Arlin höjde ett ögonbryn åt ursäkten Alma gav. Det var ju inte direkt en smidig ursäkt, men han nickade bara åt Alma så graciöst som han förmådde, för att sedan göra en gest åt Nilla att gå med honom i parken. En liten grimas lämnade hans ansikte igen, trots allt hade Tirrin sparkat honom riktigt hårt.

‘Jag… har tänkt på vår tid igår.’ sa han…[Read more]

Arlin gav Nilla ett leende och böjde huvudet artigt, så där som man gjorde i dessa kretsar – speciellt i närvaro av andra.
‘Ja, det var väldigt trevligt, Lady Nilla… Jag… AJ!’ hans artighet övergick till en kaldrländsk svordom för att se efter Tirrin med en grimas på läpparna.
‘Jag svär, hon har mer eld i sig än krigarna nere i spelen!’ sa…[Read more]

Han hade så klart slagit huvudet på dörren som tillhörde Faegrim, en respektabel brinkeman som bodde i Brinkeby. Så klart hade han hela sitt liv varit god vän med Heribert, och de hade delat en hel del äventyr trots tveksamheten från vän och familj. Utåt var Faegrim ändå av en respektabel familj, och förhöll sig utåt på ett väldigt respekt…[Read more]

Ithia betraktade ordväxlingen med alerta ögon, men höll sig ifrån att kommentera. Trots allt var detta Kheezais val, och hennes möjlighet att bilda sitt egna liv. Det var trots allt det som varit deras mål alla dessa veckor. Under resan hade de dock bildat en vänskap, vilket hade ändrat uppdragets natur något. Klart hennes uppgift var att lämna öv…[Read more]

Faegrim behövde inte tänka två sekunder då han svarade Finn.
‘Så klart inte!’ förkunnade han. ‘Men å andra sidan har Haggabup välsignat vårt folk med håriga fötter. Ni kanske inte är lika lyckligt lottade?’ undrade han, frågande, som om det vore självklart att alla dyrkade gudinnan Haggabup. Åt Kathryns kommentar ryckte han på axlarna. Han ha…[Read more]

Ayperos nickade uppskattande över att hon visade förståelse för vad han visat henne, och vad han berättat för henne. Vissa dödliga skulle ju helt kallt bara vägra ändra sin världssyn, men hon visade uppenbarligen mer vishet än många. Det fanns hopp ännu för denna allians, men han behövde ge det lite mer tid, lite mer spelrum. Han höjde ett lite…[Read more]

Arlin kände sig något beklämd över Lucas sätt och hans ord, men kunde bara nicka här och där då han talade. Men i slutändan kunde mötet gått betydligt värre, och han kände att han fortfarande hade en chans med sina planer. Det enda han kunde tänka just då var hur många svärd både blod och guld skulle köpa. Med lite tur skulle nog Turin Hrafn ku…[Read more]

Kheezai följde med de två ut till droskan som väntade, fortfarande handen om Ithias. I den andra handen kramade hon den lilla glasflaskan hårt mot bröstet. Hon var rätt att förlora den, för nu när sömnen började avta från hennes sinne mindes hon inga drömmar. Om flaskans innehåll kunde hålla hemskheterna borta så ville hon inte tappa den i för…[Read more]

Kathryn blängde på halvlingens fot, som trots att den tillhörde en lien person, var mycket större än hennes egen, och uppenbart mycket mer hårdhudad – och HÅRIG än hennes egen. Undersidan såg redan lite skadad och sliten ut efter de korta sträckor hon gått och sprungit under dagen.

