Vinga nickade lätt åt hans svar. Hon drog en distraherad hand genom sitt hår medan hon funderade på hans ord. Hon kunde förstå vad han menade, ingen av hennes bröder var särskilt… ja. De hade ett annat tankesätt. Lätt distraherade dessutom. Även om Tristian påpekade annat.

“Det finns en anledning till varför min far, tyckte om mig bäst. Vi har…[Read more]

Vinga fnös åt kommentaren. Besegrad? Knappast, hon valde att följa med honom. Det var väl det som var det bästa att göra i denna situationen. Vad annars skulle hon göra? Hon suckade tungt och drog en hand genom sitt hår igen,

“Jag skulle inte säga besegrad, men det vore dumt att inte ta chansen att se sin familj. De skulle aldrig förlåta…[Read more]

Vinga skrattade glatt åt hans skämt om orken och skakade på huvudet så att hennes röda hår blev ett virrvarr runt omkring henne. Sedan tystnade hon åt hans andra kommentar. Gott försöka? Som om han ens hade tänkt tanken att… hade han? Hon blev lite generad och valde att se åt ett annat håll medan hon svarade.

“Jag vet inte, terrorisera…[Read more]

Lite generat skrattade hon till och höll blicken framåt ett tag, mot horisonten. Det såg ut att bli en fin dag. Åtminstone hade de det att se framemot. Alltid något. Alltid skönt. Hon kliade sig själv i håret och kunde inte annat än att erkänna att det var skönt med en annan häst för en stund.

“Mahrduks? Kanske det kanske. Jag vet inte om någo…[Read more]

Vinga rynkade på ögonbrynen åt döttrarnas rop efter dem. Ta tillbaka slottet? Hon grimaserade åt tanken. Tanken att behöva tänka påe tikett och alla äckliga herrar.

“Fy fan, ta över slottet. Vilket hemskt öde” påpekade hon lite skrattandes till Lucas.

“Alla män som försöker spilla sitt gubbagägg över en, allt etikett och dansande. Dessut…[Read more]

Dåraktigt. Så klart, men vad fanns det för andra alternativ? Dans och annat var inget hon ville syssla med. Dessutom skulle det inte vara allt för dumt att testa tuneringen igen. Kanske hon skulle vinna igen? Hon hummade lätt och sträckte på sig.

“Jag har inte slåtts med svärd på år och dar.” påpekade hon, inte för att hon var orolig för att vara…[Read more]

Vinga flinade åt det hela, hon var mest glad att uppmärksamheten inte var på henne längre. Hon var inte särskilt förvånad över att Lucas skulle delta i turneringen och skrockade lätt över hans ord.

“Tuneringen är väl nästan en dans. Allt för mycket etikett regler kring dess stridande. Piruetter som lämnar flanken fri och allt sånt…” sa Vi…[Read more]

Linnéas sätt att utropa och slå i bordet fick Vinga och rynka på ögonbrynet. Vinga satte ner sitt glas, för att sedan vända sin blick mot Linnea.

“Jag har mina plikter, på samma vis som du har dina.” sa hon simpelt, med en enkel suck. Det stämde väl inte helt. Egentligen kunde hon strunta i att fara och vara kvar här… men bland alla barn och d…[Read more]

Envis, det var något hon alltid varit. Ibland lite för mycket för sitt eget bästa. Hon hann inte allt för långt innan hon kände hur världen vinglade lite för mycket för henne. Istället för att fortsätta valde hon att luta sig mot väggen och det kändes bättre när ögonen var slutna mot hennes arm. Det snurrade mindre.

“Åh helvete…” muttra…[Read more]

Vinga skakade nätt på huvudet så att hennes hår flög lite omkring henne – några lockar träffade Lucas i ansiktet. Snabbt rörde hon sig ifrån hans famn och ställde sig mer rakt.

