more]

Taewyn log ett lite förvirrat leende över Aeriels kommentar, och drog av sig hjälmen hon haft på huvudet. Medan hennes blonda vågiga hår hade skymtats lite under hjälmen kom dess vitblonda nyans fram starkare då hon placerade hjälmen under armen.
‘Så du menar att alla alver är lika perfekta som ni ser ut?’ frågade hon med ett höjt ögonbryn, oc…[Read more]

Tanken på tortyr fick Camthalion att bli illamående, inte på grund av blodet men för att det visade hatet som de flesta människor hade ont i sinnet och inga svårigheter att tortera en alv på det sättet. Vad hade hans frände gjort? Ingenting.

Han knöt sina nävar och skakade bittert på huvudet åt det hela för att sedan röra sig ut mot fången som…[Read more]

Efter att ha hört sitt namn steg Ziyaté fram ur skuggorna. Hon hade stått där hela tiden. Betraktat dem med sina röda ögon. Det fanns en slags nonchalans på sättet hon rörde sig över golvet. Rakryggad och med en stolthet som inte visade att hon hade bedragit sitt släkte. På hennes hand glimmade ringen som band henne närmare Lloth, dess lila st…[Read more]

Ett behagligt skratt lämnade Lloths läppar, ett förvånansvärt flickaktigt ett, men det fanns ett djup där under skrattet med. Men deras svar och deras bugningar hade behagat henne. Det lilla skrattet fyllde kammaren med glädje, och för en stund verkade ljuset där inne bli något starkare.
‘Res er, res er!’ sa hon med en familjär ton, som om det int…[Read more]

Arlin skrattade över hur hon förklarade det så lättsamt, och betraktade henne. Där i det behagliga ljuset var hon riktigt vacker, och han kom på sig själv över att ha stirrat lite så han vände blicken något generat.
‘Sagor är det inget fel på. Jag kan sakna hur vi samlas och berättar berättelser tillsammans över eldstäderna i Kaldrland. Berät…[Read more]

Då de två männen var på plats tog Enezla till orda, den äldsta av prästinnorna och även en av de allra äldsta mörkeralverna i Dar Zakhar. Att ha klarat sig så länge, trots allt var hon född under andra tidsåldern, var en merit få kunde dela då man sällan levde länge på maktpositioner i Dar Zakhar. Men trots sin ålder såg hon inte gammal ut, tro…[Read more]

Ordet äventyr fick ett otäckt leende att vandra upp i hennes ansikte. Hon slog sina fingrar lätt mot bordskanten medan hon lät tystnaden skapa en stämning. Djans ord var rätt. Hon skulle få det som hon ville. Talanrien skulle vara i hennes hand. Ett galet skratt lämnade hennes läppar och hon lade huvudet på snedden medan hon gick fram till Vend…[Read more]

Neaduin betraktade den unga alvkvinnan något skeptiskt, fnös lite åt det hela innan hon följde efter Camthalion in i tältet. Trots allt verkade blod och död inte skrämma henne. Där inne bland tygerna hittade de alvspejaren de varit ute efter, och Neaduin hjälpte Camthalion frigöra honom. Han hade blivit torterad och var medvetslös, men var vid li…[Read more]