Ithia gav Kheezai en road glimt och ett höjt ögonbryn över synen, och ett litet skratt kunde inte undgå att lämna hennes läppar. Trots allt var synen något komisk. Nå hon hade inte varit så mycket bättre dagen innan då Kheezai väckt henne ur hennes sömn på värdshuset.
‘Frukost står på.’ påpekade Ithia.
‘Och din demonstration, ifall du glömt?’…[Read more]

Ayperos gav henne ett leende och en nickning som visade att han höll med henne. Tid hade de utan tvekan. Då de väl var vid palatset igen, och det var dags att gå skilda vägar för natten tog han några steg nära henne. Med en gest som inte var blyg tog han hennes händer i sina, och såg henne i ögonen med sina mörka ögon som reflekterade alla små lju…[Read more]

Arand fnös lite åt hennes förnärmade skämtsamhet, och påståendet om att vara kunglig.
‘Visst, visst.’ sa han med en avfärdande handgest.
‘Ursäkta mig, ers högvördighet.’ hummade han och böjde huvudet teatraliskt för henne, men det fanns ett leende där, och han kom på att det var länge sedan han bara kunnat slappna av med någon.
‘Druvor…[Read more]

Ithilwyn betraktade kattmannen fascinerat då han berättade om sin magi, ja det var sannerligen märkligt att höra att någon så naturligt och enkelt kunde göra det han påstod sig kunna göra. Lite skrämmande också, om hon skulle vara ärlig. Åt hans svar höjde hon på ett ögonbryn och log lite lurigt.
‘Ovisso?’ undrade hon. ‘Så för att du skulle kun…[Read more]

Vad det var för teleskop Gofur svamlade om visste hon inte, men säkert var den viktig om Gofurs far hittade den. Trots allt var manen känd för att gräva i ruiner och hitta värdefulla historiska saker. Det fanns dock inte tid att ägna det någon tanke, utan allt hon kunde tänka på var att pressa vidare mot tjuven. Vad som ens hände utanför vi…[Read more]

Faegrim hummade lite över Heribets ord. Det fanns så klart sanning där. De behövde inte göra det så komplicerat. En liten bit i taget, sen kunde man se.
‘Tid att packa min väska åtminstone!’ svarade han. ‘Kanske redo att resa imorgon? Eller övermorgon.’ sa han, spontant, även om tanken skrämde honom något på samma vis som det var spännande. H…[Read more]

Faegrim gav en liten axelryckning till kommentaren. Trots allt var det bra att lära sig att använda alla sina fördelar, oavsett om det kändes bekvämt eller inte.
‘Led vägen, mästare.’ sa han lite retsamt och ställde sig vid dörrkarmen för att lyssna på vad som skedde. Tur nog var han kvicktänkt då Kathryns hand plötsligt kom farandes, för…[Read more]

Det ligger ett mörker kring Akila tycks gapa in i evigheten om man stirrar för länge. Något bortom rim och reson. Vad som väckt mardrömsmonstrens drottning till liv med den spindelliknande varelsen i hans syner är inte allt, han vet det. Det finns något inom Akilas djupaste som har släppt in mörkret, som gläntat på dörren. Som ville ha mer. Vend…[Read more]

Kathryn fnös. Tösen. Jaja, det var bättre än att berätta för all att hon var Corrin… Hon vände sig om och lade armarna i kors. “Hörrödu, bara för att jag ser ut såhär betyder inte att jag har fått en kvinnas.. charm. Jag är fortfarande jag.” hon log finurligt “Och JAG.. är en mästare på all form av charm, särskilt den falska sorten!”.

