Köpa nästa runda? Som om hon skulle förlora kort spelet. Det gjorde hon aldrig. Det såg hon till. Men hon skrattade bara varmt och ryckte på axlarna åt det hela.

Helvete, det verkade som om han kände igen henne. Så det var så. Allt för många ansikten och namn. Var fan var den gamla farsan när man behövde honom?

“Frågan är väl inte vad jag gö…[Read more]

Att stanna här och vila. Det var inte svaret hon ville ha från honom. Egentligen önskade hon att han skulle poffa dem bort från där. Fast kanske det inte var så enkelt trots allt? Och hon kunde inte riktigt stå på sina egna ben just nu.

“Det kan vara en bra idé. Om inte dessa jävla träd kommer närmare oss. Vad gör vi då?” frågade hon och kliade…[Read more]

Prisandet från Ayperos smakade bra, nästan ännu bättre när hon var medveten om hur mycket det skavde i drottnigens ögon. Hon svarade dock inte på något som de sa utan satt rakryggad där medan hon åt i tystnad. För att vara ärlig var hon rädd för att säga något olägligt eller dumt efter den lilla demonens fula trick.

Hon var medveten om att…[Read more]

Morgonmänniska som Vinga var hade hon varit tidigt uppe med solen. Egentligen hade hon inget bättre för sig än att anmäla sig till meelen. Även om hon var kvinna hade de gått med på att låta henne vara med. Trots allt så vågade de inte riktigt någon annan som vågade säga motsatsen. De hade till och med satt henne som befäl. Hon skrattade varm…[Read more]

Orden fick henne att stanna till i sina tankar. Förlåt? Hjärtat tog ett par skutt och hon hade svårt att sluta önska sig att han skulle vara hennes. Att de flydde världen tillsammans. När han drog hennes närmare sig, lade hon armarna omkring honom och lät sin hand dra igenom hans hår. Hon drog in hans doft. Bara det lugnade henne.

“…[Read more]

Orden på alviska for inte förbi Vinga och hon höll på att sätta lite av de starka i halsen. Ett bredare flin kom från henne, hon skulle precis kommentera det när Lucas presentera henne för hennes fru för att sedan försvinna.

“Vem kan klandra honom?”

Att hennes kläder gled ned något och hon kunde känna hans hy mot hans fick henne att sucka lätt av en saknad som skulle kunna vara. En önskan. En längtan. Hon slöt ögonen hårt och drog in hans doft även om hon inte riktigt visste hur hon skulle reagera.

“Det var inte det du sa.” viskade hon, nästan som om hon inte vågade yttra orden innan hon d…[Read more]

Vinga kunde inte rå för att flina lite åt Lucas sätt, det verkade som han var uppe i varv. Men vem kunde klandra honom? Det behövdes när de flesta här hade pinnar i röven. Hon ryckte lätt på axlarna som svar åt Lucas. Kaldrländare var inte hennes ämne.

Tirrin däremot såg storögt på Lucas och försökte förstå vad han sa. Hon sgå sedan mot Arlin.…[Read more]

För många personer tilltalade henne på en gång och Vinga rynkade lätt på ögonbrynen åt all uppmärksamhet och allt som hände runt omkring henne. Hon log varmt mot Lucas.

“Det är väl intressant, om något.” påpekade hon och undvek smidig alla frågor om tuneringen.

Den lilla prinsessan verkade först ha svårt att placera Lucas med skrattade varmt…[Read more]

Ögonen till Sera var som en storm på ett oroligt hav. Det var något röda efter alla tårar, fast det verkade inte finnas något kvar. Skrattet gnagde lite inom henne. Vad var det som var roligt? I den här situationen. Ett halvhjärtat leende kom från Sera. Innan hon blev mer allvarlig igen.

“Gör det.”

Säg inte så. Orden skavde i hennes öron. Vad fanns det annat för val? Sättet han nyss hade talat om allt… Tårarna skavde fortfarande och hon kunde inte rå för att snyfta till i hans famn. Hon ville inte streta emot och fann hans omfamning skön, men hon drog sig lite tillbaka och såg honom i ögonen igen.

“Du har inget val.”

Allt hade sitt egna pris. Det hade Trond lärt sig från första dagen han satte sin fot i denna stad. Han log vänligt medan de konverserade och lyssnade på hans verkliga syfte. Runstenarna. Det fanns så klart en hel del pengar att gämta där. Det fanns en lurig glimt i hans ögon medan han trummade med sina fingrar över disken och lät blicken dr…[Read more]

Som vanligt värmde den starka drycken och hon skakade lite nöjt på huvudet med en grimars. Eftersmaken var lite mer… sjö och hav än den som hon hade blivit van med i Barastar. För att vara ärlig hade  hon inte riktigt förväntat sig att bli tilltalad av någon. Det var däremot en trevlig överraskning och hon sprack upp i ett brett leende.

“De…[Read more]

Blodsmaken och gråten var fortfarande där och hon kände en tomhet inom henne. Hade hon enbart varit en plåga hos honom? Eller var det mörkret som sa detta. Fast tänk om mörkret som hade befäst sig i Djan egentligen tog fram sanningen. Ögonen blev tomma och som om hon gav upp allt hon försökt att kämpa för sjönk hon med axlarna och blicken.

“Dö…[Read more]

Tristian kunde inte rå för att skrocka till och drog en hand genom sitt hår. En son. Om något var väl det något som han behövde. Men han var fast med en missbildad dotter. Bara tanken gjorde honom ilsken. Inte vacker, tyst. Åtminstone hade hon väl något vett. Han vände sig om och lät ryggen vändas mot Lucas. Det fanns inte riktigt något mer att…[Read more]

Vila, det var väl en bra lösning. Åtmistone till att börja med. Kanske det skulle klarna senare.

“Ska vi… hitta ett värdshus?” frågade hon, lite försiktigt. De skulle väl i för sig ta en stund att hitta ett. Men om de hade tur skulle de inte ta allt för lång tid.

“Om du inte vill stanna här?” frågade hon, lite osäkert, för det var någon hon…[Read more]

Historia, en gång hade det varit hennes största intresse tillsammans med strids och krigstekniker… Nu var hon inte lika intresserad av vad som en gång varit utan vad som nu skulle kunna bli. Däremot ville hon inte vara allt för oartig och log svagt.

“Hus Tenír har styrt i fem generationer.  Min forna släkting Yiera Tenír dåvarande prästinna…[Read more]

Fl’akta? Egentligen var det inte mycket som Jo förstod när de talade med varandra. Så Gork var både, kall, hungrig och… behövde… Han hummade lätt. Nej det kunde inte vara det. Det sista kunde betyda att han menade att de skulle upp. Upp? Även om Gork var stor och stark kunde han nog inte kasta upp Jo dit och han var inte lång nog för att nå u…[Read more]

Flinet blev inte mindre när han fick syn på ett bekant fult bekant ansikte som tog sig ner för hans trappa. Ett ljust skrockande kom från honom och han skakade nätt på sitt huvud så att de mörka lockarna blev ett virrvarr runt mannen.

“Tillhör charmen, serru!” sa han med sin mörkare och behagliga röst. Utan att fråga honom hade han börjat häll…[Read more]