Trots att kvinnan ideligen tittade anklagande och misstänksamt på honom medan hon upprört undersökte oxguden samt repet, höll sig Haru avvaktande i bakgrunden noga med att ha avstånd till både Toros väldiga kropp och utom räckhåll ifall den främmande kvinnan fick för sig att dra sitt svärd. Han hade ännu bara sin jaktdolk på sig, medan pilbågen…[Read more]
Garvalds ögonbryn drogs fundersamt ihop när Hillevi nämnde att hon inga barn skulle få, men han valde att inte kommentera det. Det var tydligt att det var hennes eget val och när hon tillhörde varken hans familj, släkt eller samhälle var det inte hans ensak att lägga sig i.
“Så länge ni inte går runt och luktar djur piss, så tror jag ingen bryr s…[Read more]
Haru visste att förstörelsen som Toro orsakat inte skulle gillas av de andra skogsgudarna, men det problemet fick han bekymra sig för senare samt att hade man trasslat in sig i något och inte kunde hålla balansen var det svårt att röra sig försiktigt. Förstörelsen var ändock där och nertrampade och fördärvade buskar och träd var inte det lätta…[Read more]
Kentauren nickade tankspritt åt det Luka berättade, lät ju i och för sig helt naturligt att det skulle förhålla sig så. På land i mänsklig skepnad samma lag som för landlevande, i vatten med fena samma lag som för vattenlevande varelser.
“Kudde?” Det ryckte slött i Dhrach hästöron innan han förstod vad Luka menat och kentauren skrockade lågt…[Read more]
“I forna tider var landet täckt av de skogar,
som var gudarnas hemvist sedan urminnes tider.”
Haru Noboru rörde sig långsamt neråt längst med den knappt synliga stigen, men den fanns där vagt upptrampad av skogens fyrbenta invånare. Ett vant öga som kände till hur skogsdjuren rörde sig och trampade upp små stigar som de ofta följde för att komma…[Read more]
Dhrach nickade förstående åt det Luka berättade. Det var ju klart, temperaturen på havets botten var ju troligen en helt annan och han kunde gissa att solens strålar inte nådde hur djupt eller långt ner som helst. Sen var det väl annorlunda från vatten, strand, hav och ocean. Han hade sett varma sköna korall rev där temperaturen ofta var behagli…[Read more]
Garval fick något mjukt i blicken när han betraktade sin yngsta dotter som såg från sina äldre systrar, till fadern och slutligen på Hillevi med en blick som var lika stadig som faderns. Om där funnits en viss osäkerhet så försvann den genast då hon fick en uppmuntrande puff i ryggen från Baura. Flickan närmade sig Hillevi och något ivrigt liksom…[Read more]
“Besvär! Hah, jag kan nästan tro att ni är lite pryd där under alla skogslöv och mossa ni klätt er i, Hillevi. Vi välkomnar alla som önskar vara med vid ett blot samt vill offra och visa sin aktning åt gudarna. Vem är vi att avböja eller vägra någon att visa sin uppskattning och respekt åt gudarna?” Kungjorde Garvald och stegade bort mot bordet dä…[Read more]
Kentaur och mer’en var nog båda för avdankade för att egentligen kunna uppmärksamma vad den andre gjorde. Dhrach hade inte noterat att Luka tidigare somnat med huvudet mot hans rygg, mer känt det men inte tänkt på det direkt vilket han gjort den gången Luka tidigare under dagen lagt sina armar om hans midja. Känslan av att ha fisken på sin hästr…[Read more]
Denna gång dolde inte Garvald sitt nöje utan skrattade kort och öppet åt Hillevis uttalande om hans ‘frustrerande artig dotter’.
