“Du hade inte haft en chans! Men oroa dig inte bror, jag har inte anmält mig till duellerna eller dusterna – så du ska inte oroa dig för att förlora” sa hon med ett retsamt flin och höjde ögonbrynet över hans andra kommentar.

“Och du borde veta att graciösa strider är inte det som håller en vid liv. Inte sant, drakriddare?”frågade hon med ett än…[Read more]

Likaså hade Trond fått varm stuvning. Han tänkte förstås inte på att det var varmt och slukade de mesta i ett svep. Ett tjut kom ifrån honom och han försökte andas och blåsa på sin tunga – inte för att han lyckades väl.

“Aj far, aj! Det gör ont!” klagade han och han kunde känna sina ögon fyllas med tårar.

Ett lockrop för mat? Varför skulle de tvåbenta behöva det. Bara tanken på det var löjlig. Man visste väl när man var hungrig. Fast han ville förstås inte förolämpa dessa människor. Speciellt inte då de luktade gott. Han sniffade i luften och tog sig för magen med ett nöjt hummande.

“Brö!” utbrast han glatt, som om det var något heligt och en av…[Read more]

Det var lite nervöst för Arlin att tänka att det snar skulle vara hans tur att prestera där ute, inför alla dessa åskådare. Han hoppades bara att då det väl var igång skulle han glömma allt omkring sig och bara kunna fokusera på att strida.
‘Jag borde gå och förbereda mig.’ sa han, och gjorde ansats att resa sig.
‘Vi ses senare hoppas jag, m…[Read more]

Kommentaren förstod inte Trond. Ingen av grenarna var hans, var det en speciell han skulle hålla fast vid?  Det hela förvirrade honom och för att vara ärlig var han glad när klockan slog och Torbjörn plockade upp honom. Han lutade sig fram med sin haka i Torbjörns hår som han brukade göra och trummade nöjt med sina ben fram och tillbaka.…[Read more]

Ithia hade somnat som en stock efter att de kom fram, och faktum var ju att trots hon var en paladin med krigsträning hade hon innan detta rätt lite resevana. Att vara så länge på resande fot, och borta från en sängs bekvämlighet, hade tärt på henne. Och det var inte förrän hon tagit av sig sin utrustning, tvättat sig och sjunkit ihop i sängen i s…[Read more]

Kvistar! Det visste han till och med vad det var för något. Trond var glad över att få göra något och började genast att leta efter kvistar och grenar. De var alla en fin längd, han valde de med omtanke. Inte för små och inte för stora. Han ville ju inte göra Torbjörn besviken. Tänk om de andra männen skulle vara arga om han inte gjorde jobbet…[Read more]

Det var en märklig känsla att stiga in i något som kändes så stillsamt, inbjudande och framförallt rent för konungen. Och det var inte förrän detta ögonblick då de var ensamma där i ångan och det behagliga skenet som han insåg hur trött han var. Inte bara fysiskt, men psykiskt. Hennes närvaro och beröringen av hennes läppar fick honom att rysa ti…[Read more]

“Ack, ja, tillbaka till etikett antar jag!” Vinga skrockade till och spottade på marken framför dem för att få bort lite av blodet i hennes mun. Hon klappade Lucas på axeln och sedan sträckte hon på sig. Att bjuda på öl var väl inte riktigt något hon var allt för sugen på. Trots allt hade hon inte mycket pengar i sin penningpung, men hur kunde ho…[Read more]

Ayperos visade ingen min över Isras kommentar gällande Nenya, och gav Nenya en blick över axeln då hon bestämde sig för att lämna dem, men kanske det var bäst så för att han skulle kunna bygga vidare på sin och Isras relation. Trots allt verkade Nenyas närvaro ha en lite negativ effekt på det hela. Inte för att han var rädd för sin säkerhet, men e…[Read more]

Handen var nästan för stor för hans axel och Trond klappade den lätt och uppmuntrande. Han ville också hjälpa, men han var inte riktigt säker på hur han skulle kunna göra det. Han blinkade lite glatt och granskade trädet som dött av en orsak.

“Vad kan jag göra far?” frågade han lite försiktigt.

Arlin nickade lätt där han satt och blev medveten om hur nära Nillas hår han befann sig där han satt framåtlutad. Så han lutade sig lite bakåt.
‘Oroa er inte, både er far och Vinga har mycket erfarenhet.’ åtminstone verkade det så, ingenting var ju säkert. Speciellt under kaoset som utspelade sig där nere kunde vad som helst hända.
‘Komm…[Read more]

De glada tillropen gjorde Trond lite mer trygg, speciellt när de var i skogens skyddande igen. Han skrattade exalterat och vågade till och med släppa handen till Torbjörn för att gå fram till milan och lite nyfiket se på vad det var.

“Det är ett fällt träd. Varför har de skadat det, far?” frågade han lite förvirrat och gick tillbaka till Tobjörn…[Read more]

Framåt. Orden ekade i hennes öron. Adrenalinen pumpade inom henne och det fanns ett nästan galet flin på läpparna när hon slog några av bönderna. Knackandet när en arm bröts av henne var nästan som musik för henne och hon drog sin tunga över läppen som hade blivit sprucken. Blodsmaken var inget som verkade göra henne orolig. Istället verka…[Read more]

Luka, det var ett fint namn. Fast frågan var väl vilka namn som inte var fina. Dessutom hade hon mer vett än att förolämpa  någon. Det var inte så man skapade kontakter, det var åtminstone det som hennes far hade sagt åt henne.

“Din chef?” bara orden fick henne att skratta till. Det var inte riktigt hela sanningen. En dag skulle hon bli, men…[Read more]

Lite mer glad över att inte behöva vara ensam med dessa främlingar och inte i skogens skyddande träd log Trond brett och klämde hans hand lite hårdare samtidigt som han följde efter honom. Han hade ingen aning om vad kola var, men det lät kul. Trots allt var det far som föreslog det.

“Ja!” utbrast han högt och glatt.

Jezeral vände sitt huvud i riktning mot Triskian då han annonserade sin närvaro, och de isblå ögonen som stod i stark kontrast till hans mörka hår var väldigt klara i det dunkla ljuset som låg över staden. Vare sig det var en ära eller inte brydde han sig inte om, så han kommenterade inte de första onödiga artigheterna. Istället for hans blick öve…[Read more]

Trond rörde sitt huvud glatt fram och tillbaka, som en lycklig hund som någon klappade. Om han hade varit i sin rävform skulle hans svans fara fram och tillbaka nu, men han stampade istället lite lätt med sin fot. Däremot såg han rädd ut när Torbjörn släppte hans hand för att röra sig till de andra männen.

“Far… lämna mig inte!” utbrast han, l…[Read more]

Sättet som han drog in hennes doft fick henne att rysa till och hon drog sig lite närmare Djan. Precis som honom, drog hon ett djupt andetag för att njuta av hans doft. Det kändes som innan de långa månaderna som varit. Hon strök en hand över hans arm, samtidigt som hon höll hårt i hans hand. Som om hon inte vågade släppa den.

“Eller en båt till…[Read more]

De honungsgula ögonen såg på mannen framför sig med en fundersam min. Det kändes för lätt. Varför skulle han hjälpa honom utan hake? Det var inte så världen fungerade. Fast å andra sidan, var denna man de som människor kallade vän?

“Det uppskattar jag” sa han med ett svagt leende och fyllde upp ett stop till och ett till sig själv. Han slog det h…[Read more]