• Snabba vingslag i luften. Det är som om den ståtliga falken känner på sig att det är bråttom. Han hade ju sett, förstått och ändå hade han lämnat sin morfar, Maeve och mörkeralven för att jaga efter deras mor. Men för varje vingslag kände han ett motstånd och slutligen hade han vänt om. Ilskan och sorgen speglas i de gula ögonen. Ilska gentemot de…[Read more]

  • Eirik protesterar inte till Maeves önskan om att spåra lite till trots att det är mörkt. Blicken vilar vid mörkeralven för första gången nu när denne använder magi, som han anat, magiker… blicken skärpts men han säger inget om det. Istället nickar han i bifall mot Maeve” Ja vi fortsätter ” Säger han, ingen häst hade han med sig vilket betydde at…[Read more]

  • Om hon litade på sin bror. Hon ger honom ett milt, nästan lite roat leende när Torfi kommer fram till dem för att erbjuda Brand edsringen. Nästan automatiskt sträcker hon en aning på ryggen och ju mer brodern talar dessto rakare och stoltare blir hon. Hon håller hela tiden blicken vid sin bror och när han nämner henne så reser hon sig från sitta…[Read more]

  •  

    Eirik ägde ingen rustning, inte heller något svärd. En kniv var det enda han hade i vapenväg och det var oftast svårt att flyga med så han bar den sällan med sig. Han var ingen stridens man och i ett samhälle som det han fötts in i ansågs det nästan skamligt. Han var inte direkt påverkad, Ulvhedna som han var men nog fanns det dem som tittade…[Read more]

  • Kyssen bränner på hennes hand. Som om Wreax läppar lämnat ett brännmärke där och för en stund sitter hon stilla var med handen på bordet där Wreax lämnat den. Följer honom inte med blicken när han går utan ser på glaset han druckit ur och som står kvar på bordet. Tankarna snurrar, får dem inte att stanna upp, sluta och det är slutligen Arand so…[Read more]

  • Några fler ord hade inte blivit sagda kvällen innan. Efter att anden av deras bror försvunnit hade han flytt hallen ut i natten. Flugit, jagat… men ilskan inom honom efter samtalet med modern hade hela tiden blossat upp i honom och gjort att han tappat koncentrationen gång på gång. Slutligen hade han valt ut en hög tall där han satt sig, spanat ut…[Read more]

  • Leida nickar stilla till sin brors ord. Vad han än tänkte säga på tinget så litade hon på honom. Litade på att han inte skulle säga något hon inte var med på. De hade talat länge tillsammans, vänt och vridit på allt men inte kommit fram till något egentligt beslut. Däremot hade de blivit lite klarare med vad de båda kände, tänkte och tyckte. När T…[Read more]

  • Hon står fortfarande upp, har ingen tanke på att sätta sig ner igen men händerna har lättat om sitt hårda grepp om bordsskivan. Blodet rusar och pulsen är hög efter utbrottet och benen känns som gelé. Men rösten är en aning lugnare nu när hon svarar honom” Det du säger att du vill göra, gör du bäst som min rådgivare och högra hand, som spindeln i…[Read more]

  •  

    Fëani biter sig i läppen medan hon lyssnar till vad Wreax säger. Så han var adelsman, det hade hon helt missat och hon klandrar sig själv för att ha varit ouppmärksam medan hon ännu levde vid hovet. Men då hade hon inte velat ha det liv som hennes mor och palatset erbjudit henne, inte då men nu… nu var allt annorlunda. Fortfarande fylld av tv…[Read more]

  • ”Ja, självklart hämtar jag till dig. Jag tänker inte sitta här med en grinig bror. För du äter väl fortfarande som en häst? ” hon blinkar lite retsamt mot honom innan hon kärvänligt puffar till honom innan hon går för att hämta mat. Hon kan dock inte undgå att låta blicken glida över Hrafn representant. Rynkar pannan en aning, det såg ut som om d…[Read more]

