“Åh, ge mig inte den blicken” sa Ranghildr och skakade på huvudet åt det hela. Hon lade armarna i kors för att råka spilla ut lite av sitt mjöd över sig själv och grimaserade lite över det. Att de ens kunde tänka tanken på att hon skulle. Bara tanken fick henne att vilja vrida ut och in på sin mage.

Hon drack istället en klunk till av mjöden fö…[Read more]

“Förjävligt smakar det åtminstone…!” utbrast Ranghildr och grimaserade efter hon hade hävt hela vinglaset efter skålen och fångar upp ett stop mjöd istället från en av männen som vandra förbi henne och log lite charmigt mot honom. Ett leende som verkade få mannen att stanna upp och vilja tala med Ranghildr men en blick från Biorn och Ejvald v…[Read more]

Det var lika svårt för Yanara att hålla sig för skratt när hon hörde mannen som verkade tondöv. Kanske var det enbart Sharhas kärlek som han behövde? Hon bet sig i underläppen för att hindra sig själv att skratta och log bara lite svagt för sig själv med stängda ögon.

Ett kort tag känns det som en matta hade ryckts undan från hennes fötter. So…[Read more]

Förstås hade Camthalion sett Aenya i värre skick men de avbitna naglarna och den uppenbara ilskan gjorde honom något illa till mods. Han rynkade på ögonen och lade en hand på hennes axel för att lugna henne lite. Orden som hon kraxade ur sig gjorde honom något förvirrad och nästan irriterad.

“Vad…?” frågade han, som för att se om han egentlig…[Read more]

Hans ord och det lite luriga leende han gav henne lättade hennes sinne en aning och hon kunde inte låta bli att le själv och liksom trycka sig ännu närmre. Hon begravde ansiktet vid hans hals och drog in hans bekanta doft innan hon försiktigt kysste honom där, över den tunna huden på halsen. Hon ville stanna, men det var inte läge nu, stämninge…[Read more]

Handen som smekte över hennes rygg var skön, men som alltid när någon vidrörde det stora ärret hon hade där så stelnade hon till en aning, som om beröringen väckte gamla minnen till liv inom henne, eller som om ärret fortfarande värkte. Hans hand vandrade dock vidare, tillbaka upp, och då slappnade hon av igen. Hon kände hans läppar pressas mot he…[Read more]

Både vrede och fruktan rasade inom henne och gång på gång knöt hon sina nävar i sina försök att hålla sig lugn. Hon var fullständigt övertygad om att Rune inte längre var Rune. Det var helt enkelt något underligt över honom och varför skulle han, av alla människor, vara den som fick syn på ”en osynlig spion”. Rune hade aldrig varit särskilt begåv…[Read more]

Om det inte hade varit för att hon ändå var väl bekant med Celeras gator så hade hon nog tappat bort både flickan och sig själv ett antal gånger innan de nådde fram till den övergivna innergården. Hon visste inte exakt vart hon var, men hon hade en aning om det, även om hon just då inte såg någon mening med att försöka lägga det på minnet. Om det…[Read more]

Hennes hud kändes fortfarande het, men svetten som pärlats där började nu kylas ned av luften och hon kunde inte låta bli att rysa lite och krypa om möjligt ännu närmre honom när han lade sig ned vid hennes sida. Några av hennes prydligt ordnade flätor hade lösts upp och de ljusa slingorna fastnade vid hennes nakna hud som om de var länkar spun…[Read more]

Var det sant? Bara tanken gjorde att hjärtat sjönk i bröstet på henne. Hon svalde och hörde sin makes viskningar till henne. Hon ville svara men var helt stum. Sorgen var tung och gjorde hennes munn helt torr. Det var frågan hon själv hade ställt sig. Varför? Att Kettil hade fått ro var en av de få tröstande tankarna som han hade. Till slu…[Read more]

