Axel kollade lite från de äldre till Wyn med ett leende innan han svarade dem med stadig stämma. “Jag lever för äventyr, jag har beslutat att se hela världen innan jag dör och om jag inte hade rest hit så skulle jag svika mig själv. Detta är en förvirrande men vacker plats som jag är glad över att få uppleva.” Sa han ärligt även om det på ett lite…[Read more]

Selyana betraktade sin mor under uttalandet och även om de resterande alverna inte skulle märka av ändringen inom drottningen så gjorde Selyana det, det var ju ändå hennes mor. Selyana sa ingenting dock då det inte var hennes sak att avbryta samtal och tanketid, allt hade sin tid och plats. Det gjorde som alltid lite ont i Selyana över att se sin…[Read more]

Trädmannen gav ifrån sig ett ljud som lät som ett uråldrigt träd som vred sig så barken knakade, de gula ögonen fästa på Axel.
‘Ingen kommer till våra skogar…’ sa han, hans röst långsam och djup, nästan svår att förstå.
‘Inte på hundratals år…’ fortsatte han, och de gula ögonen var fästa med en blandning av nyfikenhet och förvirring på Axel.…[Read more]

Nearenas ansikte förblev stillsamt, om än allvarligt, under tiden som både Selyana och Éardine berättade för henne om dessa nyheter. Kanske kunde man se en lätt rynkning av de perfekt formade och noggrant skötta ögonbrynen, som gav henne en något allvarligare uppsyn än hon annars hade. Det var inte bra nyheter. Att furstinnan Saskia Belsante b…[Read more]

Arlin skakade på huvudet, kanske var han lite bekymrad men han lät det inte visa sig. Inte för henne i alla fall.
‘Då vi väl är i Kaldrland kommer vi vara säkra.’ lovade han henne och kramade hennes händer med sina, försäkrande och stödande. Det var nästan lite nervöst att sitta där ensam med henne, trots allt hade de alltid varit i sällskap med…[Read more]

Eftersom Nilla alltid hade varit en sådan drömmare så tänkte hon kanske inte likt de flesta rikemans kvinnorna brukade göra. Visst var detta en STOR omställning till hela hennes liv men då hon även var en romantiker så gjorde det henne inte något; så länge som hon hade Arlin. Vid Arlins kommentar om att behöva uträtta sina behov i en hink så kunde…[Read more]

Axel såg lite förvirrad ut när Wyn steg åt sidan och han stod där framför rådet som en display. Tystnaden var intensiv och gjorde honom nästan obekväm vilket han antog kanske var poängen med det hela? Detta gjorde att han inte lät det obekväma visas. Det var så tyst att allt han kunde höra med sina kattöron var rasslandet av löv från passerande…[Read more]

Selyana fick kämpa med att hålla sig lugn trots nyheterna hon hade fått vilket i vanliga fall skulle vara en enkel plikt men tydligen inte idag. Dock syntes det inte på hennes yttra där hon rakryggad och fin stod framför sin mor med ett inövat lugn. Skulle garanterat bara vara hennes mor som såg bakom gardinen av väl utvecklad, fin fasad. Hon nick…[Read more]

Samlingen av figurer såg med blandade reaktioner och känslor på Axel och hans hälsning, som verkade nästan för lättsam för sammanhanget. Ithilwyn steg lite åt sidan, för att låta kattmannen stiga fram då fokuset låg på honom. Rådet var tysta en stund, verkade fundera på hur de skulle hantera denna nya varelse som kommit in i kärnan av deras…[Read more]

Drottning Nearena var som vanligt belägen i det stora trädet Eldanan som låg i hjärtat av huvudstaden Dal’elath. Trädet som var det alviska folkets inspiration och hopp, som sträckte sig långt över havet av träd som gick i alla riktningar i deras skogsrike. Denna dag satt hon inte i hovet med sina rådgivare och representanter för olika hus…[Read more]

Arlin hade känt en spänd nervositet över hur hon skulle reagera. Trots allt kände han inte henne väl nog för att veta hur hon skulle ta all omställning. Och Kaldrland var inte direkt känd för sin bekvämlighet. Men hon verkade ta det med ro, vilket fick honom att slappna av något – trots allt hade han sett adelsdamer i Kaelred reagera väldigt ne…[Read more]

Kvällen blev en samling för Ulfhednafamiljen med blandad stämning. Melankoli för förlusten av Kettil, men kanske även acceptans över att han nu faktiskt var borta. Men vad som hade tagit honom dit förblev oklart, ett mysterium som lutade mot Runes agerande, och mörkeralven som anlänt. Men kvällen hade blivit lång, och det fanns inte riktigt någ…[Read more]

Ejvald ser lite förvånad ut och sen ser han mot Biorn med ett frågande uttryck. “Biorn ser det ut som att jag skojar? Eller har Loke tagit min plats och skrattar åt ett skämt jag inte sagt?” Biorn bara skakar på huvudet innan han ser på Ragnhildr igen och ler lätt.

“Nej Ragnhildr du för nu befälet på det skeppet och ni tar täten som jag sa. Du…[Read more]

Luka kände sig glad över att veta att han lyckats hjälpa henne att må bättre, ja det var ju lite hans grej trots allt; att hjälpa. Han kunde inte göra något åt det heller, utan det var något han var född som. Kanske fanns det lite sanning i det man sade att det var ofta en utsatt person inriktade sitt liv på att hjälpa andra. Jo till 50% i alla f…[Read more]

Luka hade inga tankar på att sätta sig ner igen, inte nu när han löste motoriken med ben och allt liksom. Det kändes overkligt att gå på detta sättet och helt klart vart man genast mycket tyngre ovanför ytan med! Han stannade upp i sitt nästan skrittande för att lite vingligt sätta sig på huk för att betrakta en blomma som växte där nära roten…[Read more]

Axel stirrade lika dant tillbaka på alla betraktare, till och med på de ilskna varelserna vilket gjorde det svårt att hålla ansiktet neutralt. Han fick motstå den enorma impulsen att sura tillbaka på dem då han inte direkt var skapad för att låtsas, men han lyckades ändå generellt bra med det hela ändå. Det var väldigt lite klädnad här men efter…[Read more]

Det tog ett par gånger tills uttalet vart rätt men hon lyckades i alla fall och upprepade det på rätt sätt ett par gånger till för att vara helt säker på att få det rätt. Detta var ju trots allt viktigt om hon skulle låta som den hon spelade för närvarande, skulle ju bli helt fel med sin vanliga dialekt. Även om detta var otroligt farligt för de…[Read more]

Ejvald antog att spjutet gått igenom brynjan och slitit sönder ringarna innan det tog sig igenom gambesonen. Hur djupt in i sidan det hade gått var osäkert men ganska djupt skulle han gissa på. Han slängde en blick på Ragnhildr och det var mer liv i hans blick än på länge. Dock var hans rörelser inte alls som de varit i yngre dagar, de var lika s…[Read more]