Han ögnar de två med en mild värme som kvickt svalnar när dramatiken startar. Han suckar högljutt likt en övervuxen tonåring stampar förbi sin syster för att kunna hålla emot dörren hon försöker öppna.

“Du tror inte att det här är specifikt varför jag dragit öronen åt?” Han stirrar ned på henne med påtaglig frustration i sitt utryck… men trots…[Read more]

“Jag är säker på att ni kommer ta väl hand om den, lilla drakling.” Hon nickar uppmuntrande som om hon försäkrar Tegwen att boken är till för att användas.

“Fjäll av din sort absolut användas i diverse brygder. Det finns med all säkerhet ett och annat recept där du kan utnyttja dina egna resurser!”

Hon går mot kristallen med släpande steg…[Read more]

“Tills deras skulder blir enorma nog att de blir bittra.” Predikar han som att han visste för väl vad det lokala hänget beter sig. Gnyendet från hunden bryter tystnaden som gör sig påmind och Atlen muttrar något i stil med “Kör till.” Hunden gläfsar glatt och skyttar mot Ves i hopp om att få sig raggiga päls klappad.

“Så… livet. Hur har du det?…[Read more]

Ett skall ekar från från Atlens rum och hans mummel tystar hundens glädjerop. Med tunga steg närmar han sig dörren och stannar precis framför den. Han blickar upp på de tecknade bilder av sitt hem som klär porten till utsidan innan han tillslut suckar och öppnar dörren.

Framför Ves står han i sin fulla ‘prakt’. Lika lång med så mycket bredar…[Read more]

“Alkemiii~ skrålar hon i sjungande form när en ofantligt dammig bok skjuter upp från högen. “Inte på alviska så klart! Kanske inte drakarnas heller. Vi tar något mer lättläst men med avancerade formler din käraste Sylmirs egna verk.” Den ensamma boken faller ner tillbaka till sin dammiga ensamhet och istället flyger en väldekorerad bok fram i dess…[Read more]

Ja, nära vattnet är det allt. Värdshuset Silverklang ligger precis på kanten till bryggorna, ett populärt ställe för sjömän och annat pack som tenderar att stanna kvar i staden under en längre tid.

I ett av fönsterna står en bred siluett som talar till någon i sitt rum. Det böljande svarta håret har förlorat dess glans efter många år i en h…[Read more]

Trevande börjar hennes sår flätas ihop, långsamt men säkert. Hon stirrar upp på kvinnan över henne och slappar av mer och mer. “Jag vet inte om jag skall tacka dig eller beklaga vad som nu existerar bortom mitt kött.” Viskar hon försiktigt samtidigt som hon släpper det krampaktiga greppet på furstinnans kläder. Istället försöker hon sätta sig upp…[Read more]

“Precis, du har förstått korrekt. Det är ett nätverk av portaler, arkana punkter av minnen.”  Hon blickar ner på boken i Tegwens händer.

“Vad sägs om att du får ta med boken och en till valfri från det magra biblioteket jag har här i tältet om ni väljer att följa med? Något att läsa på er resa, ja?” Hon gestikulerar till böckerna som lig…[Read more]

“Alla söker säkerhet i det de är vana vid… en falsk trygghet som vaggar även den mest äventyrslystna till att bli ett passivt ingenting. Bortglömd. Men, jag skall inte tvinga en best in i en trång bur. Det vore dumdristigt, inte sant?” Hon flätar sina spinkiga händer bakom huvudet och ser ypperligt avslappnad ut samtidigt som hennes blick va…[Read more]

Hon ögnar Tegwen när hon berättar om sitt hem och lutar sig tillbaka i sin stol. Hennes uttryck går från en öm vänlighet till en mer insidiös förundran. Fram och tillbaka. Väger fördelar mot nackdelar.

“Jag skulle kunna ta er dit, om ni vill. Det är inte mer än att ta på kristallen och önska en plats. Det är en… upplevelse bortom denna värld,…[Read more]

“Sällskap kommer och går. Tillsatta lärlingar från akademin som jag aldrig önskat, de på resande fot och en och annan udda individ som är redo att riskera allt för en smula av förbjuden kunskap.” Hon suckar lätt och låter de vildvuxna naglarna trumma på det lilla bordet mellan dem.

“Ni är artig, snäll till och med… men jag är inte den frisk…[Read more]

Saknaden av hennes närvaro består och den växande mängden av blod målar den dekorativa kammaren i mörka nyanser av rött. Hon är ett groteskt lik. Att vila ögonen på hennes tilltygade anlete kunde få den starkaste av mage att vända sig. Sättet hennes käkar forcerats ur led, huden som spruckit hela vägen upp till hennes öron… Kanske hade det v…[Read more]

“Varför jag är ensam? Oj, en unik fråga… kan inte minnas senast någon frågade mig. Nå, jag är inte alltid här bland bergen, även om det är en de mest eftersökta platsen på senaste år. Jag har flera hem! Från väst till öst och någonstans där imellan. Det enda stället jag inte längre är välkommen är nog Iserion. De var inte särskilt vänligt instä…[Read more]

“Midnatt.” Instämmer hon och flätar ihop sina läderklädda fingrar bakom hennes rygg. Hon är en ståtlig figur att bevittna, hela hennes kroppsspråk avger en skarp utstrålning av värdighet och högmod… Om hennes drag hade varit ljusare hade det varit nästintill omöjligt att se henne som något annat än en högalv.

Hennes ena öra rycker till subtilt o…[Read more]

“Det hade blivit oerhört trångt om mot förmodan antagit er första skepnad… och alla lager av damm som skulle yra runt efter ett enda vingslag.” Hon ryser vid tanken av att inhalera alla dammråttor som gömmer sig under varje yta av tältet.

“Gåtor? Ah, jag för mig med termer inom avancerad teoretisk magi, jag ber ödmjukast om ursäkt. När man…[Read more]

Med halv-slutna ögon observerar Indira furstinnan som hanterar hennes lelösa kropp. Den dimmiga blicken välkomnar hennes närvaro trots tidigare predikan om acceptans inför efterlivet.

“Ni borde inte, allt har ett pris.” Hennes röst är så tunn att orden inte är mer än ett väsande. Motvilliga ord, men hennes ögon skriker efter överlevnad.…[Read more]

“Ja, ni är ett problem. Såsom skadedjur ter dig. Tåliga, påhittiga och ett hot mot högalvernas planer… men i slutänden fortfarande ett skadedjur. Ni kommer inte vinna detta krig med små aktioner, fåtal spioner och räder i den östra skogen.” Hon slår näven i bordet vilket får hennes dryckeskärl att flyga längs tältet. “Vi. Behöver. Mer.”

Hon…[Read more]

“Ja, det är den heliga, eller ska man säga oheliga spindeln. Eller, jag ska erkänna att jag endast ritat utefter de detaljer Ish’dalaar har delat med sig. Så jag kan inte svära min heder på att hon skulle exakt ha rätt textur eller alla dessa ben.” Hon kisar mot Tegwen samtidigtsom att hon försöker observera drakens intresse.

“Vi talar om olika s…[Read more]