Lucas svarade på sin dotters ivriga frågor men blicken följde lite halv de tre kungligheterna och ett annat typ av leende prydde hans läppar. För han visste vad de dolde. Tillslut var han dock tvungen att avbryta sin dotter.
“Så, så… jag måste byta några ord med kungen” försökte han ursäkta sig men blev kvarhållen ett ögonblick till.
“Nu? Me…[Read more]

Trots den scen som utspelade sig i salen så hade de en egen liten stund då de omfamnade varandra med glada leenden och kommentarer till varandra i flera minuter. Tillslut vände de sig mot de tre kungligheterna och applåderade åt Tristians ord. Lucas satte fingrarna till läpparna och busvisslade högt till Katarinas stora förtret och hon slog ho…[Read more]

“Lucas… vad, hur…? Säg inte att du gjort något dumt nu” viskade Katarina lågt till honom när han släppte omfamningen. Lucas skrattade bara lågt och höll kvar sin fru med ena armen om henne så hennes huvud lutades mot hans bröst.
“Ordnade en familjeträff bara…” de båda vände sig i sin omfamning mot Kael och Vinga, Lucas med ett roat leende…[Read more]

Efter måltiden hade ett lågmält men festligt sorl lagt sig över salen. Efter en lång dag i friska luften vid spelfälten och så en god festmåltid med vin på det gjorde nog de flesta lite mysiga. Damerna gick runt och minglade, några män diskuterade och rökte birkentobak över kortspel medan de yngre roade sig med sång och skvaller. En behaglig stäm…[Read more]

Resan gick vidare, Lucas märkte att Vinga kanske inte var den mest pratsamma resekamraten och fick då underhålla sig själv med att sjunga lite, även om han saknade muntra soldater som kunde sjunga med. Solen hade börjat sjunka mot himlen då staden tornade upp sig i fjärran och man kunde höra festligheterna från det färggranna tältläger…[Read more]

Lucas hummade bara lite lågt och hälsade på den unga mannen som kom ut ur vakthuset. Han kunde inte varit mer än fjorton år och hans uniform var två storlekar för stora. Lucas stannade hästen intill honom och log då han gav tullavgiften för att få passera bron. Pojken gav dem båda en lite undrande blick, man kunde ju se på både Lucas och Vinga att…[Read more]

Lucas skrockade lågt med en belåten min. Han valde att släppa ämnet, hennes arrogans gick nästan att ta på och han hade tagit reda på tillräckligt. För tillfället. De närmade sig den väldiga stenbro som skulle ta dem över till andra sidan floden. Några mindre vakthus stod kantade intill de höga pelare som bar upp varsin staty föreställandes…[Read more]

Både Nilla och Alma såg nyfiket på prinsessan som satt och tryckte inne i buskarna.
“Hej prinsessan… vill du inte komma ut och säga hej?” frågade Nilla mjukt med ett vänligt leende. Med fyra yngre systrar var hon van vid barns trotsighet.
“Vår lillasyster Linnea är ungefär lika stor som du, hon ääälskar historier. Vill du komma ut så du kan h…[Read more]

Lucas fnös roat.
“Bitterhet är gift” hans blick gick längst vägen och fastnade vid byggnader längre fram. De närmade sig floden som rann strid med smältvatten från vita bergen. Vattnet skulle stå högt i den djupa flodforan som grävts ut under årtusendena. Dånet från det forsande vattnet kunde redan höras.
“Hm… det kanske är jag som blivit gale…[Read more]

“Hur menar du… olika sorts drakar?” Lucas såg lite förvirrad ut och han klappade förstrött sin häst på halsen. Men han kunde inte rå för att skratta till lite åt hennes bitterhet över sig själv.
“Jag tycker du underskattar dig själv Vinga. Det är ovärdigt att se ned på sig själv sådär.” han var uppriktig i sina ord “Och inte bra i längden. De…[Read more]

