Eileens ögon blev större vid hans ord och hon såg förbluffat på honom. Det tog ett ögonblick innan hon kom på sig själv och skrattade till och skakade avfärdande på huvudet.
“Åh nej, väldigt snällt av dig men det behövs inte..!” sa hon hastigt och ursäktande “Jag skulle inte kunna ta emot pengar för någonting du inte får… men verkligen, jag up…[Read more]

Kheezai besvarade leendet och nickade åt hennes ord. Blicken följde Ithia ut ur rummet och när hon tillslut var ensam drog hon ett djupt andetag och såg ut genom fönstret. Där stod hon i tystnad en lång stund innan hon tillslut vände stegen mot sängen i det lilla rummet. Men det gick inte att få ro på den mjuka halmmadrassen utan tillslut k…[Read more]

Lucas noterade knappt kungens reaktion och instinktivt vände han blicken mot bordet. Hans ögon smalnades av en smula och han var tyst en stund.
“Jag utgår ifrån att du övervägt det hela att hon vill provocera dig?” sa han stilla men rösten bar en underton av ilska. Han fann det vedervärdigt, men visste också att det var ett effektivt sätt att…[Read more]

Eileen kravlade runt på backen efter äpplena i ett vilt försök att rädda dem medan hon ojade sig högt. Det var med förklädet fyllt med äpplen som hon vände upp sina gröna ögon på mannen som stannat framför henne.
“Åååh så bra!” utbrast hon lättat med en matt suck. Lite otympligt lyckades hon kravla sig upp på fötter och drog den fria handen över…[Read more]

Kheezai nickade lite fundersamt med blicken fäst på staden utanför fönstret. Oron gnagde fortfarande i henne och hon tuggade nervöst på underläppen. Men Ithias ord fick henne ändå att lugna sig en aning och blicken vändes till paladinen med ett svagt leende. Det kändes… betryggande.

“Tack Ithia… för allt” Kheezai slog ned blicken igen då den…[Read more]

Lucas smalnade av ögonen vid kungens ord.
“Nej, Tristian, det gör jag aldrig.” sa han enkelt. “Du kan rekrytera varje magiskt väsen i hela Älvskogen men Akila själv är en kraftfull magiker. Och det finns gott om ärelystna sådana som kan sluta upp bakom henne.” Lucas lutade sig tillbaka i stolen igen och begrundade kungen och log glädjel…[Read more]

Lucas rynkade lite på ögonbrynen, blicken fäst vid kungen och leendet på hans läppar nådde inte längre ögonen.
“En offensiv? Varför? Det är inte ert krig än, Pärlbukten är hundratals ligor bort. Tänker du offra tusentals män för att möta Ormdrottningen i ett krig som kanske inte ens vänds åt vårt håll?” Lucas såg ned på schackbrädet och ett g…[Read more]

Lucas höjde lite på ögonbrynen där han satt, som om han blivit förvånad.
“Är vi i krig?” ett litet och snett leende prydde hans läppar då han drog ena fingret längst käken. “Det närmaste hotet förutom pirater skulle väl då tyckas vara Iselems legioner vid Pärlbukten… och det är ju precis där jag varit.” det roade leendet växte men det höll inte…[Read more]

Lucas skrattade lågt.
“Vilde är ett… finare ord för henne” sanningen var den att Lucas inte alls tyckte det var en bra idé att Linnea for till slottet. Inte än i alla fall med tanke på kungahusets hemlighet. Kungens drag var allt för lätta att förutse och han plockade enkelt hans pjäs ur spel.
“Nära Kaelred? Harvadar är inte särskilt lå…[Read more]

Återigen skrattade Lucas och han skakade på huvudet.
“Hon är allt fräck” ett roat leende höll sig kvar på hans läppar och blicken var fäst på kungen.
“Jag antar det är sjuåringen hon menar. Är det så, så råder jag dig att inte anta henne till slottet. Katarina önskar nog bara bli av med det vilddjuret” Lucas strök fundersamt ena fingret över ett…[Read more]

Lucas skrattade roat åt kungens ord, att hans ena pjäs fälldes verkade han däremot ta med ett lugnt som inte kunde båda gott.
“Såklart hon försöker det…” han skrockade och lutade sig fram, blicken gick över brädet lite betänksamt. Det visade sig att han snarare tänkte på orden han sedan yttrade då han höjde blicken till Tristian.
“……[Read more]

Lucas brast ut i sitt varma och medryckande skratt.
“Skatterna kommer göra adeln till tiggare och borgarna till kungar” skrockade han fram och torkade ögonvrårna med ett djupt andetag. Blicken gick över brädet och han lutade sig återigen fram, handen lite dröjande över pjäserna.
“De fördömer hur jag får in pengar, men tröstar likväl efter guld” f…[Read more]

Lucas följde kungens drag och satt kvar tillbakalutad för ett ögonblick innan han sträckte sig fram och flyttade ytterligare en pjäs.
“Nej det var en överdrift” sa han kort, medveten att han nästan styrt konversationen åt ett håll han inte ville. “Vår kriskassa är välfylld. Vi kan hålla både vinterläger och ge sold till soldaterna för en hel säs…[Read more]

Nilla himlade med ögonen åt sin syster men log snart igen och de båda satte sig intill Arlin och Tirrin. Nilla sken upp i ett glatt, och lite konspiratoriskt, leende och lutade sig en aning mot de båda.
“Okej, så… ” började hon med låg röst och såg mellan dem båda med ett pillemariskt leende “vid tornerspelen då den nya Drakriddaren skulle uts…[Read more]

Nilla försökte le lite uppmuntrande åt den lilla prinsessan men vände blicken till Arlin. Hennes kinder hettade till vid hans fråga och ett nervöst skratt slapp ur henne. Hon visste att hennes mor sagt till henne att aldrig prata om Vinga när hon var vid hovet.
“ehm…” hon harklade sig med ett litet pipande “… hon har sannerligen blivit en iko…[Read more]

Lucas hade blicken på brädet för en stund innan han flyttade fram en av pjäserna. Så lutade han sig tillbaka i fåtöljen igen och suckade.
“Det är inte så mycket nytt. Celeras anlitade oss inför förra säsongen efter att Ormdrottningen snabbt intagit Pärlbukten. De är dock så snåla och velande att de inte valt att ta tillbaka området ännu. S…[Read more]

Lucas såg sig omkring i rummet då de klev in. Han stannade framför fåtöljen och började knäppa upp spännet för svärdsbältet men stannade upp då blicken fastnade på väggen som såg underligt… bekant ut. Blicken gick dock till kungen som suckade.
“Väl är det.” Lucas log en aning och begrundade kungen för ett ögonblick.
“Vad tynger dig?” fråga…[Read more]

Lucas hade verkligen inte tänkt att det skulle ske omedelbart, han ville helst göra lite fler barn. Men det fanns ingenting att säga mot utan han knäppte händerna bakom ryggen och följde med kungen. Han gav sin fru en kort och ursäktande blick. På vägen mot sällskapsrummet var de flera som hälsade på honom då de passerade och han hälsade arti…[Read more]

Lucas skrattade åt kungens påstående och såg mot Vinga med en axelryckning.
“Jag försökte, men hon var som eld och lågor att träffa sina bröder så det fanns ingen tid” Lucas log åter mot kungen och kliae lite fundersamt på de ärr som gick över käkbenet.
“Jag hoppas jag inte förargat någon, men jag kunde inte låta henne stanna kvar i ett lerigt…[Read more]