Veta mer om henne? Det var väl inte så mycket att berätta. Eller kanske det var faktumet att ingen förut hade riktigt varit intresserad av hennes bakgrund och historia innan. Hon bet sig själv i underläppen medan hon funderade på ett vettigt svar.

“Jag… föddes här i Spillerhamn och sedan dess har jag och min tvillingsyster varit här?” föreslog…[Read more]

Med mjuka fingrar tecknade hon små cirklar över hans bröstmuskler medan hon lyssnade på hans svar. Det dunkla ljuset omkring dem blev svagare och hon kunde inte hindra sig själv från att gäspa. Filten som han dragit över dem var varm och mjuk, och hans kropp så nära hennes gjorde att hon kände sig säker på något vis, hemma, insåg hon. Frostheim…[Read more]

Hon visste att hon borde gå, men hon tänkte unna sig en liten stund till i hans armar och för ett par långa minuter låg hon så, fortfarande över honom, innan hennes ben började kännas som att de skulle domna bort. Då gled hon av honom och lade sig istället intill honom, så nära hon kunde, och begravde ansiktet mot hans hals. En väldig trött…[Read more]

Ännu en gång snyftade Ranghildr till och torkade bort tårarna från de glansiga kinderna. Hon försökte verkligen att hålla tillbaka sina tårar – speciellt när Kettil bad henne. Ett svagt, prövande leende fanns på hennes läppar och hon nickade sedan lite. Hon verkade inte bry sig om något annat som skedde omkring henne.

Fast en liten lättnad fann…[Read more]

Hennes kropp kändes nästan darrig och hennes andetag var snabba och ytliga. Liksom honom så var hennes hud glansig av ansträngningen och hennes förut så prydliga flätor hade mer eller mindre lossnat från sin uppsättning. Några hade lösts upp helt, troligtvis på grund av hans hand som hållit ett så fast grepp om hennes hår, och nu klibbade några…[Read more]

Allt hon kunde göra då var att hoppas att ingen skulle höra dem, för hon skulle inte kunna be honom vara tyst, lika lite som hon själv skulle kunna hindra sitt hjärta från att rusa när ljuden av hans njutning nådde hennes öron. Att han dessutom försäkrade henne om att han inte skulle lämna henne igen gjorde stunden så mycket skönare. Hon…[Read more]

Hon följde med i hans rörelser och satte sig upp mer igen nu när han inte längre drog ned henne över sig. I mörkret kunde hon förstås inte se något, och kanske var det därför som hon så lätt följde honom istället. Hon kunde känna hur hans händer smekte hennes nacke och när han lade sig ned igen så öppnade hon ögonen och blev nästan förvånad över…[Read more]

Hans kyssar fick det mesta av paniken att lägga sig och hon slappnade av en aning. Hans armar omkring henne kändes fortfarande mjuka och ömma och kunde till slut övertyga sig själv om att det verkligen inte var någon fara. Så hon besvarade kyssen han gav henne, och när han började röra sig under henne så var det nästan på automatik som hon mött…[Read more]

En våg av panik svepte över henne när allting plötsligt blev mörkt. Hon kunde höra sitt eget hjärta slå som en åskstorm i öronen och om det inte hade varit för att han var där så nära henne så hade hon antagligen gripits av fullständig hysteri. Hon kunde känna hur hans händer höll ett fast tag om hennes handleder och när han kysste hennes hals…[Read more]

Hans smekande händer gjorde det svårt för henne att inte ge in med detsamma, men hon var fast besluten om att inte förlora den här leken. För det var en lek, även om den kanske kunde tyckas något elak. Trots det så kunde hon inte hindra sig själv från att dra ett skälvande andetag när hans blick långsamt vandrade ned över hennes kropp för begä…[Read more]

Sättet på vilket han drog efter andan och stönade när hon bet honom fick hennes hjärta att slå några extra slag. Hon kände sig nästan elak som fann någon slags njutning i det, men hon valde att inte dröja allt för länge vid den känslan. Istället satte hon sig upp en aning så att hon kunde betrakta honom där han låg under henne, lät ett kallt mel…[Read more]

När han med ena handen höll kvar hennes huvud vid sin hals så kunde hon inte låta bli att nafsa i den tunna huden där. Hon visste att han njöt av hennes beröring, hon kunde trots allt känna det även om hon undvek att ge in för den hunger som brann i hennes bröst.

”Det börjar bli sent… Jag kanske borde gå”, viskade hon retsamt mot hans hals. Hen…[Read more]

Det var ett tillräckligt gott svar för hennes del, så hon nickade bara som svar på Vesvías ord innan hon åter smuttade på vinet i sitt glas. Saker började ordna sig till slut. Visserligen var problemen inte ur vägen än, men det fanns lösningar och planer där det tidigare inte funnits annat än frustration. I det här fallet skulle Vesvía kanske…[Read more]

“De värnar om sin position på marknaden. Enbart det faktumet skulle gå emot Wreax.” sa hon simpelt och nickade lite lätt åt det hela. Sen förstås, hade säkert det tioende fingret en annan orsak med. Fast det var ingenting hon hade tänkt dela med sig av, det viktigaste var att kunna styra den jävla bläckfisken.

Hon drog en hand genom sitt hår m…[Read more]

Hon verkade inte ha någon lust att dra sig ur hans grepp just då, särskilt inte när han kysste henne som han gjorde och lät sina händer smeka över hennes bara hud. Hans ord fick dessutom hennes leende att bli lite bredare, kanske var det själviskt, men hon hade ingen lust att dela honom med någon.

”Bra…” Viskade hon roat mot hans läppar innan h…[Read more]

Hon borde kanske inte bli för familjär med Vesvía, trots allt var de knappast jämlikar, men det kändes bra att få dela något så normalt med en annan person att hon inte riktigt brydde sig just då. Sedan hennes bror dött hade hon inte haft ett normalt samtal med någon alls, ett faktum som nästan kändes lite sorgligt, men vad hade hon inte offrat…[Read more]

Mannen verkade inte ta illa vid sig när hon inte slog sig ned, men han hade säkert haft med hennes sort att göra förr och visste att de flesta av dem var tämligen misstänksamma. Hon själv skulle väl kanske inte högt vilja erkänna det, men hon var medveten om att det var uppenbart. Hon noterade också att han inte hade givit henne sitt namn, vilk…[Read more]

Hon lät sig själv njuta av stunden för ett ögonblick, lät hans händer utforska hennes kropp precis som de ville. Då och då lämnade små nöjda läten hennes läppar och kanske hade hon kunnat fortsätta så, men det var en annan slags hunger som vaknat till liv inom henne igen, och till slut stod hon inte riktigt ut längre. Hon kunde känna hans krop…[Read more]

Nog ville hon stanna. Att tro att hon bara skulle kunna klä på sig och gå igen hade varit en dum tanke, även om det nog hade varit det klokaste. Men så hade hon heller aldrig varit särskilt duktig på att göra det som var klokast, en egenskap som hon var säker på vem hon ärvt den av.

Handen som lämnat hennes mage för att smyga ned längs insida…[Read more]

Hur Isra reagerade förvånade Vésiva och hon klämde hennes hand tillbaka lätt för att sedan nicka lätt åt hennes ord. Hon tog förtsås inga onödiga risker – men att helt sluta, det skulle skada hennes familj likaväl som landet och hennes drottning.

“Det var inte min mening att dölja det för er, min drottning. Men som ni säger. Ju mindre som vet…[Read more]