Luka lyssnade till mannen han nyss sprungit efter medan han gick där med händerna knutna bakom ryggen på ett fredligt sätt. Såg nyfiket på Wreax då han frågade om Luka var här ifrån. “Tekniskt sätt; ja. Men växte upp utanför staden så är väldigt sällan här. Jag föredrar att simma min egen väg och upptäcka nya folk och ting. Om ärligheten ska fra…[Read more]

Luka blev minst sagt förvånad över önskan från den andre men glad oavsett. Det flesta brukade ha allt för mycket att göra för att göra mer än att ta sina ting och brådska iväg till andra håll, men den här mannen hade en annan tanke helt klart. Så vid frågan så kunde Luka inte göra mer än att nicka som svar innan de föll in i gångtakt. Luka hade…[Read more]

När mannen snurrade runt så snabbt hoppade Luka faktiskt till en aningen utav den rena chocken som detta tillförde honom. Var denna man en krigare eller så? Med sådana reflexer kändes det som om han hade stridsträning trots allt, men snabbt så skrattade Luka till istället medan pulsen hoppade i väg i bröstet på honom. När han sa att han inte vil…[Read more]

Luka var inte ofta i hemstaden men denna dagen befann han sig där dock. Han skulle kunnat ha tagit farkosten ner till staden men han föredrog att simma själv vilket var varför han fortfarande var fuktig där han gick bland folkmyllret. Det gröna tyget var mörkare än det var som torrt men det var åtminstone inte droppandes längre. Han hade behövt hå…[Read more]

Luka tittade sig omkring på förödelsen av äppelmos som en alvherre svor till över då han trampade i en mos-pöl och höll på att halka omkull. Luka log lite oroat över förödelsen då det självfallet kändes lite krossande att hon förlorat en del av sin säljes vagn. Funderade på vad han kunde göra för att hjälpa till mer och räknade därför mos-p…[Read more]

Vila, det var väl en bra lösning. Åtmistone till att börja med. Kanske det skulle klarna senare.

“Ska vi… hitta ett värdshus?” frågade hon, lite försiktigt. De skulle väl i för sig ta en stund att hitta ett. Men om de hade tur skulle de inte ta allt för lång tid.

“Om du inte vill stanna här?” frågade hon, lite osäkert, för det var någon hon…[Read more]

Historia, en gång hade det varit hennes största intresse tillsammans med strids och krigstekniker… Nu var hon inte lika intresserad av vad som en gång varit utan vad som nu skulle kunna bli. Däremot ville hon inte vara allt för oartig och log svagt.

“Hus Tenír har styrt i fem generationer.  Min forna släkting Yiera Tenír dåvarande prästinna…[Read more]

Fl’akta? Egentligen var det inte mycket som Jo förstod när de talade med varandra. Så Gork var både, kall, hungrig och… behövde… Han hummade lätt. Nej det kunde inte vara det. Det sista kunde betyda att han menade att de skulle upp. Upp? Även om Gork var stor och stark kunde han nog inte kasta upp Jo dit och han var inte lång nog för att nå u…[Read more]

Den 21 åriga Luka simmade graciöst omkring runt byn utan något större mål med det hela mer än att flyta med strömmen. Något han aldrig skulle förstå var hur fångad man måste känna sig på torra land. Här under ytan kunde han enkelt bara simma upp till taket om något var fel där och alla ner på bottnen igen likt en fjäder när han fixat det felaktiga…[Read more]

Flinet blev inte mindre när han fick syn på ett bekant fult bekant ansikte som tog sig ner för hans trappa. Ett ljust skrockande kom från honom och han skakade nätt på sitt huvud så att de mörka lockarna blev ett virrvarr runt mannen.

“Tillhör charmen, serru!” sa han med sin mörkare och behagliga röst. Utan att fråga honom hade han börjat häll…[Read more]

Efter att ha tagit sig upp på land och klätt på sig så hade han precis avnjutit den sensationen som handlade om att bli totalt torr för en gångs skull. Han borde ha vant sig vid detta sedan länge men det var alltid lika fascinerande att känna sig varm istället för sval och torr istället för blöt. Han drog handen igenom håret för att tämja dess kra…[Read more]

Tristian var en svår man att irritera eller förarga, men trots det spände han käkarna och greppet om glaset blev allt mer hårt. Draken Barthas… Det kunde vara ett skämt, eller så hade hans idiot till syster försagt sig. Han suckade tungt.

“Fingrar, avhuggna delar av ödlor… Brev” sa han och gjorde en gest mot ett bord inte allt för långt ifr…[Read more]

En inbjudande rökplym ur den smala skorstenen från pubben lovade att det fanns mer än dryck och mat, utan även värme. Värmen hade varit som en lockande dam efter några glas vin, allt för frestande  för de flesta. Vem ville inte fly från höstens kalla vindar? Den som ven så att varje gång den öppnades var det alltid någon som huttrade till o…[Read more]

“Det finns andra åtgärder man kan göra för att sakta ner dem.” påpekade Tristian, som om han redan tänkt på det och det fanns ingen road glimt i hans ögon. Ett djupt allvar fanns i hans blick och han lät inte blicken ge vika.

“Du glömmer en viktig detalj med alverna, de har ett annat sätt att strida, med magi.” påpekade han och sedan drog han or…[Read more]

“Är det så?” frågade Tristian med ett höjt ögonbryn och var tillbaka lutad i fåtöljen. Funderade lite över hans ord. Alla rykten som gick. Han ville förstås vara den som inte trodde på den. Hon suckade lätt och gjorde en gest framför sig.

“Ett krig närmar sig, det vore arrogant att ignorera det. Det pågår en diskussion om en gemensam offens…[Read more]

Egentligen var det inte kungen han var ut efter, utan den andra istäälet. Han log svagt, även om det fanns ett allvar i hans ögon.

“Under fredstider har jag tolerat dina äventyr. Men det börjar vara dags att visa din lojalitet till mig och sitt hemland, Kaelred. För att försvara vårt hemland.” sa han till slut och drack en sipp av vinet.

“En vilde? Det har vi inte haft i palatset sedan min syster Vinga försvann. Kanske det behövs för att skrämma vakterna lite mer.” sa han med ett skrockande och skakade på huvudet åt det hela. Så klart var det väl inget han egentligen ville, han drog handen genom sitt hår och flyttade sin löpare så att den var ställd mot hans kung. Han kunde så kl…[Read more]

Hans uppmaning av att vakta sin dam, var inget han hade låtit passera. Ständigt vaksam över shackspelet. Han fingrade på toppen av en bonde och log lite svagt åt Lucas ord.

“Åh, hon målade upp en bild att min dotter är ensam och att din yngsta dotter skulle få samma utbildning… Och sedan så klart Kaels hand.” sa han med ett roat leende fö…[Read more]

Vinga skrockade till. Höra om hennes äventyr? Ärligt talat visste hon inte riktigt om hon hade någon större lust att dela med sig av dem till honom. Men kanske de skulle behövas, för att få tillbaka den där underbara relationen de en gång hade. Hon tog tag i hans kinder och nöp dem lite hårt och retsamt.

“Storebror Tristian vill bara ha lillebro…[Read more]