För många sekler sedan hade trollen härstammat från småtrollen, som är skogstrollen nuvarande avlägsna släkting i Vindrfellbergen, och dess för innan härstammat från de stora bergatrollen. Troll, i sig var, inget släkte som vanligtvis var ute och ströva.

Egentligen var inte skogstroll mörkrets eller nattens folk, det var ett val de hade gjort at…[Read more]

Fortfarande med ett hysteriskt skratt hade Akila ett hårt tag om sin dotters tunga. Långsamt skar hon av milimeter för milimeter på tungan. Vad hade prinsessan för bruk för den tungan längre? Allt som kom ifrån hennes mun var idiotiskt, naivt och vilken död person behövde tala? Mitt i att ta en bit till öppnades dörren, drottningens ögon smalna…[Read more]

“Där är kämparandan! Precis som jag sa!” utbrast Vinga glatt, trots allt verkade det som om Sloan äntligen förstod orden och kanske han till och med skulle gå med på det hon hoppades att Lucas skulle erbjuda. Hon knuffade till Lucas lite exalterat och ögonen glimrade till.

Orden fick hans kinder att hetta till ännu mer, men han kunde inte rå för att skratta åt hennes ord. Hon var uppfriskande ärlig, nästan brutalt. Han trodde dock aldrig han skulle bli kallat något som liknade en penis gjord av socker. Var det ens möjligt? Han skakade på huvudet åt det hela.

“Låt inte mig hindra dig” sa han, med ett litet skro…[Read more]

Tystnaden var olidlig, det var som om luften stod still. Att tiden hade stannat. Akila strök, nästan en moderlig hand över Seras hand. Om det inte vore för mörkret och ilskan i hennes blick kunde man tro att den var kärleksfull. Utan att tveka bet Sera hårt i drottningens ena finger. Ett krak hördes och det var uppenbart att ett ben hade krossats…[Read more]

Som för att besvara hennes löfte strök han sin tumme över hennes hand rygg för att hålla kvar den i sin hand lite längre än vad som egentligen var acceptabelt för etikett.

“Ja… Du har väl rätt” sa han med ett svagt leende för att släppa handen och röra sig mot sin frukost igen och tog upp en druva för att stoppa den i munnen, lite väl långs…[Read more]

Ett sorgset leende och en kram som varade lite för länge för. Ärligt talat var hon rädd för att släppa Alienna. Speciellt efter de orden, kanske det var dåraktig och tänk om hon skulle vandra in i sin egna död? Det verkade trots allt vara det som alven framför henne trodde. Och hur kunde hon ha fel? Alla de år av visdom hon hade.

“Det hoppas jag…[Read more]

Tristian reste sig upp och gick fram till Katarina för att sedan lyfta hennes hand milt för att sedan böja sin nacke något och ge hennes hand en lättsam kyss med blicken på henne. Det fanns en lockande och nästan lekfull glimt hos kungen.

“Är du säker på att du inte ska, uppehålla mig något mer, Katarina?” frågade han med hennes hand fortfarande…[Read more]

Milt och nästan kärleksfullt lade Sera sin hand över Aliennas hand och klappade den innan hon långsamt skakade på huvudet. Det var inte lätt att säga det.

“Älskade Alienna, jag måste  försöka. Jag lovar att vara försiktig” svarade hon ärligt. Det var svårt att ge henne det beskedet, för hon visste vilken risk hon hade tagit för att varna henne.…[Read more]

Lite motvilligt nickade han, åt hennes fråga såg han på henne med ett svagt men allvarligt leende. Han knäppte sina händer för att lägga dem i sin famn.

“Räcker det inte att din dotter får ett bra liv, vid sidan om rikets andra mäktigaste man? Hennes blod kommer att leva vidare i familjen Gérin”

–

Kanske det hade varit en dum idé. Hennes egna…[Read more]

Förstås var det ett senare problem och inte någonting han kunde hantera senare. Han gjorde en gest med sin hand, som om det inte spelade någon roll längre.

