Luka hade inga tankar på att sätta sig ner igen, inte nu när han löste motoriken med ben och allt liksom. Det kändes overkligt att gå på detta sättet och helt klart vart man genast mycket tyngre ovanför ytan med! Han stannade upp i sitt nästan skrittande för att lite vingligt sätta sig på huk för att betrakta en blomma som växte där nära roten…[Read more]
Axel stirrade lika dant tillbaka på alla betraktare, till och med på de ilskna varelserna vilket gjorde det svårt att hålla ansiktet neutralt. Han fick motstå den enorma impulsen att sura tillbaka på dem då han inte direkt var skapad för att låtsas, men han lyckades ändå generellt bra med det hela ändå. Det var väldigt lite klädnad här men efter…[Read more]
Det tog ett par gånger tills uttalet vart rätt men hon lyckades i alla fall och upprepade det på rätt sätt ett par gånger till för att vara helt säker på att få det rätt. Detta var ju trots allt viktigt om hon skulle låta som den hon spelade för närvarande, skulle ju bli helt fel med sin vanliga dialekt. Även om detta var otroligt farligt för de…[Read more]
Ejvald antog att spjutet gått igenom brynjan och slitit sönder ringarna innan det tog sig igenom gambesonen. Hur djupt in i sidan det hade gått var osäkert men ganska djupt skulle han gissa på. Han slängde en blick på Ragnhildr och det var mer liv i hans blick än på länge. Dock var hans rörelser inte alls som de varit i yngre dagar, de var lika s…[Read more]
Ett litet skrik kom ifrån Ranghildrs läppar när hon såg hur Ejvald träffades av spjutet. Hon ville släppa uppgiften att lossa familjens rep. Fast samtidigt visste hon att hans uppoffring skulle vara förjävels i sådana fall. Blicken som hon hade var mörk och beodrande när hon pekade på mannens händer och sedan till kvinnans. En uppmaning at…[Read more]
Kamilla stod tyst och stilla, rörde sig inte alls medan riddaren först talade, och vred sin blick mot Jezeral först när han var färdig med sin kommentar. Hon såg sedan mot riddaren och klev fram och gick fram för att ta honom i armen och lyfte honom med enkelhet till sina fötter. Hon räckte honom ett svärd för att använda som stöd genom att pl…[Read more]
Hillevi satt neutralt för det mesta genom ceremonin, hennes tankar verkade nästan vara någon annanstan, hon log lite smått när den var färdig och nickade bekräftande åt paret när deras blickar råkade landa på henne. Därnäst talade Brand, och detta orsakade knappt en förändring i Hillevi, annat än att hon hade slutat le när de nyvigda inte län…[Read more]
“Jag må vara en tjockskallig gubbe nu men jag har aldrig varit lika tjockskallig som dessa män!” Han stötte skölden framåt för att slå sköldbucklan mot armbågen mot en man som just höjt en yxa. Den träffar armbågen med ett tillfredställande krasch och mannens skrik klipps av när svärdets spets sjunker in strax under mannens haka. Ejvald drar sn…[Read more]
Det var lika illa som myror som bara blev fler ju mer de lyckades ha ihjäl en, kom två till. Ett ilsket skrik kom ifrån henne och hon lyckades få ner två stycken med sitt spjut. Roat kom ett skratt ifrån henne åt Ejvalds kommentar och hon flinade nästan lite galet.
“Vilken tur att du hade mer hyfs! Kanske Sif lyckades banka in något i dig!” ut…[Read more]
Ejvald hade i det ögonblick Ragnhildr slungat sin yxor styrt hästen med benen åt höger, runt elden, ena foten far ut och träffar en man rakt på näsan och slår mannen till marken med ett dämpat skrik. Ejvald hade placerat sig mellan familjen och de säkert femton män som befann sig där. Han svingade sig ner från hästen som sen galopperade ivä…[Read more]
Röstena fick Ranghildr att vaksamt låta blicken vandra mellan grenarna och ta tag i en yxa för varje hand. Trots att det var tungt att styra hästen så – kändes det nästan bättre. Ett djupt andetag drog hon. Lite för att samla mod. En eld tycktes skimra till mellan träden och Ranghildr pressade sina hälar mot hästen för att få fram en sista spurt f…[Read more]
Det är ett äkta och varmt skratt som kommer från honom efter Ragnhildrs ord om Sif, för mer sanna än så kunde de nästan inte bli. Han hade inte sett den saknad som speglats i hennes blick en stund. Han var för upptagen med sitt eget drömmande och minnen där de red. “Sif skulle slå mig gul och blå men dig skulle hon lägga över knät för smisk som…[Read more]
Hastigt blickade hon bakåt mot honom. Leendet på hans läppar som nästan var lite drömmande var inte svårt att förstå. Tanken att Sif var nära kändes trygg och lite roande. Om hon hade önskat skulle hon gjort samma sak när de varit ute på räder eller de slagsmål hon ställt till med på hemmaplan.
Ändå kunde hon känna igen saknaden i hennes b…[Read more]
“Då är Sif väldigt givmild just nu och har inte sänt några tjockare grener på oss. Men jag är rätt säker på att du har rätt i att detta är hennes sätt att tala om för oss hur fåniga vi är egentligen.” Han dukar för ett par grenar och lägger sig mer fram över hästens hals för att undvika ett helt fång av grenar som lätt kunde slagit honom ur sadeln…[Read more]
“Vid kanten… och sedan längre in. Så det inte verkar allt för uppenbart” sa hon med ett svagt leende för sig själv och kände hur en gren snärtade till henne på kinden hårt. En liten grimars syntes i hennes ansikte och hon kunde inte rå för att skrocka lite för sig själv.
“Jag sätter mitt liv på, att din maka är här och snärtar grenar i vårt ans…[Read more]
Han kan inte mer än att skratta kort åt hennes ord om hästarna, han visste mycket väl om hennes ovilja att rida eller ens vara nära djuren. Han höll väl kanske inte helt med henne om att de var klumpiga djur, ibland var det sant medan andra gånger så var de smidigare än människor. Framför allt så kunde de på instinkt ta sig fram i mörkret bättr…[Read more]
Åt hans ord skakade bara Ranghildr på huvudet för att justera skölden och spjutet som hon hade fäst på sin rygg. En sista glans mot Frostheim och familjen som fanns där. Innan hon snärtade till tyglarna och satte iväg. Rätt snart hade hon tagit ledningen och de var på väg in i skogen.
Förstås gjorde mörkret det lite… mer besvärligt att…[Read more]
Yazfein hade studerat falken redan innan den landade och hans blick låg länge på Eirik, lite som om han försökte lista ut vad hans mål var med att dyka upp här. Så klart var det nog till viss del så han säkert ville försöka stoppa sin mor men Yazfein kunde inte utesluta att det låg mer bakom. Men han skakar det av sig när Maeve återigen ber h…[Read more]
“Ju mindre tid man ger slynglar att agera ju bättre kan man hantera dem har jag fått erfara.” Säger han lite retsamt innan han börjar sadla och sätta på det andra stoet träns. Sen suckar han lätt och ser på henne med ett leende innan han gör klart det sista för att sitta upp på hästen.
“Led vägen sköldmö så ska jag följa er vart vägen än tar oss.…[Read more]
En kort nick mot hans fråga och hon kunde inte rå för att le lite åt det hela för att sedan minnas när han accepterade henne in i sin hird. Tanken gjorde henne nästan lite sentimental och hon såg bort mot något annat medan de vandrade mot hästarna för att inte låta honom se det.
Kläderna hon bar, var gjorda för strid och inte de klänningarna…[Read more]