Medan Xharinyon beställde in frukost, passade Vesíva på att göra i ordning sig. Tvätta av sig, byta kläder, fortfarande i Bläcks färger men lite renare. Det kändes skönt efter en sådan lång resa. Hennes ljusblonda hår satte hon upp i en fläta som föll nedför hennes högra sida. En svart korp fjäder på slutet inlindad i bandet.

“Åh så go…[Read more]

Utan att tveka slog hon sitt glas mot hans och svepte glaset. För nya äventyr och gammal vänskap! Instämde hon in.

Hon kände på penningpungen igen och gjorde en grimas. Som om plötsligt inte var riktigt säker på det hon sa. Försiktigt drog hon upp en kortlek som var blank på ena sidan och på den andra sidan var det nordiska runor uppmålat. H…[Read more]

Utan att märka det stötte hon till något med sin fot i sitt sökande efter drycken. Även om det egentligen var magen som kurrade till och inte strupen som var torr. Faktum var att hon hade enbart mat i huvudet så hon hörde inte hur något rullade från hennes fot mot en hög av tallrikar av metall och porslin. Ett väldigt oväsen förde det och hon höll…[Read more]

“Det är faktiskt kronprinsessan” påpekade hon skämtsamt och pekade på kronan som fortfarande var närmare Djan än henne själv. Hon sträckte sig fram och tog tag i den för att sedan lägga ner den i sin väska igen. Hon knäppte väskan, lite mer säkert. Hon kunde inte tappa den. Inte igen. Hennes mor hade blivit allt för besviken förra gången. Även om…[Read more]

Det var svårt att inte tro på orden som lämnade Djan. Vad skulle kunna gå fel? En skatt de inte visste att de hade…? Dessutom skulle väl aldrig Djan sätta henne i fara. Precis som han sa.  Det var inte en okänd man som lurade henne i fara. Och hennes gamla vän tycktes behöva henne. Vad gjorde man inte för gamla tiders skull?

“Är du helt säker,…[Read more]

Lite orolig för hans sorgliga uppsyn var hon, trots allt var det få gånger hon hade sett honom ledsen. Hon lade en mild hand på hans, som för att visa att hon fanns där för honom. Sedan kom en rodnad upp på hennes ansikte. Thaldwin? Så länge de inte träffade varken Rheon eller konungen skulle det väl gå… bra?

“Jag… jag vet inte om det är en…[Read more]

Ögonen blev större. Förändra folks öden? Det kändes kanske lite för bra, men… tänk om? Hon log lite, för att sedan skratta åt det hela. Det kunde väl bara vara ett skämt? Hon fuktade sina läppar med sin tunga och såg på honom lite fundersamt.

“Det låter minsann som ett äventyr. Och vad hade du tänkt ändra med ditt öde?” undrade hon och gri…[Read more]

Ögonen glimmade som på ett litet barn. Även fast hon kanske innerst inne förstod att det inte var den bästa idén,var det svårt att motstå frestelsen. Och det var ju hans bästa idé. Hon fyllde på lite mer vin. Ju mer vin, ju bättre skulle planen låta.

‘En piratskatt? Vad är ryktet?’ frågade hon och såg förväntande upp som hon alltid gjort som…[Read more]

Ett osäkert leende och rynkade ögonbryn vittnade om att Sera inte var allt för glad i tanken. Karm? Politikens kärna och fanns det något tråkigare än det? Eller värre för den delen. Kanske Iserion var snäppet värre, men inte långt ifrån. Hon tog en klunk av vinet och lade huvudet på snedden.

‘Skulle det vara en bra idé?’ frågade hon, kanske mes…[Read more]

Ett flin tycktes ständigt finnas på hennes läppar och det hon hade delat med sig av till honom verkade vara som bortblåsta och hon tog ännu en klunk av vinet och passade på att fylla på de bådas glas ännu en gång. 