“Nej… Jag klarar mig Lucas. Oroa dig inte för mig” sa hon, lite genant och kliade sig själv i bakhuvudet. Egentligen var hon inte allt för full, men att dricka ett p…[Read more]

Rodnaden blev ännu mer tydlig vid hans ord och hon strök en hand genom sitt hår och hennes ansikte var fortfarande lite för nära hans. Hon granskade hans ärr och hennes bärnstensfärgade ögon fastnade något i hans ljusbruna och varma ögon. Hade de alltid varit så… vackra?

Tanken fick henne att rodna ännu mer och hon hade inte ens tänkt på att…[Read more]

Konungens blick smalnade något. Drakriddare. Som om det ens betydde något i hans ögon just nu. Hans mun blev ett sträck, så som det blev när han var irriterad och missnöjd på sättet hans lillebror talade med honom. Ibland förstod han inte. Eller för att vara ärlig, mestadels av tiden. Att han drog in hans bröllop, gjorde honom på ännu bittrare…[Read more]

De drack och hade det trevligt en lång stund in på natten och till slut var det bara Vinga, några soldater och Lucas kvar. Gormkäft hade lite problem att hålla sig vaken och somnade snart.

Hon reste sig upp, men var lite vinglig på fötterna och råkade ramla in i Lucas famn. Hon kastade en blick uppåt och rodnade lätt över att hon hamnat in…[Read more]

Hon rynkade lätt på ögonbrynen över Gormkäfts ord. Det var inget som egentligen sårade henne men det gnagde fortfarande lite inom henne. Hade hon verkligen ändrats så mycket? Hon suckade lätt och höjde glaset åt Lucas med ett svagt leende.

“Skål!” instämde hon och drack en stor klunk av vinet. Det kändes som det behövdes mer för att kunna vara…[Read more]

Tristian hade aldrig funnit i sitt tycke att blivit avbruten och det fanns ett viss allvar och mörker i hans ögon när han vände sig om för att möta sin brors blick. För att sedan nicka mot Katarina.

“Vi talas mer sedan, Katarina.” sa Tristian med ett vänligt leende för att röra sig lite bort tillsammans med Kael. Hans grepp om glaset hårdnade…[Read more]

Så klart kände Lucas till den där… varlelsen. Bara åsynen fick henne att rynka på näsan och hon hostade lite när hans rök täckte hela hennes ansikte.

“Angenämt Gormkäft.” sa hon, mellan hostningarna.

Ett litet skrockande som slutade med ett hostande och rosslande andetag kom från Gormkäft. Prinsessa? Som såg ut sådär, mycket var Gomrkäft, m…[Read more]

Egentligen kunde man tro att Vinga skulle trivas i sociala sammanhang, trots allt var det väl det en prinsessa tränades i? Hon stod lite vid sidan om och kliade sig lite nervöst på ena axeln. Hon var inte ens säker på om hon kunde umgås längre, det var allt för många år hon hade spenderat med någon som hon inte hade ett avtal under eller… fö…[Read more]

Att alven var så otrevlig mot henne, fick henne att fnysa och korsa sina armar. Hon hade lust att fråga om hon egentligen visste vem hon var. Trots allt hade hon räddat hennes folk, mer än en gång.

Däremot så tog hon chansen att sova en stund, innan hon vaknade av en god grilllukt. Hon dorg in den och slickade sig lite om munnen innan hon tog på…[Read more]

Allting förvirrade Vinga, vad i helvete var allt det som hon visade henne? Men hon nickade bara och log artigt, så som vem som helst skulle gjort. Hon sneglade lite på rullen och rynkade lätt på ögonbrynen över texten som överdramatiserade den första striden hon hade varit med om.

Nästan som om hon själv var rädd för rösten från guvernanten ry…[Read more]

Allt som hon såg fick henne att se lite förvirrad ut. Varför skulle en liten flicka ens ha tankarna på henne? En som försvann och förrådde sin familj. Eller ja, det var ju det hon fått höra. Det fanns väl två stycken olika delar av historien. Hon skakade nätt på huvudet och drog handen igenom håret.

“Jag vet inte riktigt om det är den sanna hist…[Read more]