“Det kan vi vara två om. Åt helvete med hela kungafamiljen” muttrade Vinga och tog sig en stor klunk av ölen och skakade av sin hand som hade fått öl på sig när han viftade med stopet. Hon sjönk ner mittemot honom och kastade en blick mot hans svärd. En sorgsen min kom upp på hennes ansikte och hon rynkade på ögonbrynen. Han var orsaken til…[Read more]

Sloan tog stopet från Vinga och stod lite ostadigt vilket fick lite öl att skumma över på hans kåpa.
‘Åt… helvete med din far!’ sa han med eld i ögonen, och viftade med stopet något, innan han på rörde sig tillbaka till hörnet där han suttit och sjönk ned med en duns på sin plats, för att placera svärdet bredvid sig. Svärdet som han alltid vårda…[Read more]

Den hårda kramen besvarade Vinga med en lika hård kram. Ett tag såg det ut som om hon inte ville släppa sin forna mästare och vän. Ett litet sorgset leende fanns på hennes läppar. Han verkade verkligen inte som sig själv. Hon hann före honom till bardisken och beställde två stop öl innan hon styrde sina steg till Sloan igen.

Försi…[Read more]

Arlin kände sig något lättad då Nilla svarade hon med positiva ord snarare än att ha sprungit iväg så som Tirrin gjort några minuter innan. Han log uppmuntrande mot henne, och skrattade lite åt hennes ord. Åtminstone ett hinder ur vägen, men det svårare kvarstod så klart. Lucas var en sak, men Nillas mor var något helt annat.
‘Det glädjer mig!’…[Read more]

Äntligen. Ett ställe som hon kände sig mer hemma. Palatset gav henne bara en oändlig huvudvärk, eller om det var Kael. Hon skulle precis beställa ett stort stop till sig själv innan hon blev avbruten av en röst. Rösten var något hon kände igen, men mannen den tillhörde förvånade henne. Var det verkligen Sloan?

“Sloan…?” frågade hon, förvirrat…[Read more]

Arlins hjärta bultade förvånansvärt hårt, egentligen var det ju inte en konstig sak att fråga bland folk i deras status. Samtidigt var det något som förändrade hela ens liv. Lite oroligt betraktade han Nilla då hon stannade upp och blev tyst, rädd att han gjort en dåre av sig själv. Han nickade lite spänt då hon började tala, väntade nervöst…[Read more]

Ithia skyndade sig så fort hon kunde med att knäppa på sig sin rustning, trots allt var det lättare än att bära den i delar, för att sedan plocka med sig sin och Kheezais väskor med deras kläder och andra förnödenheter. Att lämna Kheezai ensam med den där Wreax fyllde henne med oro, men det hela tog ändå ett par minuter trots att hon använde ma…[Read more]

Arlin höjde ett ögonbryn åt ursäkten Alma gav. Det var ju inte direkt en smidig ursäkt, men han nickade bara åt Alma så graciöst som han förmådde, för att sedan göra en gest åt Nilla att gå med honom i parken. En liten grimas lämnade hans ansikte igen, trots allt hade Tirrin sparkat honom riktigt hårt.

‘Jag… har tänkt på vår tid igår.’ sa han…[Read more]

Arlin gav Nilla ett leende och böjde huvudet artigt, så där som man gjorde i dessa kretsar – speciellt i närvaro av andra.
‘Ja, det var väldigt trevligt, Lady Nilla… Jag… AJ!’ hans artighet övergick till en kaldrländsk svordom för att se efter Tirrin med en grimas på läpparna.
‘Jag svär, hon har mer eld i sig än krigarna nere i spelen!’ sa…[Read more]

Vinga fnös lätt åt honom för att sedan se mot fönstret för att undvika sin brors blick. Hon var medveten om att det fanns en sanning där. Mer än vad hon ville erkänna.

“Vid Erethil, sluta tro dig veta allt Kael” påpekade Vinga irriterat, nästan väste fram.