‘Det låter som en fin plan, men lite för dyr för mig’ påpekade Sera och att det hade blivit lite kallare passade henne perfekt. Bara…[Read more]

Den röda färgen var fortfarande kvar på kinderna och ville inte ge sig. Inte för att de blev bättre med ännu en klunk vin. Åtminstone fyllde det henne med värme och hon kunde inte rå för att skratta åt sättet som han slätade över hennes pinsamma misstag.

‘Inte lika härliga som dina, men jag menade inte att ge dig en bultande huvudvärk… I…[Read more]

Scenerna som Djan visade Sera fick henne att le, det fanns ett sug efter ett eget äventyr. Inte för att hon inte haft några… Bara ett äventyr där det inte var henne som blev i fokus. Innan allt ljud och ljus kröp tillbaka kunde Djan känna en värme sprida sig från Seras händer upp över hans kropp.

Svaga snabba bilder på hennes tider i tjuvgille…[Read more]

“Tundran har nog alltid kallat på mig.” erkände hon med ett litet svagt leende.

Lite osäker på att ta handen var hon. Inte för att hon inte litade på Djan, snarare tvärtom. Det var allt för många gånger hon ofrivilligt delat med sig av sina egna minnen. Men Djan var en vän och trots allt kunde hon kontrollera sig själv. Eller? Det var flera år se…[Read more]

Hans ord gjorde henne lite besvärad och hon slöt sina ögon medan hon lutade sig tillbaka i soffan. Det var orden hon sa till sig själv jämt. Hon var inte menad för det hon var född till. Fast vem var det egentligen? Vem skulle frivilligt sätta sig in i politiken på det sättet. Hon drog en hand genom sitt hår.

“Det är väl mitt barbariska k…[Read more]

Den unga damen log åt sin gamle vän och böjde sig fram för att smutta på vinet och fann det behagligt. När hon druckit tillräckligt så att hon kunde balansera det i handen utan att spilla det sjönk hon ner med en utmattad och behaglig suck.

“Åh, ja. Detta är som det ska smaka.” påpekade hon med ett litet leende och fann det skönt. En till handvif…[Read more]

Ett nästan flickaktigt fnitter kom från Sera. Man skulle kunna tro att det passade in på henne. En lång vacker ung kvinna. Men de som kände henne visste att det var långt ifrån passande.

“Låt mig, min sköna” retades hon när de fann ett bord och Sera drog ut stolen, dammade av den för Djan för att sedan skjuta in den lite hårdare när han satt sig…[Read more]

Musik. Så ljuvligt! Sera sa sällan, om inte aldrig, nej till en möjlighet till både dans och sång. Leendet spräcktes upp i ett bredare och hon klappade Djan entusiastiskt på sidan.

“En perfekt början på ett äventyr!” utbrast hon och gav ett litet mindre ursäktande leende till Sasha som hon hade kommit åt svansen på. Hon hoppade upp och ner lite…[Read more]

En liten rodnad smög sig fram på Seras kinder då hon såg kronan men hon gav till ett bubblande skratt och tog den för att placera den på Djans hjässa. Den glimrade i det dunkla ljuset. Kronan var trots allt ganska enkel, inte mycket krimskrams, utan bara den behornade ormen som slingrade sig runt.

“Vilken söt prinsessa du skulle varit då!” ut…[Read more]

Leendet och ögonen som glimmade på Djan fick Sera att le och sakna de forna tiderna. Utan att tveka nickade hon och ögonen glimrade på samma sätt som Djans. Hon reste sig upp och slog båda händerna i bordet så att glasen klirrade till och välte.

“Vad väntar vi på?” utbrast hon exalterat och drog till sig sin väska och lade inte ens märke till…[Read more]

Ers Höghet. Hon hade alltid hatat den titeln, till och med när det var ett skämt hon rynkade på näsan åt det. Det var en titel som hon var tvungen att bära, men hon hoppades att han inte skulle reta henne allt för mycket med det.

“Åh, är du så gammal nu så du inte ens minns?” frågade hon retsamt tillbaka och kunde inte rå för att minnas de bus d…[Read more]