Hon stannade till och kunde inte rå för att luta sig åt sidan för att spy av utmattning. Smärtan som ven inom henne och hennes ben var svår att förklara och hon höll för sin mage och slöt ögonen för att försöka tänka bort smärtan. Hon föll ner på knän och kände det mjuka gräset under hennes fingrar.

“Jag… jag vet inte” sa hon tyst och lite sk…[Read more]

Morgonträningen? Hennes ögon spärrades upp och hon tog sig för huvudet lite ömket.

“Träning? Jag kan inte ens hålla mig själv på fötterna!” konstaterade hon och hoppades innerligt att det som Lucas sa var ett skämt. Däremot kändes som om det inte var det. Hon grimaserade och höll sig för sin mage.

“Det är värre än att bli mörbultad. Det dä…[Read more]

Hon slöt ögonen och snart syntes skimrandet över henne och hon stod snart där i sina vanliga kläder. De var förstås gjorda till att klara transformeringen. Hennes kropp var mör och hon lutade sig framåt som om hon ville spy.

“Jag behöver något starkt…” muttrade hon, mest för sig själv och såg upp på Lucas lite förtvivlat.

“Det hela var en drö…[Read more]

“Det är sanna. Vi tvingades att skydda den magiska världen från människor. En gång i tiden.” sa hon och nickade tyst åt hans tankar åt Iserion. Hon funderade tyst tillbaka på det slag vid Iserion och slöt sina ögon. Hon kunde se brända kroppar och förstörelsen över allt.

“Det gör ont. Hela kroppen ändras. Klart det känns. Men sedan gör det in…[Read more]

Vingas enorma öga, som nästan täckte halva honom betraktade honom oroligt. Hon lyfte på huvudet något och slog orolig med svansen fram och tillbaka mot ett träd som gjorde att de flesta löven föll av trädet och trädet fortsatte att skakat ill varje gång hennes svans slog till den.

“Jag hade inte tänkt avslöja min familjshemlighet. Snälla…” <…[Read more]

En djup suck lämnade hennes läppar, eller stora gap som det nu var. En liten rökplym kom ur hennes nos och hon kade ner sin nos mellan sina två armar och svansen fortfarande virad omkring henne. De bärnstensfärgade ögonen vandrade mot där flickan sprang iväg. Förbannade flicka. Hon svor för sig själv. Hon visste att Lucas skulle komma in.

Idiot.…[Read more]

Ett snett leende kom från Vinga och hon drog ett kryss över sitt egna hjärta och drog ett djupt andetag. Det var aldrig bekvämt att byta skepnad. Varje ben som byttes ut… Tanken fick henne att grimasera. Hon rufsade om hennes hår.

“Bli inte rädd” sa Vinga och ännu ett djupt andetag innan det började glöda omkring hennes hy. Under skinnet…[Read more]

Vinga suckade lätt och drog en hand igenom sitt hår. Vad skulle hon göra? Ljuga? Och på vilket sätt skulle det vara bra för? Hon sneglade upp på träden. De var tillräcklig höga för att dölja hennes skepnad. Ett svagt leende såg hon på Linnéa.

“Jag trodde jag pratade med mig själv. Jag kan visa dig min hemlighet om du svär på ditt liv att inte…[Read more]

“Som om det skulle vara den svåraste uppgiften att hålla hemligheten om att sägnen om vår draksläkt är sann. Vad skulle ske om…” hon tystnade och stelnade till när hon hörde den lilla tösen tala. Helvete… Hade hon redan hört för mycket. Hon bet sig i tungan och vände sig om för att sätta sig ner på huk med en allvarlig min.

“Hej där…[Read more]

Vinga rörde sig lite obekvämt i stolen. Det kändes som om Lucas visste något hon inte hade lust att han visste. Hon såg lite generat bort över det hela.

