Arathiel såg förbryllad ut. Visst hade hon viss koppling till Aenya och hennes föräldrad hade haft lite mer status men själv hade hon ju ingen titel. Nu skulle hon träda fram? Hyllas för att ha tagit en värdefull fånge? Vad var poängen, någon klåpare hade låtit fången löpa ändå. Ska de gnälla äver att någon faktiskt äntligen satt saker i rörelse…[Read more]

Kathryn såg upp på Finn.. han hade ju kvar sin styrka. “Motstånd? Som i.. stappla mot dig.. ovch ehöver mottas bort? Ja det klarar vi av.” Hon klappade Finn på armen. “Finn här får styrkan av tio män när han ser mig i fara.” Det var inte ens en lägn, bara en metaforisk överdrift. Finn hade aldrig varit särskilt skarp eller modig men hade alltid…[Read more]

Arathiel bet ihop och stötte sig mot en trädstam. Hon hade nyss vaknat och var fortfarande aldeles för blek för att vara uppe och vandra men hon ville veta vad som gjorts beträffande hennes fångst, den hon tagit all denna skada för. Vem mumlade något om ett försvinnande? Hon staplade fram emot Aenya, inte riktigt nära nog att höra allt tydligt me…[Read more]

Cathryn stannade upp i sina steg och frös för någon sekund.

.. kommit.. tillbaka? Vandrande döda? Vad hade de hamnat i?

Hon svalde, hon kunde inte tveka, inte om hon skulle bli Corrin igen. Hon sträckte handen efter Finns hand, drog sig till honom och gick bredvid honom. Det kändes lite bättre.

“… och frid ska de få… ehhhm… hur dock?”

Cathryn bet sig i läppen. Gravgård. Förbannelse över gravar. Det lät ruggigare än hon väntat sig. Men det här var deras första riktiga chans att göra något åt hennes situation, om hon gav upp nu skulle hon förmodligen förbli kvinna för resten av livet! Hon nickade. Hon hade övertalat sig själv. Hon sneglade åt Finn.. han skulle inte gilla det hä…[Read more]

Cathrin tog Finn i armen och nickade ivrigt. “Naturligtvis! Det är en skam att ni nästan var tvungna att göra något så viktigt alldeles ensam. Tur att vi möttes så vi kan hjälpa varandra!”

Han kanske hade någon grej de kunde använda eller sälja till en annan magiker ifall han inte kunde lösa det själv.

Hon nickade mot Finn och log uppmuntrande…[Read more]

Arathiel kisade, världen började bli suddig. Aenya frästa och väste åt henne, en besvikelse men inte helt oväntat. En sann alv visste att deras frihet kunde bara finnas på andra sidan kriget, ett krig som redan pågått i hemlighet i tio år, mellan vedervärdiga onda mänskliga politiker och den alvdrottning som bugade för deras vilja – mot de alver…[Read more]

Ja! Han behövde hjälp, med något de kunde göra dessutom!

Nedrans otur att det handlade om en ritual och inte en sak de kunde stjäla. Vart fanns alla saker från sagor, en ring de kunde önska på eller en amulett som visar vägen till allt de kunde begära? Men nåja, en magiker i deras skulle fick räcka, och allt de behövde göra var att se till att h…[Read more]

Med lättnad lät Arathiel en alvfrände ta Saskia ifrån henne när hon äntligen mött upp en grupp som sändes att hjälpa henne. Hon fortsatte springa med dem fram till Aenya för att rapportera att de hade en fånge. Innan hon kom ändra fram till sin ledare började hon dock vackla. Hon såg sjukligt blek ut och hennes ansiktsuttryck började lösas…[Read more]

Arathiel bet ihop. Dumma jävla människa, visst, giftet kanske var en bluff men att lojt traska tillbaka med Saskia sådär när blodet pulsade ut, hon hade sekunder för helvete, häst-dåren lunkade på som om han hade minuter på sig! Saskia skulle dö, alverna skulle få skulden och inte ens få nyttan av att ha haft henne som fånge!