“Låt oss återgå till vad vi förhandlar om, ska vi inte?” frågade han med ett milt leende som för att dölja ilskan. Även om den hade börjat lägga sig nu.

–

Att ta det från början? De hade…[Read more]

Återigen var hennes svarta lockar ett virrvarr runt henne och att några av lockarna träffade drottningen i ansiktet verkade hon inte bry sig om. Nej. Det kunde inte vara sant. Hon var tvungen att se det med egna ögon. En suck lämnade Seras läppar och med ett rosslande andetag greppade hon tag i Aliennas händer och mötte hennes blick igen.

“A…[Read more]

Orden var tydligare nog. Hon kunde nästan känna den bittra smaken på sin tunga och hur skuggorna blev längre i rummet enbart genom att tala om det. Hon slutade med sitt skakande och höll hårt om Alienna i en kram. Även om hon älskade sin mor, var det ett mörker hon hade lagt märke till de senaste året och förväntat sig att det skulle döda henne.…[Read more]

Händerna vägde tungt på hennes axlar och hon hade svårt att möta hans blick. Det var hennes fel att det skulle bli så. Hon bet sig i underläppen och det var sällan som Vinga grät eller kände sig tårögd men trots det var hennes ögon mer fuktiga.

“Sloan, du är min familj.” sa hon ärligt och lade sina händer på hans händer för att se in i hans ögon.…[Read more]

Orden som rann ur Aliennas mun tyckte inte Sera uppfatta. Hon kunde se hur munnen rörde sig fram  och tillbaka men det var som om ljudet inte nådde hennes öron. Oförstående såg den unga prinsessan tillbaka på Alienna och rynkade på sina ögonbryn. Sedan skakade hon på huvudet så att hennes svarta lockar blev till ett virrvarr runt omkring hen…[Read more]

Säker?  Förvirrat lade Sera armarna om hennes forna familjevän och sedan rynkade hon på ögonbrynen och drog sig undan kramen för att placera sina händer på Aliennas axlar för att möta hennes blåa blick med sin egna.

“Vad gör du här? Det är inte säkert. Mor är sjuk” påpekade Sera med en avsmak i hennes röst som avslöjade att hon inte riktigt va…[Read more]

Egentligen skulle hon ha försvunnit från Thel Shaen för några dagar sedan. Ju flera dagar hon spenderade här, ju större var chansen att hon skulle få tredje ögat efter sig. Ännu en dag hade grytt och Sera strök sitt finger över vinglasets kant. Lite lojt, det var som hon hade satt sitt huvud under vatten för allting tycktes röra sig långsamt. Ti…[Read more]

Lite skeptiskt kastade Finn en blick mot främlingens fötter. Var det verkligen sant? Han tvivlade lite på det. Trots allt blev till och med hand kall om sina fossingar och då hade han ju också varma skor som skyddade fötterna. Utan att tveka reste han sig upp och drog en hand över sin haka medan han funderade.

“Det finns ju den dära… skomaka…[Read more]

Vinga var som ett åskmoln och stannade inte förrän hon hörde hans fråga. Hon gnisslade nästan tänder och gjorde en ilsken gest framför sig. Att folk såg på dem verkade inte vara något bekymmer för henne.

“Att säga till kungen att han är ett rövhål, att han aldrig kommer möta Erethil på sättet han behandlar dig och..!” utbrast hon ilsket, men de…[Read more]

Våldasmt var sättet som hon tog sig fram på. Det gjorde nästan ont i Camthalion att se hur många kvistar som bröts i onödan. Allt sådant försvann dock när hon kallade honom för sockertopp. Sockertopp? Han hade aldrig hört det ordet innan och det förvirrade honom. Han rynkade på ögonbrynen oförstående en stund.

“Sockertopp? Vad är det?” frågade…[Read more]