Orden omkring henne var som en enda röra. Det var svårt att fokusera på något, även om hon försökte uppfatta vad både Djan och Dastan yttrade verkade det som om orden gick in i varandra, eller som om det var på ett annat språk. Hon rynkade på ögonbrynen när hon försökte förstå. Allt omkring henne var död och mörker. Det familiära och ljus…[Read more]

Vad nu? Det var ett svar hon inte hade väntat sig. Den unga kvinnan nedanför henne, trodde att hon hade något att säga till om. Som om hon var bättre än drottningen, Sharahs utvalde. Lite uppfriskande var det. Samtidigt som det kunde bli farligt. Fast å andra sidan verkade hon hängiven både Akila och Sharah. Om hon skulle motsätta sig… Var…[Read more]

Förstås var han orolig. En vanlig känsla och det märkte att han trodde att hans ord hade varit för direkta. Ett tag lät hon tystnaden omfamna dem medan hon sippade ännu en gång. Elegant höll hon sin dryck, inte alls det sättet som man kunde tro att ett monster som hon drack. Ett litet leende fanns på läpparna medan hon betraktade Davant fram…[Read more]

Vackra detaljer överallt och frågan var om det var något som inte glänste i denna sal. Allt verkade väl putsat och skimrande, till och med människorna. Egentligen skulle han väl inte vara så förvånad – de var i en kejsares sal trots allt. Lite disträ sökte hans ena hand efter ågot i hans ficka och han fick upp en slags godisbit. Gjord av honung oc…[Read more]

Hon betraktade honom med kylig blick där hon satt. Det var svårt att avgöra om han var helt uppriktig eller inte och det skavde.

”Jag är väl medveten om läget utanför dessa väggar, vilket också är varför jag vill eliminera min syster så snart som möjligt. Folkvald ledare eller inte så behöver adeln inga fler galjonsfigurer att samlas bakom”, s…[Read more]

Hade hon inte själv varit full så hade hon kanske reagerat på något annat vis, men det var svårt att avgöra. Kaldrländare hade en viss jargong som var svår att skaka av sig, oavsett tillstånd och Maeve var inget undantag. Visst var det han berättade sorgligt, till och med tragiskt, men hon gillade inte skammen som fyllde hans ögon när han talade…[Read more]

Hans respons gladde henne och hon nickade medhållande åt hans ord medan hon smuttade på det sista av sitt te, hennes blick åter fäst vid hans över koppens kant. Dock sänkte hon den när han sade det där om en utmaning, en liten oroad rynka mellan hennes ögonbryn.

”Är ni säker..? När ni anlände igår så var ni fortfarande skadad…” Sade hon…[Read more]

Hans ord gjorde hennes blick kall och ogillande. Både hur han talade om hur han tänkt lösa transporten av hennes syster, vilka implikationer det bar, men framförallt för priset han begärde. Sättet på vilket han talade så nonchalant om en potentiell, stark källa av magi lurade henne inte, men hon kunde för allt i världen inte förstå hur han möjli…[Read more]

Vad hade han stampat in i nu?  Det var inte första gången han hade försatt sig själv i obekväma situationer, men detta var förstås inget han hade funnit bekvämt ens i sina vildaste drömmar. En främling vid hans arm, det skulle han kanske till och med vara lugn med men just tanken på att spela ett giftpar gjorde honom mer än obekvämt. Äve…[Read more]

Vänja sig vid att ljuga? Bara tanken gjorde att magen vred och tvistade inom honom. Det gick emot allt han själv trodde på. Han skakade nätt på huvudet åt det. Trolovade? Varför skulle någon ens försöka sig på Corrin…? Tänkte han som hastigast och lät blicken vandra mot Corrins bröstkorg och återigen blev han påmind att de såg lite bättre ut.…[Read more]

Hans ord fick henne att utbrista i ett förnärmat rop då de båda slog ned sina tomma stop i bordet samtidigt. Om det inte varit för att det var han som sade det och att han faktiskt var en vän så hade hon antagligen brutit näsbenet på honom för den kommentaren. Nu daskade hon bara till honom över bröstet med baksidan av handen, väl medveten om…[Read more]

Ett rent hjärta. Orden var möjligtvis lite överdrivet, men det var ett sätt att få henne närmare. Trots allt var det en av de saker som Tal’il-Sharah nämnde som en av de saker man skulle sträva efter.  Hennes ord fick henne inte att tveka att hon var Sharah trogen och ett, nästan varmt och moderligt, leende dök upp på drottningens läppar.

“A…[Read more]

Hjärtslagen till Davant slog hastigt och hon slog med sitt ena finger på armstödet i takt till dem. Kanske det var rädsla, eller upprymdhet. Det var svårt att avgöra – han var trots allt skicklig med sina ord. Ett litet leende dök upp på hennes läppar. Det var enbart ord. Varför skulle han, eller någon, bry sig om hennes välmående?…[Read more]

Platsen föll henne genast i smaken. Det påminde faktiskt om värdshuset där hon först träffat Arand, längs en av Karms landsvägar. Hon hade lyckats förolämpa honom då, men det hela hade ju gått tämligen bra ändå, tänkte hon roat medan hon steg in i skänkrummet.

Där var liv och skratt, musik spelades i ett av rummets hörn och det gjordes snabbt…[Read more]

Hon nickade som svar på hans ord, ett leende spelandes över läpparna även när hon åt av den uppdukade måltiden. Det var en väl uttänkt plan och det fick det att klia lite i hennes fingrar. Tanken på att lägga ett rike så väldigt som Karm under sig hade en viss lockelse och även om hon lärt sig att vara tålmodigt när det kom till sådana saker så…[Read more]

Nå, det om något visste hon. Hon hade spillt mer ädelt blod än hon kanske ville erkänna, men det förändrade likväl inte hur resten av adeln såg på hennes härkomst. Många av dem hade redan haft svårt att acceptera att hennes mor ens handlade med utbölingar, och att hon sedan avlade barn med en… Nå, det hade varit mer än skandalöst, och I…[Read more]

Heirbert och Faegrim. Heribert och Feagrim? Namn var svårt att minnas, men hon valde att inte lägga allt för mycket tid på det. Kanske hon skulle klara sig att samtala med dem utan namn. Hon hade inget emot att lämnas ensam ett litet tag och såg lite fundersamt på kartan som den ena av dem vecklade ut.

“Till dvärgarna!” påpekade hon, lite glatt…[Read more]

Alldelles utmärkt, det var inte så svårt att övertala främlingen trots allt. Hon slog honom vänskapligt i ryggen och reste sig upp för att sträcka på sina armar och enkelt få ner sina kort i hennes bröstficka igen. Sedan började hon röra sig mot dörren i all hast och sneglade bakåt.

“Ska vi?” frågade hon otåligt

Hans ord fick henne att skratta där de gick sida vid sida i fören för det lilla sällskap av Kaldrländare som återvänt från Loradon.

”Nå, nu vet jag inte vad du hade tänkt göra med din öl, men för att vinna tävlingen måste det mesta av det ned i strupen på dig, inte ut över bröstet”, sade hon roat medan de gick fram över de kullerstensbelagda gat…[Read more]

Hans gillande glimt fick hennes leende att bli lite bredare när hon bjöd honom att sitta ned till bords. Där fanns redan en del uppdukat, framförallt frukter och bröd, men också en del annat som hon misstänkte skulle kunna falla honom i smaken. En tjänare klev dessutom fram för att hälla upp rykande hett te i kopparna som stod framför dem på bor…[Read more]