“Värd mycket pengar? En sådant smutsigt äckel?” frågade hon, mest för sig själv lite tyst som om hon försökte få in orden som hon sa. Hur skulle hon ens få tag i pengar? Så få hade hon sett av det att hon knappt mindes hur mynten såg ut. Formen var förstås rund och visst brukade de glimma lika fint som stjärnorna… Åtminstone om hon mindes rätt,…[Read more]

Det som han berättade gjorde att hon satt tyst och begrundade dem ett tag. Ett tempel i bergen. Ett som inte hon hade vetat om. Tanken var äcklig. Vad kunde mer gömma sig där? Åtminstone hade hon… hennes son… som skulle kunna leda henne dit. Att erkänna att det verkligen var hennes Omari var svårt. Så mycket större än det knyttet som hon had…[Read more]

Ögonen smalnades något på sättet som han tilltalade henne och… var det som om han försökte ge henne order? Hon lade huvudet på snedden, så att nacken knackade äckligt till och de rovdjurs gula ögonen var intensiva mot honom. Greppet om kniven hårdnade lite och hon drog bladet över bordet så att det rispade träet.

“Vad… sa du?” <…[Read more]

Orden fick en ilska att blossa upp inom Akila och hon tryckte kniven hårt in i ryggstödet för att sedan vrida om med en intensiv blick på Djan. Att lite foder och tyg kom runt omkring henne var inget som hon riktigt lade märke till. Istället drog hon ur kniven och lät sitt grepp vara mer hårt samtidigt som hon närmade sig Djan med långsamm…[Read more]

“Det har alltid varit mitt” påpekade Dhalia och hade blicken på armbandet ett tag där hon snurrade sina pärlor. Vad han skulle vara intresserad av det – visste hon inte riktigt men istället för att vrida och vända på det så mycket böjde hon sig fram för att låta pärlorna vara framför hans ögon. Hon rörde armen lite så att pärlorna skramla…[Read more]

Den bistra tonen och sättet som den okända kvinnan cirkulerade runt henne, som om hon var ett byte… Det hela kändes inte allt för bra, nästan lite skrämmande. Och varför skulle hon inte få mannen på fötter igen? Trotsallt skulle väl det vara bättre än något annat?

“Och… vad skulle jag kunna göra för dig?” frågade hon sedan lite försiktigt,…[Read more]

“Vid gudarna, ska du fortsätta att tala som om jag är ett jävla hönägg som behöver skydd konstant?” frågade Ranghildr med ett litet skrockande och svepte det sista av mjödet innan hon kastade bägaren på marken för att sedan korsa sina armar lite envist.

“Nå vad har du på tankarna nu, far, hm?” sa hon lite retsamt

“Åh, ge mig inte den blicken” sa Ranghildr och skakade på huvudet åt det hela. Hon lade armarna i kors för att råka spilla ut lite av sitt mjöd över sig själv och grimaserade lite över det. Att de ens kunde tänka tanken på att hon skulle. Bara tanken fick henne att vilja vrida ut och in på sin mage.

Hon drack istället en klunk till av mjöden fö…[Read more]

“Förjävligt smakar det åtminstone…!” utbrast Ranghildr och grimaserade efter hon hade hävt hela vinglaset efter skålen och fångar upp ett stop mjöd istället från en av männen som vandra förbi henne och log lite charmigt mot honom. Ett leende som verkade få mannen att stanna upp och vilja tala med Ranghildr men en blick från Biorn och Ejvald v…[Read more]

Det var lika svårt för Yanara att hålla sig för skratt när hon hörde mannen som verkade tondöv. Kanske var det enbart Sharhas kärlek som han behövde? Hon bet sig i underläppen för att hindra sig själv att skratta och log bara lite svagt för sig själv med stängda ögon.

