Moira visste inte mycket om böcker och att hon alls kunde läsa var mer eller mindre ett under, men hon kunde konstatera att detta mer smakfulla kontor helt klart var menat att kännas mer hemtrevligt. Det passade alven, eller vad hon nu var, som satt bakom ytterligare ett arbetsbord, vilken såg mycket trevligare ut än mannen i rummet intill. Moir…[Read more]

‘Bra.’ sa mannen, på ett väldigt företagsamt vis. Det var en affärstransaktion, trots allt, ett kontrakt mellan dem två.
‘Min assistent hjälper dig i rummet intill. På återseende, Moira.’ sa han simpelt och gjorde en gest åt henne till en sidodörr. Då Moira gick in genom dörren kom hon i ett mycket hemtrevligare kontor. Mer smakfull inredning,…[Read more]

Det var inga lätta ord att höra så klart för Audgisil och Ranghildr, eller den övriga familjen för den delen. Så klart hade de hört lösa rapporter om Kettils död i Caras Idhrenin, men inga detaljer – även om de grubblat på dem. Speciellt Audgisil, som gång på gång ångrat att han skickat iväg sin son för skolning. Han förmådde sig inte riktigt at…[Read more]

Han hade rätt i att hon hade föga intresse av detaljerna, men hon behövde likväl få veta hur denna man förväntade sig att målet i fråga skulle levereras. I de få fall som hon faktiskt behövt leverera ett mål till en uppdragsgivare så hade det alltid varit i ett icke-levande format.

”Eftersom ni valt att kontakta mig så behöver jag knappast för…[Read more]

Mannens skarpa ögon betraktade henne kalkylerande, och gav henne en simpel nickning. En bekräftelse på att man så klart kunde göra mer med blod än att spåra.
‘Du gissar så klart rätt, Moira. Detta har ingenting med politik att göra… Nå, inte offentlig politik i alla fall.’ sa han och gjorde en avvisande gest med handen, detaljerna var inte vikti…[Read more]

Det var inte vanligen den typ av uppdrag hon tog, något den här mannen säkerligen redan visste. Vanligen anställdes hon för att röja folk ur vägen, inte för att hämta dem levande, men hon hade trots allt gjort något liknande förut, och om hon kunde se till att hålla mannen i fråga utslagen under större delen av tiden så skulle det kanske inte bl…[Read more]

Mannen gjorde en liten avvisande gest över hennes ord, som om det inte var något speciellt. Än en gång nickade han åt stolen framför arbetsbordet, fritt fram för henne att ta om hon så önskade. Men han pressade henne inte, hennes sort föredrog trots allt oftast att stå och han verkade inte känna sig obekväm i hennes tornande form och skugga.
‘Det…[Read more]

Hånet i hennes moders röst skar djupt och plötsligt kändes beslutet om att hålla Yazfein och deras relation hemlig inte lika fel. Om det var så här hennes mor reagerade när hon trodde att det var en äldre man som hennes dotter delat säng med, hur skulle hon inte reagera på sanningen?

”Du testar mitt tålamod, mor”, högg hon irriterat. Hon k…[Read more]

Det kokade inom henne och hon såg samma känslor speglade hos sin mor, ett faktum som inte undgick henne. Trots det kände hon sig irriterad över hur hennes mor talade till henne, och om henne.

”Han är Sandors rådgivare, inget annat”, sköt hon tillbaka kort, som om det skulle övertyga hennes mor.

”Jag råder över min egen säkerhet, något också du b…[Read more]

”Man skulle kunna tro det”, svarade hon vasst innan hon med en hand slätade till lite av det rufsiga håret, som om det skulle hjälpa henne.

”Du gör det för dig själv och ingen annan. Din plan kommer inte dra annat än olycka över den här familjen”, tillade hon hårt. Det gjorde ont att tala till sin mor på det viset, men hon hade uppenbarligen förl…[Read more]

Hennes moders ord tog luften ur henne och för ett par sekunder så stod hon bara och betraktade henne under tystnad. Hade hennes mor verkligen sagt det där..?

”Det spelar roll för mig, mor. Det spelar roll för resten av din familj. Är du så villig att följa Kettil in i döden och lämna resten av oss utan dig?” Frågade hon, denna gång inte lika…[Read more]

”Du ljuger…” Väste hon tyst fram, fullkomligt medveten om att hennes far aldrig skulle gå med på något så dumdristigt som att låta sin egen fru bli tillfångatagen.

”Den enda som är dumdristig här är du. Vad tror du att du möjligen skulle kunna få ut av ett så ogenomtänkt drag? Hrafn kommer döda dig, precis som han dödade Kettil!” Fortsatte hon,…[Read more]

Hennes ögon blev lite större, och kanske gjorde orden henne något sårad. Hennes mor hade alltid varit sträng, men hon hade aldrig blivit tilltalad som hon blev nu.
”Vad… Vad är det för fel på dig!?” Fräste hon högljutt. ”Jag vet inte vad du tror att du vet, men om jag vore dig så skulle jag inte vara så högfärdig. Jag vet vad du planerar att göra”…[Read more]

För ett kort ögonblick var hon åter ett barn i färd med att få en utskällning av sin mor, och kanske ryggade hon tillbaka en aning. Sen ersattes rädslan av ilska och hon samlade sig. Med en frustrerad fnysning drog hon på sig sina stövlar utan att snöra dem och lade sen själv sina egna armar i kors och mötte sin mors blick.

”Jag sade… Att du…[Read more]

Det tog emot att se sin mor så ledsen, och kanske borde hon ha tröstat henne istället för att försvara sig, men hon kunde inte riktigt hejda sin första impuls. Hon kunde kanske skylla på att hon inte längre hade full kontroll över sig själv, men det hade varit en lögn. Sanningen var nog snarare att hon ärvt ett hetsigt humör, ett som hon lät styr…[Read more]

Hon fann ett visst mått av tröst i att Arand trots allt verkade veta vad han skulle göra, för när det kom till magi och förbannelser så kunde hon knappast påstå att hon besatt särskilt mycket kunskap.

”Tack Arand…” Mumlade hon tyst, innan hon skakade på huvudet och gick tillbaka bort till resten av sin familj. Hennes far hade vinkat dit henne…[Read more]

När hennes blick mötte sin mors så kunde hon inte hjälpa att hjärtat liksom lade sig som en klump i magen. En rodnad hade börjat blomma ut över hennes kinder och trots att hon såg att hennes mor hade gråtit så var hennes förlägenhet större än viljan att trösta och hon log lite ursäktande. Hur i helvete skulle hon förklara det här? Hade hennes…[Read more]

Monsterjägaren hummade lite missnöjd över Wreax svar – eller om det var någon annan känsla så var det svårt att säga. Han verkade inte helt övertygad om denna situation, det var klart, och även om han verkade sitta rätt avslappnat på sin stol var hans vapen inte långt borta.

‘Jag är inte här som en representant för Grå gillet.’ sa han simpelt,…[Read more]

Arands ögon fick från Maeve till Eirik, och nickade lätt då de talade medan han funderade. Hans ansikte avslöjade inte så mycket vad han kände eller tänkte om det hela, mest att han såg ut att ta det hela väldigt allvarligt. Men efter deras ord nickade han, och talade både till dem och för sig själv.
‘Nej… Detta är ingen typisk hemsökning. N…[Read more]