“Ja då har hon väl lärt sig något efter mor sin – inte var det stridskonsten i alla fall”, svarade han med sin rungande röst och gjorde en skämtsam bedrövad gest med händerna upp i luften och såg upp i taket som om han b…[Read more]
Skogen var gles och än så länge kunde kentauren ta sig fram mellan träden och buskarna, men inte allt så länge till. Ju tätare vegetationen blev desto svårare var det för den enorme kentauren att ta sig fram samt att blev de anfallna skulle han ha svårt att röra sig fritt. Därav var det svårt att försöka hitta en väl skyddad plats som samtidigt t…[Read more]
Något besvärat över Lukas bugning betraktade kentauren honom under tystnad, osäker på hur han egentligen skulle besvara den lille fiskens ursäkt. Dhrach förstod mycket väl att den oskyldige unge mannen aldrig menat något illa, och hur hade Luka ens kunnat veta att en så simpel gest skulle slå så hårt på en smärtsamt sträng inom kentauren? Själ…[Read more]
Garvald Medakinson blickade som hastigast på sin dotter när Hillevi nämnde kampen mot vildsvinet. Endast de som kände honom väl kunde se att det ryckte i hans ena mungipa under den tjocka mustaschen samt skägget, ett svagt tecken på att det roat honom att höra att hans äldsta dotter skulle ha haft en ’tapper strid’ med ett vildsvin. Det syntes d…[Read more]
Om någon hade berättat för Dhrach för bara en vecka sedan att han idag skulle bekanta sig med en liten fisk – en väldigt naiv men gladlynt och godhjärtad sådan – och som sedan troligen skulle bli fast vid hans sida några dagar fram över (vem visste?) hade han nog i vanlig butter ton fnyst och svarat att han minsann inte hade tid att sitta barnva…[Read more]
Baura blev genast stilla och såg förläget åt sidan, försökte hålla sig så stilla som möjligt igen.
“Åh, ursäkt, hm…” Hon fann sig i att Hillevis soldater åter gjorde jobbet åt henne – även om det började kännas lite genant och hon kände sig en smula tillrätta visad av den äldre kvinnan. Samtidigt var det väl rätt som Hillevi sa, hon bord…[Read more]
Dhrach himlade lätt med ögonen åt sin nya mäster-titel men det ryckte som vanligt lite i mungipan på honom över Lukas muntra och skämtsamma ton över det hela. Så kentauren accepterade det hela bara, om det nu gjorde fisken lycklig. Sen var det inte varje dag man blev kallad för ‘mästare’ av något av någon. Lite roligt var det ju ändå och det…[Read more]
Dhrach hästöron ryckte till och han vände ett uppmärksamt bakåt mot Luka när denne utbrast att han skulle vara allkunnig om naturen. Fisken hade varit tyst så länge så när dennes muntra stämma hördes igen efter Dhrach försöka-informera-kort-om-lite-allmän-fakta hade kentauren nära hoppat till men lyckats tygla impulsen och skrittade på i…[Read more]
Baura beundrade hur tysta och lätt soldaterna tog sig fram runt om dem i skogsmiljön, och hur fort de fått ihop sitt läger och sedan lyckades komma ikapp. Hade någon av byborna varit hälften så snabba hade mycket blivit gjort i byn på kortare tid, men det var en sak att leva på en och samma plats permanent och en helt annan att överleva…[Read more]
Baura drog efter andan lite överrumplat, något ovan ännu av att bli buren och dessutom av en kvinnan som inte var mycket större än henne själv, men hon beundrade hur stark Hillevi var. Ändock var det något genant att behöva bli buren, oavsett om hon var skadad eller inte. Något förläget log hon och nickade åt Hillevi, undrade om det emellertid i…[Read more]
“Åh…” kom det spänt från Baura medan hon tog in det Hillevi berättade. Hon svepte med blicken över soldaterna, men hade svårt att se dem som jordbrukare eller byggare i det skick som de var klädda nu. Jägare lätt mer passande men samtidigt som de betedde sig så verkade de väldigt koncentrerade och praktiska precis som jordbrukare eller bygg…[Read more]