“Efter krig tenderar det att vara den bästa tiden att sluta nya avtal, det vet du väl?” frågade Vésiva och tog sin bok in i sin innerficka igen. Hon drog efter andan för att försöka komma på något bättre svar – men hon kom inte på något och mötte hans blick med en ilsken en.

“Sanningen är vad det är, ta det, eller lämna det!” sa hon, nästan väs…[Read more]

Febrilt skakade hon på huvudet åt det hela för att ta upp sitt block, som hon alltid hade i innerfickan och slängde den åt Wreax. Han skulle se att det tydligt var instämplat Kung Sandors emblem som visade att hon hade överlämnat något i sin tjänst som handelskvinna till hans tjänstefolk. Ett datum var stämplat på samma vis vid dess emblem. Ett…[Read more]

Det var inte svårt att se hur stämningen ändrades av att hon verkade så nervös och hon svor för sig själv över hennes agerande. Vanligtvis var hon mer professionell än så här. Involvera ingen i detta. Hon skakade nätt på huvudet. Inte kunde hon vara tyst om det här. Inte för att hon skulle lägga något hopp i att Isra skulle agera, men på någo…[Read more]

Hon kunde inte undgå att notera att Vesvía verkade något nervös och det oroade henne en aning. Hon kunde känna hur taggarna liksom reste sig och för en sekund undrade hon om hon borde göra något åt Vesvía redan nu, innan hon förrådde henne… Men nej, varför skulle hon ha kommit hit då? Det var något annat, men än var hon inte säker på vad det…[Read more]

Flera av alverna verkade inte måna om att sluta slåss, trots att deras ledare gett signal för detta. Med en handgest fick han några av de andra ryttarna att placera sig och sina hästar mellan de stridande parterna, innan han själv satt av från sin häst.

Hans fötter slog i marken med en dov duns, innan han stegade fram till Aenya. Han hade vis…[Read more]

Hon såg något orolig ut, som om hon inte alls ville säga det och rörde sig obekvämt på sin stol innan hon tog en klunk av den barbariska spriten igen. Den fyllde henne med en värme och ett lite mer lugn.

“Drottningen hade affärer med konungen i Karm, jag lämnade ett brev åt kung Sandor. Mer vet jag inte. Jag är en ärlig handelskvinna som inte lä…[Read more]

När väl de tre männen öppnade dörren, lät Vésiva blicken vandra mellan dem och lät den inte stanna på någon av de allt för länge. Även om hon ville se mer på Neyir. Levde han? Hade han en puls. Åtminstone såg han fridfull ut där han nästan såg ut att sova.

“Wreax” hälsade hon kort och hälsade inte på den andra magikern. För att vara ärlig fann…[Read more]

Tanken på vin och mat satt gott, även om hon var lite disträ i sina tankar. Mötet innan med Wreax hade inte gått som hon hade tänkt sig och hon hade svårt att inte tänka på vad som skulle kunna ha hänt hennes make. Hur länge hade han varit borta? Vad hade hänt med Bläck?

“Utan några större problem, min drottning. Jag har fler nyheter” sa ho…[Read more]

Det respektfulla bemötandet gjorde hennes humör ännu bättre och hon nickade lite gillande, även om hon kanske inte riktigt var medveten om det.

”Givetvis. Särskilt sedan ni uppförde uppdraget jag gav er. Kom, låt oss gå iväg en bit. Jag har ordnat med lite mat och vin. Vi har mycket att diskutera”, sade hon och gjorde en gest för att bjuda Vesv…[Read more]

Hans nöjda skratt och hans ord fick henne att le och hon fick stå emot impulsen att luta sig mot honom där de gick sida vid sida. Hon var drottning, en härskare, påminde hon sig själv, men leendet över hennes läppar bestod.

”Ni har förstås rätt. Med allt som pågår har jag kanske försummat den uppgiften… Hur föreslår ni att jag skulle gå till väga…[Read more]

Hans ord fick henne att skratta, men det var ett varmt skratt som följdes upp av ett vasst leende. Hon fick något lurigt i ögonen och tog bryskt vinglaset ur hans hand och ställde det lite slarvig på brickan igen, dock inte utan att det spillde lite vin på sängen. Sitt eget glas satte hon mot läpparna och tömde i ett svep, innan hon slängde…[Read more]

“I sådana fall vill jag se min make först innan vi talar vidare om detta.” sa Vésiva enkelt och mötte hans blick med ett sammanbitet leende. Hon nickade åt uret på väggen med en smalare blick. Dessutom hade hon ingen lust att tala om det här. Alldelles för många öron för hennes smak.

Hon lade ner ett kort med tio framför sig och sedan plocka…[Read more]

Hennes ögon smalnade när hon såg på smycket som han höll i sin hand. Det breda leendet smalnade av, även om det fortfarande fanns en del där. Om det var något ingen fick röra, var det hennes familj. Hon höjde ett ögonbryn åt hans fråga.

“Åh, det finns flera sätt att ta hand om sin make. Och tro mig, jag har flera än ett sätt.” sa hon med ett lite…[Read more]

Precis när hon hörde sin drottning röra sig mot henne reste hon sig upp och böjde på huvudet vördnadsfullt med ett svagt leende för att hålla sin blick nere en stund för att visa sin respekt innan hon lät blicken vandra in i hennes med ett mjukt, nästan varmt leende.

“Min drottning, ditt välkomnande värmer” sa hon och det verkade finnas något…[Read more]

Ett litet leende fick henne att höja på ögonbrynet och hon slog ut sina armar med ett stort leende.

“Du har rätt Wreax, jag visste att det var tolv och försökte lura dig.” sa hon med ett litet knackande på bordet. Uppenbarligen road över situationen och hon såg ner på sina kort för att sedan göra en gest mot honom.

“Se så, börja rundan då!” u…[Read more]

“Man ska ta hand om sina äldre, på sättet de tog hand om dig som liten.” sa hon med ett svagt leende, det fanns något ärligt där och trots allt saknade hon sin gamle far som inte längre var vid liv. Hon suckade och fiskade upp fjäderpennan som en gång varit hennes fars. Lite nostalgiskt drog hon den under sin nästipp och det kittlade skönt.

H…[Read more]

Som om de talade om ingenting såg hon ner på korten och räknade snabbt ihop till fem. Hon sneglade på tvåan som på någotvis hade tagit sig upp i hennes hand igen. Hon kunde inte rå för att le lite över det hela. Men hon kunde inte vinna på samma sätt det skulle vara… lite för lägligt och avslöja att hon fuskade. Hon log bara lite lätt och så…[Read more]

Vésiva skrattade åt hans fråga, som om det var ett skämt dem emellan och hon tog ännu en klunk av ölen för att hastigt räkna ihop korten som var på bordet. Sex. Hon spanade ner på sina kort som verkade vara tre igen även om hon egentligen inte plockat upp ett kort. Skickligt fuskat var det, för trots allt hade hon inte långa ärmar utan de var up…[Read more]

Hon hade hört att Vesvía var tillbaka i Antrophelia, och kanske på ren impuls så hade hon valt att kalla henne till sig. Det var trots allt tack vare Vesvía som hennes inbjudan till Ayperos hade nått fram och även om Vesvía inte hade influerat Ayperos beslut att acceptera inbjudan så kände hon trots det tacksamhet för den lojalitet som handelskvi…[Read more]