Eftersom hon visste att hon skulle tacka ja… Hon hade aldrig riktigt förstått sig på folk som henne, de som visste mer än de borde, som alltid hade ett ess i den bildliga rockärmen. Men, de betalade henne ofta väl, och hon hade en känsla av att detta skulle bli ett särskilt lönsamt samarbete, även om det också kom med löftet om att det knappast…[Read more]

Skrattet som lämnade alvens läppar passade väl in i bilden som hon försökte upprätthålla utåt, den där oskyldigheten, men Moira misstänkte att denna kvinna nog hade mer blod på sina händer än hon skulle vilja medge. Trots det så kunde hon inte hindra sig själv från att flina roat åt förklaringen.

”Nå, underligare saker har skett förr, inte san…[Read more]

Precis som sin syster bytte han från resetunika till den nya han låtit göra i Frostheim, när han dragit bältet runt midjan och klivit ut ur tältet stod Torfi kvar vid lagbänken med edsringen i handen. Det var än bara Erngissles lagman som hade tagit plats på lagbänken, Brand misstänkte att Hrafn’s lagkunnige och Ulfhedna’s, om de sände någon, skul…[Read more]

Hon såg ned på kuvertet och synade sigillet. Hon kände genast igen det, och med det så bekräftades hennes misstankar. För några år sedan hade hon aldrig trott att hon skulle jobba för Tionde fingret, kanske hade hon inte ens anat att de fanns på riktigt, men hon rörde sig i tillräckligt skumma kretsar vid det här laget för att veta om att de var…[Read more]

Hon mötte alvens blick med sin egen utan att verka särskilt besvärad om sättet som hon talade om henne och såg på henne. Istället ryckte hon lite på axlarna innan hon svepte i sig det sista av sitt te.

”Det är väl därför, som ni sade, som ni har valt att anställa mig”, svarade hon med ett litet leende innan hon knäppte händerna i knät och åter lä…[Read more]

Ett litet leende fick hennes mungipor att rycka till en aning och hon dolde det genom att dricka lite mer av sitt te. När hon såg tillbaka upp på alven så var det dock fortfarande med ett litet leende. Det hela var helt enkelt lite för bisarrt.

”Nej… Ni har förstås rätt”, svarade hon roat. Det var konstigt att höra någon säga det högt, men alven…[Read more]

”Vilket är…?” Frågade hon, nästan lite roat. Hon hade träffat många skumma typer genom åren, och blivit anställd av många som påstod sig veta mycket, men hon hade en känsla av att ingen av hennes tidigare kontakter hade varit riktigt så här väletablerad. Hon hade förstås inte frågat, men hon hade nog börjat förstå att detta inte var vilken ar…[Read more]

För en sekund lät hon åter blicken svepa över rummet, som om hon kontrollerade att ingenting förändrats. Det var ett beteende som antagligen delades av de flesta inom hennes yrke, så alven skulle säkerligen inte höja på ögonbrynen åt det.

”Ni tycks veta mycket om mig”, kommenterade hon lite torrt innan hon såg tillbaka på alven igen. Hon var tre…[Read more]

Det var underligt att inte få någon slags reaktion från den andra kvinnan, men hon skulle inte påstå att det var otrevligt. Hon hade blivit så van vid att folk ryggade undan för henne eller helt och hållet undvek henne när hon bar sitt rätta ansikte att det kom som en positiv överraskning. Hon kunde dock inte låta bli att undra lite över anledn…[Read more]

Hon satte sig ned när hon blev ombedd att göra det, och med blicken mot sin egen arm så betraktade hon kvinnans jobb. Hon var effektiv och uppenbart erfaren, men Moiras hjärta slog långsamt och blodet i hennes vener flöt långsamt. En mindre erfaren helare skulle säkerligen ha haft problem, men Moira fick medge att hon var positivt överras…[Read more]

Yazfeins förvirring var bara halvt spelad när Audgisil pratade om förmågor och kunskap, långsamt lade han händerna bakom ryggen medan han betraktade den man som stod framför honom. Sen lät han blicken glida mot Kettil och mot resten av de som var samlade där. Den gick från förvirring till fundersam och han sökte som hastigast efter Arand. Skul…[Read more]

Om alvens leende var behagligt så var leendet hon fick tillbaka av Moira den direkta motsatsen. Tanken på att alven skulle vilja småprata med någon som henne var skrattretande, men i kretsar som dessa så kunde man alltid förvänta sig det oförväntade.

”Jag är rädd att jag inte är särskilt bevandrad när det kommer till kallprat. Men jag kan göra mi…[Read more]

“Mm Audgisil har varit väldigt god mot oss båda två, mot alla han regerar över med skulle jag säga men nej jag tyckte inte bra om honom i början det gjorde jag inte. Men ditt beslut om honom och era känslor för varandra var vad som fick avgöra i slutändan vad jag än tyckte.” Han sätter sig tungt ner på golvet och ser på Ragnhildr med ett lätt leen…[Read more]

Han ser på henne med ett roat flin innan han nickar kort och sträcker på sig ordentligt för att sedan härma henne med att lägga armarna i kors. “Du har rätt i att det är mina beslut som är slutgiltiga i hirden… än så länge.” Han ler fortfarande roat medan han betraktar henne och blinkar åt henne innan han vänder sig för att se mot havet och de t…[Read more]

Hon gillade inte att behöva berätta för sina föräldrar om omständigheterna kring Kettils död, men hon såg inte mycket annat till val… Den enda trösten var att hon skulle ta bilden av Kettils kropp med sig in i graven och på så vis bespara sina stackars föräldrar den sorgen.

När Ziyate och Yazfein klev in i rummet spände hon käken en aning m…[Read more]

Moira visste inte mycket om böcker och att hon alls kunde läsa var mer eller mindre ett under, men hon kunde konstatera att detta mer smakfulla kontor helt klart var menat att kännas mer hemtrevligt. Det passade alven, eller vad hon nu var, som satt bakom ytterligare ett arbetsbord, vilken såg mycket trevligare ut än mannen i rummet intill. Moir…[Read more]

Han hade rätt i att hon hade föga intresse av detaljerna, men hon behövde likväl få veta hur denna man förväntade sig att målet i fråga skulle levereras. I de få fall som hon faktiskt behövt leverera ett mål till en uppdragsgivare så hade det alltid varit i ett icke-levande format.

”Eftersom ni valt att kontakta mig så behöver jag knappast för…[Read more]

Han lyfter långsamt handen från hennes axel och kliar sig lite i nacken medan han ser upp mot taket en stund, nästan lite obekväm över hennes fråga. Sen suckar han lätt och ler ett roat leende mot henne för att sedan ta ett djupt andetag. “Vad jag tycket om Audgisil första gången jag mötte mannen som skulle ta min tös ifrån mig? Jag tyckte inte…[Read more]

Det var inte vanligen den typ av uppdrag hon tog, något den här mannen säkerligen redan visste. Vanligen anställdes hon för att röja folk ur vägen, inte för att hämta dem levande, men hon hade trots allt gjort något liknande förut, och om hon kunde se till att hålla mannen i fråga utslagen under större delen av tiden så skulle det kanske inte bl…[Read more]