–

Det var en fin morgon. Solen sken, behaglig värme och Arlin hade talat med henne he…[Read more]

Han hade så klart slagit huvudet på dörren som tillhörde Faegrim, en respektabel brinkeman som bodde i Brinkeby. Så klart hade han hela sitt liv varit god vän med Heribert, och de hade delat en hel del äventyr trots tveksamheten från vän och familj. Utåt var Faegrim ändå av en respektabel familj, och förhöll sig utåt på ett väldigt respekt…[Read more]

Ithia betraktade ordväxlingen med alerta ögon, men höll sig ifrån att kommentera. Trots allt var detta Kheezais val, och hennes möjlighet att bilda sitt egna liv. Det var trots allt det som varit deras mål alla dessa veckor. Under resan hade de dock bildat en vänskap, vilket hade ändrat uppdragets natur något. Klart hennes uppgift var att lämna öv…[Read more]

Faegrim behövde inte tänka två sekunder då han svarade Finn.
‘Så klart inte!’ förkunnade han. ‘Men å andra sidan har Haggabup välsignat vårt folk med håriga fötter. Ni kanske inte är lika lyckligt lottade?’ undrade han, frågande, som om det vore självklart att alla dyrkade gudinnan Haggabup. Åt Kathryns kommentar ryckte han på axlarna. Han ha…[Read more]

Ayperos nickade uppskattande över att hon visade förståelse för vad han visat henne, och vad han berättat för henne. Vissa dödliga skulle ju helt kallt bara vägra ändra sin världssyn, men hon visade uppenbarligen mer vishet än många. Det fanns hopp ännu för denna allians, men han behövde ge det lite mer tid, lite mer spelrum. Han höjde ett lite…[Read more]

Arlin kände sig något beklämd över Lucas sätt och hans ord, men kunde bara nicka här och där då han talade. Men i slutändan kunde mötet gått betydligt värre, och han kände att han fortfarande hade en chans med sina planer. Det enda han kunde tänka just då var hur många svärd både blod och guld skulle köpa. Med lite tur skulle nog Turin Hrafn ku…[Read more]

Kheezai följde med de två ut till droskan som väntade, fortfarande handen om Ithias. I den andra handen kramade hon den lilla glasflaskan hårt mot bröstet. Hon var rätt att förlora den, för nu när sömnen började avta från hennes sinne mindes hon inga drömmar. Om flaskans innehåll kunde hålla hemskheterna borta så ville hon inte tappa den i för…[Read more]

Nittiotvå år? Aeriel var äldre än hennes mormor! Det var en hisnande tanke, svår att greppa, för trots allt såg inte Aeriel att vara en dag över tjugo. Och trots sina nittiotvå år fanns det både en ålderdom och vishet där, samtidigt som det verkade finnas mycket ungdom och oerfarenhet. På många vis var hon själv mer erfaren än alven! Hon kunde…[Read more]

Ett varmt skratt kom ifrån Finn när han hörde om fötterna. Det var en simpel lösning och han älskade den. Däremot visste han inte om han själv skulle ge upp sina skor. Inte för att det skulle göra en sådan skillnad då de var så slitna att det var som att gå barfota. Han ryckte lätt på axlarna åt det hela. Till slut var det inte hans val. De and…[Read more]

Vrålet hade förvånat Ture, han hade varit allt för inne i sina egna tankar och vad han skulle säga till hans bror. Innan han hann reagera på de tre tobusta män som var på väg mot honom kände han hur ett rep stramades åt runt hans fot och gjorde att hans värld vändes upp och ner. Ett litet vrål lämnade hans läppar själv men han höll bestämt bok…[Read more]

“Jag ser honom hellre som en far än vår riktiga.” sa hon hårt och ärligt. Hon skrattade lätt åt hans andra ord och lade en hand på sin bröstkorg med en spelad förvånad min.

“Du menar att drakriddaren inte är lojal mot sin kung, skandal!” sa hon och kunde inte rå för att skratta och flina brett åt hans ord. Sedan skakade hon lätt på huvudet.

“…[Read more]