  • Wreax ord får henne att räta på nacken, höja hakan en aning som om de fick henne att växa. Kanske inte för att det var han som sa dem till henne utan av innebörden i dem. Ja hon var sin mors dotter och hennes mor skulle aldrig ha nedlåtit sig till att bli utpressad och utnyttjad på det här viset. Hon skulle ha funnit andra vägar eller satt hårt…[Read more]

  • Det hade sannerligen varit välbehövliga dagar. Lugn och ro, skratt och gott sällskap, kanske också lite för mycket mjöd men det hörde till. Trots allvaret i vad de red mot hade ritten till tingsplatsen varit angenäm trots att hösten redan var här. Väl framme ser hon ut över tälten, fanorna och myllret av folk. Hon hade alltid tyckt om ting men den…[Read more]

  • Den spända stämningen som rått när de äntrat rummet hade knappast lättat, tvärtom blivit än tätare genom deras korta samtal. Hon hejdar inte Arand när denne så hastigt reser sig och trycker upp Wreax mot väggen. Hon tycker inte om det där hånfulla, arroganta i Wreax röst och kanske behövde han tas ner på jorden även om hon nog inte tror att någ…[Read more]

  • Glad över att Arand ger henne en kort stunds respit medan han svarar Wreax som satt på andra sidan bordet. Det låter henne få möjlighet att kunna betrakta honom en kort men värdefull stund under tystnad. Lyssnar sedan till Wreax svar. Båda hade rätt till tronen sa han ja så var det kanske. Men hon var tronarvinge, sedan den dag hon föddes h…[Read more]

  • Eirik står kvar, ser på medan Arand slår sig ned, slår dövörat till för Kettils ord och står kvar en bit från resten av familjen, tyst och med gula ögon betraktande. Han vet inte vad han ska tro men att låta sig bevekas, påverkas av en ande som… han anade inte alls var på riktigt, snarare ett elakt spratt, en illusion låg inte för honom. Därför rö…[Read more]

  • Plötsligt sorg i de gula ögonen när han betraktar sin mor. Hon satte honom i en fruktansvärd situation och gav honom nu skuld och dåligt samveta över att han tänkte berätta för familjen. En lång stund står han bara där och ser på henne.

    “Och varför tror du att jag tänker berätta för de andra? ” Frågar han, ilskan i hans röst plötsligt borta, n…[Read more]

  • Eirik låter sig ledas bort av Arand. Att ngåot är fel med Rune står helt klart även för honom och han litar på Maeves starka magkänsla. Mest arg är han för att hans mor och far fick gå igenom det här. Eirik hade han sörjt på sitt vis, gjorde väl fortfarande men kanske inte i samma grad som de andra. Döden för honom var inte skrämmande, alla…[Read more]

  • Arands ord innan de går in har fått henne att lugna sig en aning, eller i alla fall samla sig så att hon utåt sett ser ut att vara fokuserad. Återigen oerhört tacksam över att Arand valde att följa med henne hit. Hon kände honom knappt men de dagar de spenderat tillsammans hade ändå fått någon form av vänskap att börja gro”Alla har något att vi…[Read more]

  • Den unga kvinnan med det eldröda håret är märkbart nervös där hon går med Arand vid sin sida mot värdshuset där mötet avtalats. Det kunde lika gärna vara en fälla och då hade hon lurat med sig Arand i den. O andra sidan var han skicklig på att försvara sig, slåss vilket hon själv inte var så det kändes ändå som rätt val att ta honom med. Utanför…[Read more]

  • Det här kändes alldeles för privat att bevittna men att gå skulle verka underligt. Fëani känner sig en aning obekväm där hon står mest över att hon i stunden inte kan göra något. Inte trösta, inte vara ett stöd, inte hjälpa Arand eller Maeve. Men hon följer det som händer med fokuserad blick, gastar och andar var inget hon upplevt förut och det hä…[Read more]

  • Load More

Leave the field below empty!

A password will be emailed to you.