Arlins leende blev lite bredare då han såg hur hon verkade ha en plan, och han nickade enkelt.
‘Jag är för det mesta en skugga här i palatset, konungen kommer inte märka om jag är borta.’ sa han lugnt.
‘Säg bara när det är dags, så dyker jag upp.’ lovade han, och kramade hennes händer lätt med sina innan han släppte dem.
‘Nilla, jag måste däremot…[Read more]

“Behövlig” påpekade Vinga med ett skratt och slog sitt stop mot hans så att ölet kom över deras händer. Däremot verkade Vinga mindre brydd om det och skakade enbart av sin hand så det skvätte lite omkring henne.

“Berätta mer om dig, Sloan. Jag blir orolig för dig.” sa hon och nickade mot honom och sitt svärd.

–

På bordet stod mat och nypressa…[Read more]

Att Djan instämde i hennes hysteriska skratt och fnitter var det enda hon behövde. Egentligen inte ens det. Hennes ögon fokuserade på en punkt i kartan. En kniv i hennes hand drog ett långsamt snitt över namnet Älvskogen på kartan hela vägen till Brinkeland där hon körde ner kniven så att den satt fast i bordet.

“Medan vi håller drottning Ali…[Read more]

Taewyn rodnade lite då Aeriel kallade henne vis. Det var inte ett ord som någon använt på henne förr – speciellt inte Neaduin. Det var en sådan kontrast att spendera tid med denna kvinna, som var så belevad till skillnad från högljudda Neaduin som kunde vara en riktig pina ibland. Men trots Kaldrländskans brister så var ändå Taewyn och Neaduin…[Read more]

Arlin skrattade lite generat åt Nillas ord, det fyllde honom inte direkt med självförtroende i ämnet.
‘Det låter som ett klokt förslag, Nilla.’ sa han, och skippade titeln nu och talade lite mer familjärt.
‘Kanske… du kunde bjuda mig in på en middag med din familj?’ föreslog han.
‘Så kan vi tala om det, alla tillsammans?’ han visste att det n…[Read more]

Du gjorde vad du var tvungen att göra. Meningen kändes som ett slag mot ansiktet. Som när Lucas vann deras första duell. Hon ville säga emot honom, men det var inte ett rätt ställe eller tid att diskutera detta vidare. Hon gjorde en grimars och det kändes som hennes svar skulle göra Sloan besviken men hon suckade lite lätt.

“Första året var ja…[Read more]

Alviska vän? Orden fick honom att le med en viss rodnad. Såg denna människa honom som en vän? Trots alla år som han levt hade hade inte många vänner, Aeriel var en av de få. Var det kanske något mänskligt? Han hade glömt av att svara när han hamnade i sina tankar igen och märkte inte något förrän tystnaden blev påtaglig. Han harklade sig och…[Read more]

Sloan viftade undan hennes kommentar med en slö gest, och tog emot stopet med en van hand för att dricka en djup klunk, följda v en till.
‘Du gjorde vad du var tvungen att göra.’ sa Sloan, som om det inte betydde något, medan de i sanning betydde allting.
‘Så… Du lämnade Kaelred och vad hände sen?’ undrade han, med blicken fäst på henne.
‘K…[Read more]

Det skulle bli en lång dag. Utan att tveka drog hon i sig hela stopet, slog ner det i bordet för att sedan gestikulera efter ett nytt stop. Snart nog var värden där med två nya stop. Hon höll handen hårt omkring stopet och var ett tag inte säker på vad hon skulle säga. Hela situationen kändes overklig.

“Jag är ledsen för hur självisk jag…[Read more]

Sloan betraktade henne med en något vinglig blick, och tog en till klunk av sitt stop vilket snarare än att göra honom mera ostadig verkade göra honom lite mer stabil. Kanske var det effekten av att vara en nedsupen krigare. Lite alkohol i blodet så slutade världen snurra.