Lucas flinade lite för sig själv men så ändrades leendet. Det var ett nytt leende, outgrundligt och i hans ögon hade en ny gnista tänts.
“Är det så? Det låter ju… spännande” tonen antydde på att han verkligen fann det spännande och hans blick gick ut över landskapet, leendet kvar på hans läppar. Den lilla prinsessan var alltså också en reptil…[Read more]

Lucas såg mot henne med rynkade ögonbryn.
“Att du ska dödas? Det var det dummaste jag hört” han blev lite perplex av hennes fråga men packhästen var envis och han fick se tillbaka till den och rycka i ledremmen innan den återigen höll god takt och han såg tillbaka till Vinga med en suck.
“Du är varken ett djur eller ett byte. Du är Vinga. Du…[Read more]

Lucas hade lutat sig framåt en aning, stödd med underarmarna mot framvalvet på sadeln. Det låga skrockandet fortsatte vid hennes fråga.
“Jag är uttråkad. Det är försäsong, kampanjerna månader bort och trots det osäkra läget så kan kommande kampanj bli en kall sådan.” hans röst var helt ärlig och han fortsatte efter en kort konstpaus “och s…[Read more]

Nilla höjde på ögonbrynen med ett förvånat och samtidigt intresserat uttryck.
“Vi ser fram emot din historier runt eldarna här under firandet” hon log men fick sart himla med ögonen åt Alma som var sådär jobbig och retsamt kläckte ur sig:
“Men Nilla, du är ju oförmögen att lyssna på andra.”

Deras systerliga käbbel kom dock inte längre då Arlin…[Read more]

Lucas såg förvånansvärt belåten ut över hennes ord och ett snett leende prydde hans läppar då han drog tungan över tänderna med ett lite klickande ljug.
“Hm.. låt se…” han skrockade lågt “… varför inte sträcka på dina vingar lite och säga hej på turneringsfälten?” Lucas såg nästan utmanande på henne. Han visste det var generellt en dålig i…[Read more]

Lucas brast också ut i skratt om än med en lite bitter underton. En lätt huvudskakning och suck tystade hans skratt men leendet hängde sig kvar.
“Jag kommer inte ha en plats vid hennes sida när jag dör. Man skulle varit född kaldrländare. Mot Valhall, för ära och död…!” Han härmade orden så gott han kunde. Ungefär det enda han visste att de…[Read more]

Lucas fnös till av ett bittert skratt.
“Och det är vilka order man ger som definierar en som ledare” han harklade sig och spottade på marken. Det plötsligt ljudet fick hans häst att skygga lite åt sidan men han tycktes oberörd av det och samlade bara ihop tyglarna i sina händer som han sedan lät vila på framvalvet till sadeln. Blicken studerade…[Read more]

Lucas skrockade lågt och suckade.
“Ack, måste jag göra dig besviken för mina hemligheter är inte lika dramatiska som dina” sa han menande och med en dramatisk röst. Lucas bet sig lite fundersamt på insidan av kinden med blicken i skyn. Han funderade dock snarare på vad han skulle kunna säga som kunde vara ruggigt men inte egentligen av värde.
“…[Read more]

De båda flickorna släppte honom och såg sig hänfört omkring vid den lilla dammen. Alma gick genast för att titta närmare på blommorna medan Nilla gick fram till dammen och såg över axeln tillbaka på Arlin med ett litet skratt.
“.. och nu har du avslöjat den” hon log och stannade till vid kanten av dammen för att se ned på sin egna spegelbild oc…[Read more]

Hennes kommentar var oväntad och fick honom att skratta till häpet.
“Vinga, jag är en gift man. Inte skulle jag bedriva otukt” skrattet fortsatte i ett skrockande och han noterade hennes lite generade min. Lucas betraktade henne för en stund då hon var tyst innan hans uppmärksamhet vände sig till hästen. Eller snarare hästarna, eftersom han hade…[Read more]