Då Neeana stegade iväg så gav Ati henne ett stöttande leende, innan hon skyndade iväg bland folkmassan för att röra sig mot köpmannens stånd från andra hållet. Det tog henne inte länge att komma i position bland några lådor, där hon både var lite dold och kunde se ut som att hon väntade på någon, om nu någon hade kollat in henne och undrat va…[Read more]

“Ah, hur som helst?” Det var inte hjälpsamt, Ati. Hur skulle Neeana veta vad hur som helst var? “Ah, jag menar…” Hon gestikulerade lite trevandes. “Skäll ut honom? Påstå att någon en gata bort säljer samma sak för halva priset? Säg att hans varor är ruttna? Är du snabb kan du alltid ta något och hoppas han springer efter! Eh, men kanske int…[Read more]

Enligt Ati såg kvinnan ut att må mycket bättre med en gång – förmodligen skulle hon själv bli en skaplig, kanske till och med kapabel, tjuv tillslut, om hon fick några månader på sig. Märkligare saker hade hänt!

“Ah, vi tar oss till marknaden, och sen, sen…” Hon viftade lite lätt på ett finger. “Ah, så distraherar du någon köpman på någo…[Read more]

Ati var inte så van vid längre beröringar, men hon kunde inte gärna slita handen till sig då Neeana var just så förståeligt nedstämdt. Istället så gav hon hennes hand några tröstande kläm. Vad annat kunde hon göra?

Dock så var det en sak hon visste om att vara ledsen, och det var att man bara blev ännu ledsnare av att grotta ned sig i det! Så ka…[Read more]

Atis ögon spärrades momentärt upp då kvinnan började tala om sin far, och en uppoffring. Det var inte svårt att fylla i orden som Neena inte låtit spilla ut. Någon form av buse hade överfallit dem, och hennes far hade stannat för att uppehålla dem medan han hade låtit Neeana springa iväg. Hon hade sett liknande historier många gånger… och…[Read more]

Ati hade förvisso ingen aning om vad kvinnan hade trott, men eftersom hon inte fortsatt att förklara så satte hon det snabbt från sina tankar. Det hade varit förargeligt att haka upp sig på gamla ting hur som haver, och kvinnan fortsatte prata om annat.

“Hm… Neeeee-ana.” Ati drog prövandes ut på namnet. “Neeana. Neeana. Lite långt, men fint!” H…[Read more]

Att Jasper inte ödslade massa tid med att argumentera fram och tillbaka om huruvida det var bättre att bara sitta på sina händer eller att faktiskt göra något ansåg Drosai talade till hans fördel. Han var faktiskt kapabel till att ta beslut och göra vad som krävdes, vilket betydde att det kanske inte skulle vara en total pina att vara instängd…[Read more]

Ati strök tillbaka sitt kaotiska hår för att binda fast det i nacken med en bit snöre hon haft kring handleden, och ryckte samtidigt på en av sina axlar. Hon gav den gråtande kvinnan ett snett leende.

“Eh, varför inte? Du verkar inte ha varit här, på gatan det vill säga, allt för länge, hm? Du är för ren. Är väl bara rätt och riktigt att någo…[Read more]

Tystnad hade aldrig riktigt varit något som Vésiva varit bekväm med. För det brukade sällan bringa något trevligt och definitivt inte pengar eller mat på bordet. Hon svalde lite nervöst och drog en hand genom sitt blonda hår som hade blivit lite mer smutsigt under deras resa. Hon bet sig i underläppen och lät blicken vandra över alla hörn som gi…[Read more]

Utan några fler ord, svingade hon sig upp på hästen bakom Ailis och tog tag i tyglarna. En enkel, men bestämd snärt och hästen började galoppera med ett litet klagande gnäggande. På något sätt fick flickans gråt det att knyta i magen på Ziyaté. Känslan var märklig. Varför skulle hon bry sig om en flicka, en främling och dessutom en människa. Enba…[Read more]

Skräcken stod som skriven i ansiktet på mannen, och var Drosai helt ärlig med sig själv så fanns det väl aspekt av det hela som gjorde även henne illa till mods. Det var trots allt ruiner, och hon var i tillräckligt samstånd med andevärlden för att känna att det fanns rörelser på det planet på denna gamla plats. Det kunde vara positivt, förv…[Read more]

Ati lutade sig halvt över bordet för att fortsätta kunna se den andra kvinnan, och höjde ett förbryllat ögonbryn. Tillslut så klättrade hon över möbeln, för att sätta sig bredvid henne – eller, på lite mer än en meters avstånd. Vad visste Ati, trots allt? Kanske var kvinnan galen och skulle flyga på henne. Det var bäst att vara säker.

“Ah, du…[Read more]

Kvinnan framför henne verkade helt klart inte helt med, det kom Ati fram till utan vidare svårigheter. Nej, men då var det inte helt enkelt att ha fötterna på backen då man hade blivit jagad heller, det var hon också alltför medveten om – även om hon var så kapabel på det hon gjorde vid det här laget att hon oftast kunde hålla huvudet kallt, men h…[Read more]

Nej. Såklart, då hade han väl redan börjat röra sig utåt. Det hade väl i sak varit en dum fråga, men det fick vara som det var med det. Kanske hade hon blivit påverkat av sin tid här nere i Karm. Med en kort skakning på sitt huvud gick hon sedan fram och hjälpte mannen plocka upp några av de växter som hade rullat sig en bit längre bort. Det skad…[Read more]

Vid mannens – Jaspers? De hade någon lektion ihop, men hon hade svårt att hålla koll på vem som var vem, fast han var i alla fall utmärkande lång – ord så lutade hon huvudet just en liten grad på sned, att gå med ögonbrynet. Så många ord. Det var också något hon lärt sig om “civiliserade” människor. De använde så, så många ord. Som om de var konst…[Read more]

Drosai rynkade på näsan då hon hörde någon föra oväsen längre bort, och än mer så när hon hörde de skrattande läte som sakta försvann. Vad var det med invånarna av Caras Idhrenin och att vara så småaktiga? Hon hade långt sedan kommit fram till att den så kallade “civiliserade” världen odlade fram en helt unikt form av oduglighet, jämfört med…[Read more]

Det var klart han hade rätt. Åtminstone var det skönt och uppfriskande att möta en människa som kunde erkänna en sådan simpel sak. Samtidigt som de rörde sig hade Camthalion lyckats skruva av korken på flaskan och han placerade sin näsa över öppningen och kände den bekanta lukten som stack lite och fick honom att rynka på näsan. I ett svagt ögon…[Read more]

Medan Mahdi gav sig ut för att finna sina bröder och systrar i rebellerna, så rörde sig Ati i en helt annan del av staden. Ati hade alltid sett sig själv som en kapabel kvinna – inte rik, på något vis alls, eller för den delen lyckas – men kapabel! Att hon inte hade något hem var inte något som rörde henne i ryggen särskilt, hon visste bra platser…[Read more]