Hon ju…[Read more]

Salim betraktade skådespelet framför sig med avsmak, och han kunde även känna flera av de andra medlemmarna i rådet skruva på sig obekvämt. Men han visste ändå att i sanning följde de Akila, kanske mer av rädsla än lojalitet vissa av dem, men många såg hennes nya framfart i blod som något rättfärdigat, som något deras gud Sharah krävde att skulle…[Read more]

Hans hånfulla ton fick hennes blod att koka. Hur vågade han tala så till henne? Han visste ingenting av det som var avtalat mellan henne och Ayperos. Precis som alla andra så hade han dragit slutsatser, något hon kunde leva med, men att påstå att hon var en tjänare, även om det hade varit Ayperos tjänare…

”Ni glömmer er plats”, svarade hon kall…[Read more]

”Folk som oss?” Frågade hon och spelade plötsligt förnärmad. ”Jag råkar faktiskt vara kunglig”, tillade hon roat, men kunde inte låta bli att skratta åt sina egna ord. Värmen från badet och Arands retsamma humör hade fått henne att slappna av igen och det var nästan så att hon glömde bort alla dagar med tungt humör som låg bakom henne. Hon trivde…[Read more]

Faegrim lyssnade på Heriberts berättelse som först verkade lite disträ och rörig, men skrattade lite åt berättelsen. Det var inte helt olikt Heribert att bli fast på det viset. Då det blev uppenbart att hans väns äventyrsglöd till sist hade svämmat över och nått en punkt där han inte längre kunde stanna hemma såg han lite tankfull ut. Skul…[Read more]

Hans ord fick henne att le tillbaka minst lika charmigt, fastän det kanske syntes i hennes ögon att det var mycket mer beundran bakom hennes känslor än vad som egentligen var passande. Hon var ung, och kanske var det särskilt tydligt just då, även om hon gjorde sitt bästa för att dölja det.

”Någon lösning skall vi nog finna, vi har trots allt ti…[Read more]

Taewyn kände sig lite gladare då hennes förslag inte blev helt ratat. Och hon hade ju känd… nånting? Hon var inte helt säker om det var inbillning eller inte, men kanske denna skog faktiskt hade magi eller liv trots allt. Hon blickade lite tankfullt upp mot trädet, så som Aeriel gjorde, och lyssnade på hennes förklaring.
‘Det… låter fantastisk…[Read more]

Energin verkade gå ur Sloan över de hårda orden. Det var så klart inget han ville höra, som han var för envis att höra. I slutändan hade han tjänat Kaelred hela sitt liv, vigt hela livet åt att försvara riket och därefter skola kungabarnen. Nu var han reducerad till skuggan av sin forna heder, och sorgen för allt han förlorat hade tagit över. N…[Read more]

Arand nickade lite allvarligt över hennes ord, och hummade något djupt i bröstet. Han hade inte så mycket att säga om hennes beskrivning, annat än att det lät behagligt samtidigt som det lät förskräckligt. Men de båda visste vad som väntade, och blod var ingen nyhet för någon av dem.
‘Jag är rädd att blodet aldrig lämnar mig.’ svarade han henn…[Read more]

Ayperos gjorde en liten gest åt det som om det inte var något att oroa sig för.
‘Jag har inte än lärt mig förmågan att andas under vatten.’ fick han erkänna, och inte var han heller en skepnadsskiftare. Delvis, kanske, men väldigt begränsat.
‘Men jag ska nog hitta på något, fantastiska ting är möjliga med magi trots allt, bara man är kreativ no…[Read more]

Ithilwyn skrattade igen ett muntert klingande skratt åt hans ord. Det var oskyldigt och glatt, som något som inte blivit förstört av omvärlden. Liksom denna skog, som var den äldsta skogen kvar, skyddad från omvärlden, orörd av främlingar. Förutom han som nu stod där.
‘Det hade du kanske blivit.’ fick hon erkänna, trots allt var det en enorm sko…[Read more]

Thovna blev förvånad då hon plötsligt fick hjälp, men hon var inte helt säker på att det var en bra idé att han blandade sig i med denna farliga fiende som redan flera gånger använt magi till sin hjälp. Det var något som inte riktigt stod rätt till, och det blev mer uppenbart ju längre striden höll på.

‘Gofur, akta dig!’ ropade Thovna. Då hamm…[Read more]