Neeana lät sig hjälpas upp, försiktigt och på vacklande ben. Hon såg över nya revor som dykt upp på klänningen efter att ha sprungit oförsiktigt i ett för litet plagg. Hon kastade ett öga på Atis kläder igen… snart skulle väl hon också behöva gå i karlakläder, men vad gjorde det? Det fanns ingen familj i världen som skulle låta sin son trolo…[Read more]

Neeana synade Ati, förvånad över namnet. “Åh.. förlåt, jag trodde..” hon avbröt sig själv. Ati behövde inte veta att hon misstagit henne för en pojke.

Hon snörvlade och torkade nsan med en ärm. Hon skulle.. visas repen… lära sig leva som den ohyra hon skulle behöva vänja sig vid att vara. Men ändå var det lite värmande att en total främling so…[Read more]

Ailis slutade inte skaka av gråt, Hon försökte men det var omöjligt. Det var som en mardröm, när som helst måste hon få vakna och lugna sig, hon skulle vakna av att Colvin hånade henne för att ha försovit sig, hon hade gott tagit emot bannor för att ha latat sig i sängen från både mor och far om det betydde att ingen av dem… blödit ut på g…[Read more]

Jasper suckade tungt åt hennes betoning på hoppas. Han ville inte erkänna det, men hon hade rätt. Vad var att hoppas jämfört med att faktiskt göra nånting åt saken? När hon nickade mot dörren så tvekade han en sekund före han tog korgen i ena handen och lät sin vänstra hand lysa upp. Försiktigt klättrade han in där den fallna dörren en gång st…[Read more]

Neena såg på sin klänning. För liten. Sliten. Trasig. Hår? Är det en sak.. som kan förloras?

Hon såg på Ati.. Tårarna har inte slutat rinna men gråten har i alla fall blivit mindre ljudlig.

Hur kunde hon tänka på mat när far förmodligen just dödats? Hennes mage kurrade och avslöjade henne.. de hade ju missat frukost och med de knappa ransoner…[Read more]

“Djupare ned?” Ekade Jasper och blev genast lite blekare. Han tog emot örterna hon plockat upp åt honom. “Tack. Borde vi verkligen gå djupare ned?”

Tanken att ta en gång som tog dem neråt satte en klump i magen på honom. Vem visste vad de kunde hitta där? Hans huvud började måla upp faror runt varje hörn – monster, skuggor, översvämn…[Read more]

Det var en väldigt klen tröst.

Att inte längre vara jagad fick inte far tillbaka.

Att inte längre vara jagad ändrade inte det faktum att det lilla hopp om ett drägligt liv var krossat.

Mat? Nej.. hon hade ingen mat. Det var far som hade brödet. Det var kyrkan som stod för måltiderna. Kvar fanns ingenting.

Hon kröp besegrat in under bordet oc…[Read more]

Neeana flämtade till, föll bakåt och kröp baklänges sittandes ett par steg. Hon hade varit säker på att hon var ensam så den plötsliga rösten hade skrämt upp hennes panikslagna hjärta rejält. Hon kisade med blicken när hon såg det lilla ansiktet.. en ung.. pojke? Sannerligen ingen vakt i alla fall. “Han” såg ut att vara en av de utstötta… de…[Read more]

Jasper suckade tungt där han stod vid värdshuset bardisk. Han tornade lätt över folket och kunde se musikerna spela utan problem, men han hade tankarna någon annanstans. Terminprovet hade gått helt okej – men avgiften blev så pass hög att den lätt tog en tredjedel av allt han ägde. Han hade varit tvungen att sälja så mycket drycker och smörjor att…[Read more]

Jasper tog ett djupt andetag. Han hade redan räknat ut att hon inte var särskilt pratsam, men han hade aldrig talat med henne och därför inte heller helt insett till vilket nivå hon förblev tyst. När hon till slut pratade så log han. Delvis för att hon ville tala med honom, men också delvis för att det hade blivit lite obekvämt och han redan hade…[Read more]

Jasper tittade upp när han hörde fotsteg. Det sista han förväntat sig se här var en annan studerande från akademin, än mindre en han kände igen. Snabbt torkade han bort tårarna som hotat falla och tittade upp på kvinnan framför honom. Han hade sett henne förr; de hade några lektioner ihop. Kanske lite hetlevrad, men bra på sin sak trots att hon…[Read more]

Neeana irrade sig fram över torget i ett försök att inte komma för nära folk med med.. de där blickarna. Blickarna med avsmak och avsky… Förtvivlad och skärrad och gråtande såg hon verkligen inte anständig ut, att hennes klänning både var för liten och trasig slog sönder alla tvivel att hon var en av de utstötta. Och de blickarna båda skrämde oc…[Read more]

Neeana sprang förvirrad på bakgator tills hon till slut kom ut på torget utan att ha ens planerat det. Hon stannade upp, skärrad och rädd. Det kändes som om folk stirrade på henne och hon försökte göra sig liten. Hon gick hastigt över torget för att kunna gömma sig på bakgator på andra sidan. Hon insåg att de så klart inte visste att hon var… e…[Read more]

Neeana slår händerna om munnen, hon kunde ju inte lämna sin far att fångas och avrättas… men å andra sidan fanns det ingenting hon kunde göra och han skulle ha större chans att klara sig om han inte behövde tänka på hennes säkerhet utöver sin egen.

Hon kved till och tog ett par steg bakåt innan hon vände och sprang gråtande därifrån.

Neeana följde med utan att tänka.. vad skulle hennes tankar i situationen ändå leda till, hon hade aldrig varit med om, eller ens drömt om att vara med om något liknande! Så mycket förstod hon att det skulle inte räcka att bara röra sig framåt, de måste lyckas svänga undan någonstans där deras förföljare skulle ha flera vägskäl utan att veta vilk…[Read more]

<p style=”text-align: left;”>Neeana skakde på huvudet. Hur skulle hon kunna veta hur en skakar av en vakt?? Hon började också bli andfådd men kände med oro sin far sakta ner innan henne.</p>
“Hur då??” De var snart förbi bakgatorna och skulle snart tvingas ut på mer allmänna ytor.. det kunde inte vara bra!