Lyck…[Read more]

Cathryn villa slå sig själv i pannan. Såklart Finn inte skulle lyckas med konstycket att helt enkelt stå still och vara tyst. Det var en jämrans puss, han hade själv klämt på hennes bröst två gånger inom loppet av minuter efter förvandlingen!

Och det var faktiskt lite taskigt att reagera negativt på en puss, vad är det för fel på pussar? Nej! Ca…[Read more]

Arathiel stirrade med eld i blicken på hästfursten, men log förnöjt när Saskia svimmade i hans armar. “Din leksak behöver vård, hästgosse, om du inte vill ha med dig ett kadaver härifrån. Både blodsförlusten och giftet på min klinga är mycket dödliga men båda kan jag råda bot på om du släpper henne och ditt vapen och går härifrån.”

Alverna…[Read more]

Cathryn tittade storögt in i Salims ögon “Ja, det är klart en vis trollkarl som ni är eftertraktad och mycket upptagen, men jag ber er snälla försöka hjälpa oss, det måste vara hemskt att vara fast i en främmande kropp, kan ni tänka er ett sånt öde? Följ med, träffa mina vänner!”

Hon tog hans hand och drog med honom till Finn och Faegrim. Där to…[Read more]

Arathiel skrek till nästan mer i förvåning än smärta! Hon lät sitt huvud dras med för en sekund, orolig över blodet från såret på Saskias hals! Idiotiska människa! Börja sprattla med en klinga mot sin hals! Hon ville inte vara skyldig till att döda någon som var värd så mycket levande. Hennes tvekan var nog för att Saskia skulle kunna slita sig l…[Read more]

Arathiels ögon hade landat på Saskia men det hade varit problematiskt att följa henne utan att dra uppmärksamhet till det. Hon hade fått smyga runt i omvägar och sedan bege sig i rätt generella riktning då omvägen gjort att hon förlorat synlinje. Nåja, så svårt skulle det inte vara, en klumpig människa utan skogsvana, hon måste ha lämnat alla mö…[Read more]

“Cathryn.” svarade hon med en nigning. “Jag ber om ursäkt om jag stör någonting men jag har rest ganska länge efter någon med magiska kunskaper.” hon såg tillbaka på sitt följe… så kanske det verkar som om hon menar någon av dem, utan att faktiskt behöva ljuga.

“Och jag söker någon med magiska talanger för att hjälpa en bekant till mig som r…[Read more]

Cahtryn blev för en sekund ställd. Sedan tappade hon hakan. “Ser jag ut som en lyckoflicka!?” brast hon ut, förnärmad. Hon såg dock över sig själv.. såg hon verkligen ut som en? Nej, hon var väl mycket mer blygsamt klädd än en lyckoflicka, i alla fall som de var klädda där Cathryn växt upp.

Hon slog armarna i kors. “Jag är absolut ingen.. sådan.…[Read more]

Cathryn himlade med ögonen. “vad kvinnor gör! Du tror inte det kan var så att vi helt enkelt GÅR?” Hon vände sig om och tog ett par bestämda steg innan hon stannade upp och vände sig om. “DE!! Kvinnor går, inte vi.” hon funderar på orden och börjar vända sig. Meningen kom nog fram.. poängen var att rätta sig efter att inkluderat sig själv i kate…[Read more]

Cathryn var tacksam över Faegrims hjälp, utom honom hade de inte kommit någonvart. Det var därför hon inte konfronterade honom över hans hån. Okej, han hånade henne inte rakt ut, men hans avfärdande rörelser varje gång hon bad om hans stöd när hennes manlighet ifrågasattes. Som om hon var ett skämt gubbar emellan. Finn kunde hon inte klandra,…[Read more]

Arathiel deltog entusiastiskt i striden, nöjd med sin insats. Aldrig igen ska dessa människor få gömma sig bakom förrädiska alver och tro sig kunna segra utan en strid! Det hade svidit att skjuta en alv men hon var ganska säker på att det inte var dödligt, i alla fall inte direkt dödande, syftet hade ju bara varit att sätta igång striden ige…[Read more]