Hon satte ner sin fot på golvet. “Jag har inte precis halvlingföt…[Read more]

Nittiotvå år? Aeriel var äldre än hennes mormor! Det var en hisnande tanke, svår att greppa, för trots allt såg inte Aeriel att vara en dag över tjugo. Och trots sina nittiotvå år fanns det både en ålderdom och vishet där, samtidigt som det verkade finnas mycket ungdom och oerfarenhet. På många vis var hon själv mer erfaren än alven! Hon kunde…[Read more]

Ithilwyn såg lite storögd på Axel då han föreslog att hon skulle resa runt i världen, och skakade på huvudet så håret yrde omkring henne. Det med kläderna kunde hon inte riktigt kommentera, annat än att hon såg hur han klädde sig och antog det var så man skulle göra för att smälta in i världen utanför.
‘Inte kan jag lämna!’ sa hon nästan förfärat…[Read more]

Faegrim himlade med ögonen lite åt Finn, men det var som om Kathryn var snabbare i munnen med att svara.
‘Alverna är ett viktigt folk!’ sa han självsäkert, det var trots allt vad han hört.
‘För ett odödligt folk, är våra dödliga problem knappast värda att ägna en tanke åt.’ Nej, de skulle nog ha bättre lycka med magikerna i den där akademin han hö…[Read more]

Arlin betraktade Lucas medan han förklarade sin position, i sanning hade han inte förväntat sig så mycket mer men det kändes ändå pressande att bli ställd mot väggen på det viset.

‘Min familj har varit jarlar över Draksten i hundratals år. Ja, det är sant att titeln inte är garanterad, men vårt folk tror på min far och på vår släkt. Bara jag k…[Read more]

Kathryn himlade med ögonen. “Tid har de säkert, tid för allt möjligt. Men för oss? Jag tvivlar på det. Nej, om ingen av er känner har tjänster att hämta hos en alvdrottning, eller äger ett berg med skatter, så är det Karm det får bli. Så… om vi ska gå i två veckor behöver jag bättre kläder… och… ” Hon satte upp en fot bordet. En pytteli…[Read more]

Det vore rätt typiskt för honom att bara storma ut som den åskvind han många gånger är. Virvla vidare i någon uppblåst förnärman. Det är det ögonblicket av reflektion mer än Akilas antagande fråga som får honom att stanna upp i steget och knyta händerna framför sig. Han gör en svepande gest med handen genom håret, lägger det till rätta och måla…[Read more]

Arlin gav ifrån sig ett litet förvirrat leende och höjde ögonbrynet litet åt Lucas skämtsamhet. Mest av artighet skrattade han lite åt Lucas finurlighet, även om den typen av humor kanske gick honom förbi något.
‘Jag kan inte uttrycka mig finkänsligt på detta språk, så jag går rakt på sak.’ sa Arlin, inte för att kaldrländare var kända för att tal…[Read more]

Alven hade kommit in utan att förvänta sig mycket förändringar i palatset och i Akila, men nu där i deras sällskap var det uppenbart för henne att saker inte var som de en gång varit. Hon kunde nästan känna ett mörker och en kyla närvarande där, vilket var svårt att föreställa sig med tanke på att de befann sig i Iselem. Att känna Vendriks h…[Read more]

Arlin himlade lite med ögonen över tjänarens sätt att presentera honom, som om han vore en man härifrån Kaelred som passade in på deras titlar och sätt att tilltala varandra. Den unge kaldrländaren gav tjänaren en något sned blick innan han nickade till Lucas och steg in, för att nästa sekund bli något övertumlad över sättet Lucas tilltalade honom…[Read more]

Faegrim höjde ögonbrynen lite över det dramatiska känsloutbrottet som utspelade sig framför honom, men höll sig förhållandevis lugn även om han skruvade sig lite obekvämt där han satt. Arga kvinnor var ju, trots allt, inget att leka med. I sanning hade han inga svar på henne frågor, och ryckte lite hjälplöst på axlarna. Han drog upp en karta ur…[Read more]

Corrin stönade, ställde sig från sin stol och lutade sig över den sittande Finn. Hon tog hans huvud i sina händer och såg honom rakt i ögonen. “Lyssna på mig nu! Folk här i staden känner mig, ingen mer får veta vad som har hänt mig – om du nu MÅSTE kalla mig vid det namnet kan du i alla fall låta bli att skrika det högt!?” Hon lät händerna sjunka…[Read more]