“Jag kanske… kan en slags eldmagi. Men bara om det forceras fram eller om jag… ja. Det var inget. Sov gott!” utbrast hon och reste sig så hastigt upp så att fåtöljen slogs mot golvet. H…[Read more]

Om Vinga hörde hans ord om försoning visade hon inte det och bara log åt hans fråga. Hon letade fram ett elddon i sina fickor för att hålla det framför honom.

“Vad tror du? Att jag på riktigt är en drake?” frågade hon, med ett litet leende och de bärnstensfärgade ögonen glimmade till av frågan. Som om hon på något sätt ville att han skulle utman…[Read more]

Festligheterna? Tanken gjorde henne först vimmelkantig. Det hela hade varit en dum idé. Fast å andra sidan kunde hon inte släppa tanken av att hon saknade sin egna familj. Framför allt Kael. Hon suckade och drog båda händerna genom sitt hår.

“Jag saknar min bror, Kael. Så jag kanske faktiskt följer med dig till festligheterna.” sa hon tyst och…[Read more]

En suck föll ur hennes läppar och hon tag i stopet och drack upp det nästan direkt. Hon slog ner stopet och skrattade lätt åt hans ord. Lika fin med rustning som utan? Hon tvivlade något på det och slog sig ner i fåtöljen. Vinga satt inte som en kvinna, utan lät sina ben var långt ifrån varandra och lutade sig bakåt. Vad spelade vett och etikett…[Read more]

Vinga gnuggade sitt huvud. Vilken värk hon plötsligt fick. Dessutom fann hon det mindre roande när Lucas introducerade henne. Prinsessa hade alltid låtit så… löjligt på någotvis. Bara ordet fick henne att vilja spy. Hon andades tungt.

Efter några minuter, hade Vinga lyckats göra sig ren. Det var väl behövligt och hon lät till och med en av tj…[Read more]

Skriken, alla människor omkring Vinga. Det gjorde henne obekväm. Stressande, som i ett stridsfält. Hon lyssnade på Lucas uppmaning till att sikta på ljumsken. Ett flin kom fram på hennes läppar och utan förvarning greppade hon tag i flickans axlar och lyfte henne rakt upp i luften för att snurra runt henne.

“Åh, men det viktigaste är ju att int…[Read more]

Vinet rann långsamt ner på kanterna när han rörde glaset i en elegant cirkulär rörelse. Han hade ett roat leende på läpparna. Det var en bra start, men han var inte en vanlig adelsman. Han strök en hand genom sitt hår och lät den stanna där ett tag, som om det såg ut som om han funderade på hennes erbjudande. För att vara ärlig, visste han reda…[Read more]

Kael lyssnade på hennes fantiserande och prat om sagor och väsen. Så klart kunde man inte neka att sådana existerade, trots allt var de grannar till alvernas märkliga rike, men samtidigt var det inte riktigt verkliga bekymmer. Snarare något… väldigt långt borta. De hade verkliga problem att hantera, och då fanns det inte så mycket plats för…[Read more]

Ärligt talat hade Vinga inte trott att tösen skulle lyssna på hennes ord. Det var svårt att inte skratta åt flickan och hennes ord. Trodde hon verkligen att hon skulle tycka var hemskt? Vinga lade huvudet på snedden åt henne och skakade på huvudet åt sättet som Linnéa sprang med svärdet framför sig på det sättet. Hon skulle säkert ramla och skada…[Read more]

Om det var något som Tristian inte var, så var det dum. Han förstod hennes motiv och log lite svagt mot henne.

“Utbildning? Och vad skulle du kunna ge min dotter, eller Linnéa för den delen?” frågade Tristian med ett retsamt leende. Det var som om de var två handelsmän som talade om varor. Enkla saker.

Att det skulle vara tyst, trodde inte Vinga men det verkade vara mer högljutt än vad hon trodde. De verkade ju som om alla var vildar i hans familj. Det hela fick henne att skratta ett varmt skratt och kastade en blick åt orken och nickade menande till honom. Det skulle inte bli en lugn stund. Det var hon säker på. Speciellt inte om hon var dera…[Read more]