Axel var redan aningen surmulen över att få en tung jävla hammare planterad i rumpan men då den kvinnliga dvärgen plötsligt ropade högt att han var en spion så vart han mäktigt irriterad. Spion!? Ursäkta? Han landade ljudlöst uppe på trappen och vände sig om ilsket för att blänga ner mot dvärgarna som sprang mot honom varav ena dvärgen stannat…[Read more]

Sparven tittade obekymrat på scenen framför sig som ändrades från kyla till irriterad.. ilska? Intressant. Han kollade hur Wreax ändrades lite fascinerat medan han sedan tittade till sidan för att studera den döde vaktens svärd som låg i hans livlösa hand. Slåss eller rymma.. det var en fråga. Skulle ju förvisso vara roande att få leka lite men…[Read more]

Lite förvånad över det vänliga bemötandet kastade Tussie en blick över båda två. Från huvudet ner till fötterna. Lite stora, men åtminstone stod de väl balanserat och bra? Sedan vände hon lite generat blicken upp igen och tog tag i sin svans som hon höll lite nervöst medan hon tog till orda.

“Tack för gästvänligheten!” började hon, det var väl b…[Read more]

Luka kunde inte vara mer likt en egen liten sol än vad han var nu och att Dhrach tackade honom gjorde ju inte direkt att solen slocknade om man sa så. Den unge mannen strålade kraftigare än någonsin med sitt snälla leende som tornade upp sig i hans ansikte där han fixade hästens skador. “Det är ingen fara alls!” Sa han nöjt medan han fixade de…[Read more]

Stenarna var hala vilket gjorde att han småhalkade lite då och då tills han fått ett ordentligt fotgrepp på den sliriga ytan, trots allt så var det inte allt för många år som han vandrat på land så han var lite mindre smidig än vad de flesta humanoider var. Man kunde väll nästan beskriva honom som ett nyfött föl då och då vilket man kanske inte t…[Read more]

Luka kunde inte fatta hur högt upp han faktiskt befann sig just nu, det var som om han plötsligt lärt sig att flyga där han satt på den starka hästkroppen och spejade ner på marken som verkade vara så långt nedåt. Han var fortfarande kortare än Dhrach men inte lika överdrivet längre men han kunde inte förstå hur långa vissa personer faktis…[Read more]

Ibland? Han skulle nog sträcka sig till rätt ofta åtminstone om han frågade sig själv. Fast en komplimang var en komplimang och han nickade glatt åt det. När hon hastigt rörde hans arm rodnade han något och harklade för att se efter hennes kvicka fötter. Han kastade en fundersam blick mot brinken när han förslog att han skulle vara utanför. Det…[Read more]

Aldrig varit på ytan? Vilket hemskt öde. Det var trots allt där som de flesta äventyr startade. Hon slog ner båda händerna igen och granskade sina kort. Nedvänt låg de, som om hon inte hade tänkt spela mer. Hon rynkade på ögonbrynen. Kanske det skulle vara en dåraktig idé men vad skulle lite sällskap göra för illa? Dessutom var det inte som om det…[Read more]

Minsann verkade han inte allt för övertygad över om hon kunde hjälpa honom. Hon kunde se det i hans tveksamma blick och för ett ögonblick önskade hon att hennes rådgivare Djan varit närvarande så han kunde måla upp en bild av vad de kunde åstakomma tillsammans. Hon var övertygad om att denna trollkarl kunde hjälpa henne i hennes mål.

“Det kr…[Read more]

Ett litet skratt kom från Vésiva. Om hon hade vetat att de skulle behöva en båt innan, hade hon tagit den vägen från början in i skogen. Trots allt hade hon ett magnifikt skepp, med ett flertals små roddbåtar till. Hon skakade på huvudet.

“Nej, jag behöver ingen båt. Något vattenlevande?” frågade kvinnan lite nyfiket och satte sig ner igen och…[Read more]

Smärtan skar igenom hennes tankar och det var nästan svårt att se klart. Tankarna var svårt att samla ihop men hon försökte att fokusera sin blick på Dastan. Vad var det han sa?  Vänner… här? Allt oljud och hurrande fick henne att tvivla på det han sa. Kanske han trots allt hade tappat allt vett? Hon spände käkarna för att försöka att kon…[Read more]

För många sekler sedan hade trollen härstammat från småtrollen, som är skogstrollen nuvarande avlägsna släkting i Vindrfellbergen, och dess för innan härstammat från de stora bergatrollen. Troll, i sig var, inget släkte som vanligtvis var ute och ströva.

Egentligen var inte skogstroll mörkrets eller nattens folk, det var ett val de hade gjort at…[Read more]

Axel kunde inte hjälpa att känna en lättnad då pilen inte penetrerat dvärgens skalle. Axel själv var inte mycket för att ta ett liv men demonen inom honom var en annan sak då denne verkade frodas över mord och elakheter. Sanningen var att Axel var en TJUV men inte en mördare men ibland så fanns det inget annat val i detta livet än att försvara si…[Read more]

Man kunde kanske inte tro det när man bevittnade den glada uppenbarelsen som även var kallad Luka att denna kände att hans värde i den stora världen inte helt räckte upp till något betydelsefullt, men så var det faktiskt. Han kände att med tanke på hur många magiker det fanns i världen så var hans typ av magi inte riktigt värt mer än vad den he…[Read more]

Jo kanske, det var ju en möjlighet men demonen skulle nog inte tillåta “hans” skal att bli förstört. Trots allt var det lättare för honom att ta sig runt världen i en katthumanoid än vad det annars var. Skulle någon försöka förstöra hans förpackning så skulle nog blodet flöda i mängder.. Även om demonen sket fullstädigt i om Axel fick en smäll…[Read more]

Fortfarande med ett hysteriskt skratt hade Akila ett hårt tag om sin dotters tunga. Långsamt skar hon av milimeter för milimeter på tungan. Vad hade prinsessan för bruk för den tungan längre? Allt som kom ifrån hennes mun var idiotiskt, naivt och vilken död person behövde tala? Mitt i att ta en bit till öppnades dörren, drottningens ögon smalna…[Read more]

“Där är kämparandan! Precis som jag sa!” utbrast Vinga glatt, trots allt verkade det som om Sloan äntligen förstod orden och kanske han till och med skulle gå med på det hon hoppades att Lucas skulle erbjuda. Hon knuffade till Lucas lite exalterat och ögonen glimrade till.

Orden fick hans kinder att hetta till ännu mer, men han kunde inte rå för att skratta åt hennes ord. Hon var uppfriskande ärlig, nästan brutalt. Han trodde dock aldrig han skulle bli kallat något som liknade en penis gjord av socker. Var det ens möjligt? Han skakade på huvudet åt det hela.

“Låt inte mig hindra dig” sa han, med ett litet skro…[Read more]

Tystnaden var olidlig, det var som om luften stod still. Att tiden hade stannat. Akila strök, nästan en moderlig hand över Seras hand. Om det inte vore för mörkret och ilskan i hennes blick kunde man tro att den var kärleksfull. Utan att tveka bet Sera hårt i drottningens ena finger. Ett krak hördes och det var uppenbart att ett ben hade krossats…[Read more]

Som för att besvara hennes löfte strök han sin tumme över hennes hand rygg för att hålla kvar den i sin hand lite längre än vad som egentligen var acceptabelt för etikett.

“Ja… Du har väl rätt” sa han med ett svagt leende för att släppa handen och röra sig mot sin frukost igen och tog upp en druva för att stoppa den i munnen, lite väl långs…[Read more]