Det är en förvånansvärt lugn lugn och samlad man som står framför Audgisil men med rusande tankar. Att avslöja eller försöka avslöja Istilwys skulle bli en viljornas kamp och han var osäker på om han skulle vinna den. Han var säker I sin kunskap och magi men aningen splittrad i sin fokus just nu. Men sammanbitet nickar han för att sucka. “För m…[Read more]

Hästarnas fållor. Nåjo. Inte för att han var obekväm med det hela, snarare tvärt om, men han hade kanske hoppats på något mer händelserikt. Istället fick han vänta, och sysselsatte sig med att prata med de fyrfota djuren i en lågmäld, djup ton. Då och då hade alver gått förbi honom och han hade bara höjt en hand till hälsning, men varit noga med…[Read more]

Skillnaden i temperatur när Kettil tog till orda var märkbar, och för Maeve skar den nästan hela vägen in i själen. Det här var verkligen inte hur hon hade föreställt sig sin återkomst till Frostheim, och kanske blev det helt enkelt för mycket när hennes far dessutom talade till Yazfein som han gjorde. Hade Yazfein sagt för mycket? Och vad pågi…[Read more]

Yazfeins blick ligger lugnt kvar på Audgisil innan han ser mot Kettil kort som för att fundera lite, sen rycker han på axlarna och ser på Audgisil igen. Han visste inte vad Audgisil verkade tro att han kunde göra eller vad han menade riktigt. “Jag vet faktiskt inte om jag har den förmågan att bekräfta vad hon säger. Jag kan dock nog ge det ett…[Read more]

Han nickar och det är ganska lätt att se hur fundersam hon var egentligen men ändå dolde hon det bra. Hade han inte haft många års erfarenhet av detta själv så hade han nog inte sett det.  Han nickar kort mot henne och vänder sig sedan mot Biorn samt resten av männen som börjat samlas. “Nå! Dags att vakna och se till att få i er käk fort! Vi har C…[Read more]

“Står du ändå inte här och ändå faktiskt ifrågasätter mig?” Han ler roat mot henne och sträcker på sig så att hans leder knakar lite. Sen kliver han bort för att packa iordning det sista av sina saker han skulle kunna behöva ha med sig om de skulle ge sig av för att gör hennes plan. Han var redo för vad som än skulle komma om de gjorde det, han…[Read more]

Vart var Arand? Kunde han inte skynda sig? Nog för att Kettil såg lugn ut där han satt på golvet, men det kunde förändras när som helst, om nu det där verkligen var Kettil…

Nästan obemärkt drog hon sig lite närmre sin far när mörkeralven tog till orda, och när hennes misstankar så simpelt bekräftades av kvinnan så kunde hon inte låta bli att…[Read more]

Eftersom hon visste att hon skulle tacka ja… Hon hade aldrig riktigt förstått sig på folk som henne, de som visste mer än de borde, som alltid hade ett ess i den bildliga rockärmen. Men, de betalade henne ofta väl, och hon hade en känsla av att detta skulle bli ett särskilt lönsamt samarbete, även om det också kom med löftet om att det knappast…[Read more]

Skrattet som lämnade alvens läppar passade väl in i bilden som hon försökte upprätthålla utåt, den där oskyldigheten, men Moira misstänkte att denna kvinna nog hade mer blod på sina händer än hon skulle vilja medge. Trots det så kunde hon inte hindra sig själv från att flina roat åt förklaringen.

”Nå, underligare saker har skett förr, inte san…[Read more]

Precis som sin syster bytte han från resetunika till den nya han låtit göra i Frostheim, när han dragit bältet runt midjan och klivit ut ur tältet stod Torfi kvar vid lagbänken med edsringen i handen. Det var än bara Erngissles lagman som hade tagit plats på lagbänken, Brand misstänkte att Hrafn’s lagkunnige och Ulfhedna’s, om de sände någon, skul…[Read more]

Hon såg ned på kuvertet och synade sigillet. Hon kände genast igen det, och med det så bekräftades hennes misstankar. För några år sedan hade hon aldrig trott att hon skulle jobba för Tionde fingret, kanske hade hon inte ens anat att de fanns på riktigt, men hon rörde sig i tillräckligt skumma kretsar vid det här laget för att veta om att de var…[Read more]

Hon mötte alvens blick med sin egen utan att verka särskilt besvärad om sättet som hon talade om henne och såg på henne. Istället ryckte hon lite på axlarna innan hon svepte i sig det sista av sitt te.

”Det är väl därför, som ni sade, som ni har valt att anställa mig”, svarade hon med ett litet leende innan hon knäppte händerna i knät och åter lä…[Read more]

Ett litet leende fick hennes mungipor att rycka till en aning och hon dolde det genom att dricka lite mer av sitt te. När hon såg tillbaka upp på alven så var det dock fortfarande med ett litet leende. Det hela var helt enkelt lite för bisarrt.

”Nej… Ni har förstås rätt”, svarade hon roat. Det var konstigt att höra någon säga det högt, men alven…[Read more]

”Vilket är…?” Frågade hon, nästan lite roat. Hon hade träffat många skumma typer genom åren, och blivit anställd av många som påstod sig veta mycket, men hon hade en känsla av att ingen av hennes tidigare kontakter hade varit riktigt så här väletablerad. Hon hade förstås inte frågat, men hon hade nog börjat förstå att detta inte var vilken ar…[Read more]

För en sekund lät hon åter blicken svepa över rummet, som om hon kontrollerade att ingenting förändrats. Det var ett beteende som antagligen delades av de flesta inom hennes yrke, så alven skulle säkerligen inte höja på ögonbrynen åt det.

”Ni tycks veta mycket om mig”, kommenterade hon lite torrt innan hon såg tillbaka på alven igen. Hon var tre…[Read more]

Det var underligt att inte få någon slags reaktion från den andra kvinnan, men hon skulle inte påstå att det var otrevligt. Hon hade blivit så van vid att folk ryggade undan för henne eller helt och hållet undvek henne när hon bar sitt rätta ansikte att det kom som en positiv överraskning. Hon kunde dock inte låta bli att undra lite över anledn…[Read more]

Hon satte sig ned när hon blev ombedd att göra det, och med blicken mot sin egen arm så betraktade hon kvinnans jobb. Hon var effektiv och uppenbart erfaren, men Moiras hjärta slog långsamt och blodet i hennes vener flöt långsamt. En mindre erfaren helare skulle säkerligen ha haft problem, men Moira fick medge att hon var positivt överras…[Read more]

Yazfeins förvirring var bara halvt spelad när Audgisil pratade om förmågor och kunskap, långsamt lade han händerna bakom ryggen medan han betraktade den man som stod framför honom. Sen lät han blicken glida mot Kettil och mot resten av de som var samlade där. Den gick från förvirring till fundersam och han sökte som hastigast efter Arand. Skul…[Read more]

Om alvens leende var behagligt så var leendet hon fick tillbaka av Moira den direkta motsatsen. Tanken på att alven skulle vilja småprata med någon som henne var skrattretande, men i kretsar som dessa så kunde man alltid förvänta sig det oförväntade.

”Jag är rädd att jag inte är särskilt bevandrad när det kommer till kallprat. Men jag kan göra mi…[Read more]