Ranghildr kunde inte rå för att skrocka åt Biorns svar, hon hade inte förväntat sig det svaret mot honom och hon räckte ut tungan åt honom lite retsamt för att se mot Ejvald och den dryck som han kom till henne. Hon tog tag i kruset för att lukta på den. Lite jäst och… något söttsliskigt? Hon stack ner sin tunga för att sedan grimasera lit…[Read more]

Timmarna hade rusat förbi, men när hon kände den lena handen på hennes rygg stannade världen för en kort sekund. Hjärtat hoppade några extra steg och hon kunde inte rå för att le lite, nästan fånigt för sig själv. Om de hade varit ensamma nu, skulle hon vänt huvudet för att ge henne en mild kyss men det var allt för många ögon på dem nu. Nu höjd…[Read more]

Med benen höll hon hårt fast honom medan han tömde sig i henne, hennes blick fortfarande fäst i hans som för att kunna ta in varje skiftning däri. Hennes muskler kändes trötta och hennes andning var, liksom hans, fortfarande ytlig och snabb. Hennes hjärta slog några extra slag när han ömt och fjäderlätt placerade en kyss över hennes lätt särade lä…[Read more]

Hans hand mot hennes kind var varm, och tummen som smekte över hennes läppar fick henne att sluta ögonen för en sekund. Allting kändes så tydligt, som om varje rörelse han gjorde på något vis skulle vara för evigt fastbränt i hennes minne så till den grad att hon nästan skulle kunna känna allt igen när hon tänkte tillbaka på den här stunden. Hon…[Read more]

En figur rörde sig lugnt över gatan och från avstånd var det svårt att se om det var en kvinna eller man. Det långa mörka håret var utsläppt, förutom en liten hårknut som var omgiven av ett vitt sidenband som hade blivit lite löst och blåste i vinden omkring personen. En rishatt fanns vilande på ryggen med ett litet svart snöre som höll den på pl…[Read more]

Hennes ögon smalnade en aning medan hon betraktade den tafatta kvinnan hon hade framför sig. Hon hade uppenbarligen inte dödat mannen med flit, men hur kunde någon vara så klumpig… Och allt snack om att ”väcka” mannen igen lämnade en bitter eftersmak i hennes mun, antagligen för att den där delen av hennes sinne som tillhörde en annan visste pr…[Read more]

Tystnaden var inget ovanligt men det var en gnagande irritation över att inte få någon reaktion ifrån mannen. Hon drog upp en kniv för att långsamt skära upp duken vid Seras hals med den galna blicken fäst i lönnmördarens ögon tills hon nådde träramen som fick henne att vända blicken mot tavlan igen.

Ett litet skratt lämnade hennes läppar, kanske…[Read more]

Förstås hade hon hört att hon lämnat Kaelred. Vem hade inte hört det? Sättet hon besegrade sin bror – för att sedan bli förnekad titeln. Den som hon hade vunnit. Rättvist och utan fusk. Förutom det simpla faktum att hon var henne själv. Prinsessor skulle trots allt inte ha en sådan titel. En blick av både ilska och sorg fanns där men den lättade l…[Read more]

Sättet på vilket han drog efter andan och tryckte sig närmare henne fick hennes hjärta att hoppa över ett slag. Hon tyckte om ljuden som kom från honom, och hon tyckte kanske ännu mer om sättet på vilket han rörde sig över och i henne nu när han ökade takten. Hur hade hon klarat sig utan honom vid sin sida så länge? Hon var inte säker, liksom…[Read more]

Ranghildr grimaserade lite åt Biorns bestämda tag om hennes haka. Hon var fortfarande öm i ansiktet efter striden, men drog inte bort ansiktet när han betraktade hennes mörka ögon. Hon fnös lite grann över hans retsamma kommentar och klappade sedan Biorn på kinden.

“Mitt ansikte kan man åtminstone göra något med, det behövs mer än smink för att…[Read more]