Vinga flinade lite lätt åt hans svar. Förstod deras kallenamn? Inte helt, förmodligen. Hon skakade nätt på huvudet åt det hela.

“De retas, jag sökte skydd hos dem en kort stund. För att kunna tänka klart. Deras prästinnan Ledya och hennes nyfödda son…” sa hon lite hummandes. Funderade på hur de två hade det. Trots allt var hennes son Tristians…[Read more]

“Ja. De flesta tycker att de är visa och ståtliga men de är retsamma arlsen de flesta av dem!” sa hon, lite högre och hon fnös lite lätt. Även om det fanns ett roat leende där på hennes läppar. Det var inte bara med hat och ilska utan även med lite kärlek till dem.

“Det är inget att lägga mer tanke på, min general.” sa hon med ett svagt leende o…[Read more]

Kael struntade i sin brors pikar, som vanligt, och klappade honom bara på ryggen.
‘Åh men du skiner ikväll, bror, klart jag måste ge dig beröm!’ påpekade han skämtsamt, för att sedan vända sig till de adelsdamer han talat om. Det var först då som han märkte Katarina och hennes döttrar, men de var inga han kände igen eller kom ihåg vilka de var.…[Read more]

Sättet som Lucas talade perfekt alviska, utan någon accent fick Vinga att rodna lite och hon kunde inte annat än att medge att sångarna i Alidea inte hade varit allt för dumt. Hon strök handen genom sitt hår som hade blivit längre under ritten.

Hon hörde orden som förtäljde om de tre drakar som vandrat från Kaelred och hjälpt alvernas str…[Read more]

Trots att Tristian var de mindre av dem, verkade han inte så bekymrad av det och skakade på huvudet åt Kaels ord om hans utseende och skrattade åt honom.

“Kael, det är inte mig du ska ge beröm och det är våra vackra adelsdamer. Har du inte lärt dig etikett än?” frågade han, med betoning på den sista frågan. Som om han egentligen ville säga a…[Read more]

Ritten var lång. Även om Vinga var van med sådana långa ritter… kändes den här olidlig. Kanske det var för att de var nära Kaelred. Alideas högresta träd var på ena sidan om dem. Hon log lite lätt åt sitt minne av sin första strid med sina bröder. De hade börjat oskyldigt, för att sträcka ut en allierande hand till dem men sedan behövde de…[Read more]

Ithia såg att hon började bli lite obekväm, och med tanke på att hon troligen såg mer folk nu på bara några minuter än vad hon gjort på ett helt år så var det inte så förvånande.
‘Det här ser väl bra ut?’ frågade hon, med blicken på det första bästa hon såg. De hade kommit lite längre in i staden och här verkade det vara något mer av ett hande…[Read more]

Det var sant att Arlin hatade att dansa, men att för att få den lilla prinsessan att skratta gjorde han vad som helst, utan att bry sig om vad de omkring dem tyckte.
‘Idag är vi så illa tvungna!’ svarade han, och sträckte upp sina händer för att ta tag i hennes midja och snurra henne i en liten volt innan han la ned henne på fötterna framför…[Read more]

Orden kändes som om de kom långt borta ifrån och Vinga verkade inte reagera på orden först. Den andra soldaten passade på att ta tillfället i akt och slog ett slag mot henne. Vinga tog ett steg åt sidan så att mannen tappade balansen. Hennes blick blev mer närvarande och hon var förvånandsvärt snabb i sina rörelser. Soldaten var tillräckligt…[Read more]

En suck kom ur Vingas mun. Sättet han talade på, den andra soldaten, och som om det hon hade gjort var fel. Hon kunde känna en mans fingrar som strök hårt över hennes armar och försökte trycka sig mot henne med våld. Minnet fick hennes ögon att spärras upp och hon stod med en liten öppen mun och ett blank blick. Som om hon hade sett döden själv…[Read more]

Tornespelet. Nej, det var djävulens påfund. Åtminstone det som  Tristian alltid tyckt om. Han skakade nätt på huvudet med ett litet leende och gjorde en gest framför sig.