Ett kort tag känns det som en matta hade ryckts undan från hennes fötter. So…[Read more]

Förstås hade Camthalion sett Aenya i värre skick men de avbitna naglarna och den uppenbara ilskan gjorde honom något illa till mods. Han rynkade på ögonen och lade en hand på hennes axel för att lugna henne lite. Orden som hon kraxade ur sig gjorde honom något förvirrad och nästan irriterad.

“Vad…?” frågade han, som för att se om han egentlig…[Read more]

Var det sant? Bara tanken gjorde att hjärtat sjönk i bröstet på henne. Hon svalde och hörde sin makes viskningar till henne. Hon ville svara men var helt stum. Sorgen var tung och gjorde hennes munn helt torr. Det var frågan hon själv hade ställt sig. Varför? Att Kettil hade fått ro var en av de få tröstande tankarna som han hade. Till slu…[Read more]

Ranghildr kunde inte rå för att skrocka åt Biorns svar, hon hade inte förväntat sig det svaret mot honom och hon räckte ut tungan åt honom lite retsamt för att se mot Ejvald och den dryck som han kom till henne. Hon tog tag i kruset för att lukta på den. Lite jäst och… något söttsliskigt? Hon stack ner sin tunga för att sedan grimasera lit…[Read more]

Timmarna hade rusat förbi, men när hon kände den lena handen på hennes rygg stannade världen för en kort sekund. Hjärtat hoppade några extra steg och hon kunde inte rå för att le lite, nästan fånigt för sig själv. Om de hade varit ensamma nu, skulle hon vänt huvudet för att ge henne en mild kyss men det var allt för många ögon på dem nu. Nu höjd…[Read more]

En figur rörde sig lugnt över gatan och från avstånd var det svårt att se om det var en kvinna eller man. Det långa mörka håret var utsläppt, förutom en liten hårknut som var omgiven av ett vitt sidenband som hade blivit lite löst och blåste i vinden omkring personen. En rishatt fanns vilande på ryggen med ett litet svart snöre som höll den på pl…[Read more]

Tystnaden var inget ovanligt men det var en gnagande irritation över att inte få någon reaktion ifrån mannen. Hon drog upp en kniv för att långsamt skära upp duken vid Seras hals med den galna blicken fäst i lönnmördarens ögon tills hon nådde träramen som fick henne att vända blicken mot tavlan igen.

Ett litet skratt lämnade hennes läppar, kanske…[Read more]

Förstås hade hon hört att hon lämnat Kaelred. Vem hade inte hört det? Sättet hon besegrade sin bror – för att sedan bli förnekad titeln. Den som hon hade vunnit. Rättvist och utan fusk. Förutom det simpla faktum att hon var henne själv. Prinsessor skulle trots allt inte ha en sådan titel. En blick av både ilska och sorg fanns där men den lättade l…[Read more]

Ranghildr grimaserade lite åt Biorns bestämda tag om hennes haka. Hon var fortfarande öm i ansiktet efter striden, men drog inte bort ansiktet när han betraktade hennes mörka ögon. Hon fnös lite grann över hans retsamma kommentar och klappade sedan Biorn på kinden.

“Mitt ansikte kan man åtminstone göra något med, det behövs mer än smink för att…[Read more]

Vad…? Pengar som hon hade tagit från denna dam? Orden förvirrade henne lite och hon stod stilla en stund och betraktade kvinnan framför sig. Förstås dömde hon aldrig någon, man gjorde vad man kunde för att försörja sig själv men på något sätt såg inte kvinnan framför henne ut som en sådan kvinna. De flesta av dem hade mer smink och allt för parf…[Read more]

Egentligen hade det hela varit ett skämt, hon hade varit säker på att han skulle tvätta bort det. Fast hon hade inte heller hjärta – eller för den delen hann hon inte säga något innan han stampade iväg. Nästan lite rädd hade hon följt efter honom, men hon hade hållt sig i bakgrunden när Ejvald höll sitt tal. När han berättade för resten att hon va…[Read more]