‘Lucas J’lothain?!’ frågade han, och ett skratt lämnade hans läppar,…[Read more]

“Det kan vi vara två om. Åt helvete med hela kungafamiljen” muttrade Vinga och tog sig en stor klunk av ölen och skakade av sin hand som hade fått öl på sig när han viftade med stopet. Hon sjönk ner mittemot honom och kastade en blick mot hans svärd. En sorgsen min kom upp på hennes ansikte och hon rynkade på ögonbrynen. Han var orsaken til…[Read more]

Sloan tog stopet från Vinga och stod lite ostadigt vilket fick lite öl att skumma över på hans kåpa.
‘Åt… helvete med din far!’ sa han med eld i ögonen, och viftade med stopet något, innan han på rörde sig tillbaka till hörnet där han suttit och sjönk ned med en duns på sin plats, för att placera svärdet bredvid sig. Svärdet som han alltid vårda…[Read more]

Den hårda kramen besvarade Vinga med en lika hård kram. Ett tag såg det ut som om hon inte ville släppa sin forna mästare och vän. Ett litet sorgset leende fanns på hennes läppar. Han verkade verkligen inte som sig själv. Hon hann före honom till bardisken och beställde två stop öl innan hon styrde sina steg till Sloan igen.

Försi…[Read more]

Arlin kände sig något lättad då Nilla svarade hon med positiva ord snarare än att ha sprungit iväg så som Tirrin gjort några minuter innan. Han log uppmuntrande mot henne, och skrattade lite åt hennes ord. Åtminstone ett hinder ur vägen, men det svårare kvarstod så klart. Lucas var en sak, men Nillas mor var något helt annat.
‘Det glädjer mig!’…[Read more]

Äntligen. Ett ställe som hon kände sig mer hemma. Palatset gav henne bara en oändlig huvudvärk, eller om det var Kael. Hon skulle precis beställa ett stort stop till sig själv innan hon blev avbruten av en röst. Rösten var något hon kände igen, men mannen den tillhörde förvånade henne. Var det verkligen Sloan?

“Sloan…?” frågade hon, förvirrat…[Read more]

Arlins hjärta bultade förvånansvärt hårt, egentligen var det ju inte en konstig sak att fråga bland folk i deras status. Samtidigt var det något som förändrade hela ens liv. Lite oroligt betraktade han Nilla då hon stannade upp och blev tyst, rädd att han gjort en dåre av sig själv. Han nickade lite spänt då hon började tala, väntade nervöst…[Read more]

Ithia skyndade sig så fort hon kunde med att knäppa på sig sin rustning, trots allt var det lättare än att bära den i delar, för att sedan plocka med sig sin och Kheezais väskor med deras kläder och andra förnödenheter. Att lämna Kheezai ensam med den där Wreax fyllde henne med oro, men det hela tog ändå ett par minuter trots att hon använde ma…[Read more]

Arlin höjde ett ögonbryn åt ursäkten Alma gav. Det var ju inte direkt en smidig ursäkt, men han nickade bara åt Alma så graciöst som han förmådde, för att sedan göra en gest åt Nilla att gå med honom i parken. En liten grimas lämnade hans ansikte igen, trots allt hade Tirrin sparkat honom riktigt hårt.

‘Jag… har tänkt på vår tid igår.’ sa han…[Read more]

Arlin gav Nilla ett leende och böjde huvudet artigt, så där som man gjorde i dessa kretsar – speciellt i närvaro av andra.
‘Ja, det var väldigt trevligt, Lady Nilla… Jag… AJ!’ hans artighet övergick till en kaldrländsk svordom för att se efter Tirrin med en grimas på läpparna.
‘Jag svär, hon har mer eld i sig än krigarna nere i spelen!’ sa…[Read more]

Vinga fnös lätt åt honom för att sedan se mot fönstret för att undvika sin brors blick. Hon var medveten om att det fanns en sanning där. Mer än vad hon ville erkänna.

“Vid Erethil, sluta tro dig veta allt Kael” påpekade Vinga irriterat, nästan väste fram.

–

Det var en fin morgon. Solen sken, behaglig värme och Arlin hade talat med henne he…[Read more]