“Nej, jag lämnar sådan ära till Kael och de andra” sa han enkelt med ett svagt leende. Det var bättre på det sättet. Han föredrog böcker, taktik, logik. Inte för att han var en…[Read more]

Uppenbarligen hade inte den andra soldaten tänkt svara på Lucas fråga så Vinga drog ett litet andetag som för att fylla sig själv med lugn innan hon talade.

“Sättet som soldat Ernan angrep sig på kvinnan i värdshuset, var inte värdigt, min general. Han förgrep sig på en oskyldig kvinna.” sa hon med en mörk blick som vittnade om hennes ilska…[Read more]

Ithia gick stillsamt vid hennes sida medan de var på väg mot den nordliga porten in i staden. Det var mycket handel och mycket resenärer, som alltid, och vakterna gav dem ingen speciell uppmärksamhet, medan hennes kompanjon inte såg speciellt farlig ut. De såg Ithias religiösa märke och det var tillräckligt för att släppa dem in i staden.
‘D…[Read more]

Som vanligt kom Tírrin och räddade honom ur den något krystade situation han befann sig i där i kungens närvaro, och den viktiga J’lothain-kvinnan. Utan att bry sig om vad andra omkring dem tyckte eller tänkte satte han sig ned på huk så han kunde möta Tírrins blick på ögonnivå, och gav henne ett varmt leende.

‘Kom Tírrin, din far har viktiga g…[Read more]

Erethil… Svampkladd? Vad var det nu som Gork gormade om? Han suckade lätt och drog handen genom sitt hår med en suck. Ibland undrade han varför han lät sig testas av Erethil på detta sätt. Skulle det ens vara möjligt att få denne ork att tala och bli förstådd. Han hade varit säker… Nej han var fortfarande säker på det. Som tur var hade Jo ett…[Read more]

Kungen kunde inte undgå att se tungan som Nilla sträckte ut åt sin syster och han kunde inte rå för att le lite bredare åt det. Lite melankoniskt. Han kunde minnas hur hans egna syster alltid varit mer rebelliskt och alltid ifrågasatt allt vett och etikett. Han var tyst ett tag, och lade inte ens märke till att han var oartigt tyst.

“Åh, jag är l…[Read more]

Vinga var en morgonmänniska, inte för att det var något man skulle tro. Hon hade redan tagit på sig och gjort i ordning sig. Sättet som Lucas talade gjorde henne uppmärksam och nästan lite skamsen. Som om de gånger hon hade gjort något fel när hon var liten. På något sätt kändes det liknande den utskällningen hon hade fått från sin far efter tu…[Read more]

Ithia kände en oförväntad glädje bubbla fram då hon såg hur lättad och glad Kheezai blev över att se Celeras. Hon hoppades bara att staden kunde leverera den säkerhet hon lovat mörkeralven. Men det skulle ordna sig, Athal hade lett dem dit trots allt. Hon skrattade glatt, och skyndade sig efter Kheezai med sin hästs tyglar i handen.

‘…[Read more]

Frågan om ålder var inte alltid en allt för angenäm fråga att svara på. Trots allt så kunde han i vissa sammanhang anses vara för gammal, och i vissa för ung. Hade han varit ensam m ed den äldre dottern hade han kanske kunnat ljuga lite, men i Tristians sällskap hade han ju inget val än att vara artig.

‘Sjutton, min dam.’ svarade han så neutralt…[Read more]

“Vid Erethil!” utbrast Jo, som vaknade med ett ryck när han hörde Gorms dova skrik. Han hade trott att hela lägret skulle vara under attack. Inte för att han någonsin tvekat på att Gorm skulle skydda honom. Eller kanske det var snarare hans storlek som Jo tvivlade på någonsin skulle minska. Eller nyfikenhet för nya saker, ting och varelser…[Read more]