Kettil visade ett försiktigt leende mot sin far när han talade, men åter igen växte oron i hans blick när Maeve och hans mor gick undan med sina sorger. Han förblev sittande däremot, då han inte såg något syfte i att gå någonstans eller göra någonting annat. Det var först när Arand kom in som han vred lite på sig för att se vad som var påväg att…[Read more]
Hon stirrade ner i marken, för nu låg tårarna och bara väntade på att rinna ner längs hennes runda kinder, hon var monstret och hon skämdes inför denna stoiska varelse.
Ordet “gäst” hade hon fnyst åt för bara ett dygn sedan, men faktum var att alverna inte hade varit något annat än just gästvänliga mot sina fångar – lite fåordiga och kalla, men v…[Read more]
Det är en förvånansvärt lugn lugn och samlad man som står framför Audgisil men med rusande tankar. Att avslöja eller försöka avslöja Istilwys skulle bli en viljornas kamp och han var osäker på om han skulle vinna den. Han var säker I sin kunskap och magi men aningen splittrad i sin fokus just nu. Men sammanbitet nickar han för att sucka. “För m…[Read more]
Wreax
Hennes lena tunga och hennes varma mun gjorde att han var nära på att tappa kontrollen. Men trots det höll han sig, och euforin sköljde över honom först då han var säker att hon inte velat ha mera av honom den natten.
Det hade varit en lång dag och en lång natt för båda. Wreax hade givit Aine allt han hade orkat – det hade varit mycket…[Read more]
Aine
Hon gav honom en hård dask på hans ena mörka skinka när han steg upp från sängen …utan att fått lov att göra så. Hennes hand skulle förmodligen lämna en liten, men inte speciellt svidande rodnad på hans hud. Innan han fick tag i hennes höfter, vände hon sig om och satte sig på sängkanten. Inte i protest, men hon var inte klar med honom…[Read more]
Hästarnas fållor. Nåjo. Inte för att han var obekväm med det hela, snarare tvärt om, men han hade kanske hoppats på något mer händelserikt. Istället fick han vänta, och sysselsatte sig med att prata med de fyrfota djuren i en lågmäld, djup ton. Då och då hade alver gått förbi honom och han hade bara höjt en hand till hälsning, men varit noga med…[Read more]
Saskia Belsante
När hon satt där och flyttade runt maten på tallriken bestämde hon sig för att försöka fly. Här kunde hon inte stanna längre, alverna var godmodiga av naturen .. men människan var brutal av naturen. Ingen såg, trodde eller ens misstänkte att hon skulle försöka sig på något, men Saskia stoppade på sig matkniven. Gömde den innanf…[Read more]
Moldark rörde sig omkring i skuggorna av stället där han blivit tagen. Hans form var väl inövad då han haft många år bakom sig av att gömma sig i flera ställen då han inte kunnat lämna dem på dagtid. Så hade han ofta överlevt situation till situation. Han studerade noga de odöda som stod omkring väntandes på Ingeborgs kommandon och rynkade på nä…[Read more]
Då Lissandra hade nämnt tärningar och kort verkade Späck frånvarande för en stund. Han kom ihåg tiden då hans kusin Wreax Situros och Naera Rennyn hade arbetat för honom, och han kom ihåg att de brukade spela ett kortspel.
Vad hette det där kortspelet som dom alltid spelade?… Det var något med att räkna, och… att dunka. Dunk 23. Självklart.<…[Read more]
Wreax
Han lät sig föras till sängen av Aine. “Med glädje…” Viskade han upphetsat som svar, och lät henne göra vad hon ville till honom. Då hon var på honom kände han hur hennes varma mjuka kropp gned sig mot hans egen, vars muskler hade god form. De var båda fuktiga, rent sagt våta då de var så nära intill varandra, och han njöt av hur självsäk…[Read more]
Det skulle vara dåraktigt att säga något i det tillfället. Istället höll sig Ziyaté tyst och drog en hand igenom sitt hår för att göra en gest med sin hand som var riktad åt Yazefin. Ingen annan skulle lägga märka till det. Det såg ut som vilken gest som helst, men var nästan ett hot åt Yazefin. Att minnas vad hon sagt och inte tro sig något.
Sahara hade säkert ett finger i spelet när en av tjänarna som skulle ta maten till drottningen inte hade kommit i tid och Yanara fick själv ta fatet met uppskuren frukt till den heliga drottningen och de som var i hennes sällskap. En ofrivillig rysning gick ner längst hennes ryggrad, trots allt hade hennes drottning inte varit sig själv de sista…[Read more]
Skillnaden i temperatur när Kettil tog till orda var märkbar, och för Maeve skar den nästan hela vägen in i själen. Det här var verkligen inte hur hon hade föreställt sig sin återkomst till Frostheim, och kanske blev det helt enkelt för mycket när hennes far dessutom talade till Yazfein som han gjorde. Hade Yazfein sagt för mycket? Och vad pågi…[Read more]
Audgisils blick mörknade något vid Yazfeins svar.
‘Du kom hit med löften om hjälp, Yazfein. Och jag känner Sandor Thaldwin väl nog att veta att han inte skulle skickat hit en rådgivare, då han redan skickat trupper tillsammans med min dotter. Det är dags för dig att visa ditt värde, Yazfein, och använda dina kunskaper och förmågor. Jag vet att d…[Read more]
Kettil öppnade sina ögon och såg på de omkring honom. Han satt tyst till en början och verkade bara lyssna, innan han slutligen med en frustrerad röst avbröt gruppen.
“Jag är den som dog och verkar vara minst irriterad av alla! Sluta bråka, låt bli prat om avrättning och skärp till er! Ta handling istället! Hämta Rune, ställ honom till svars, hå…[Read more]
Etienne
Hon log mjukt och lyssnade på den korta berättelsen, snarare redogörelsen som hennes vän lämnade. Kanske lämnade Vinga vissa detaljer för att inte oroa Etienne ytterligare? Oavsett vilka anledningar som hennes vän hade att utelämna stora luckor, så var de förmodligen goda skäl. Men det kändes inte bra att ana att hennes vän undanhöll någ…[Read more]
Aine
Pergamenten sveptes av skrivbordet i den lilla vindpust som uppstod när han svepte upp henne på träskivan. I andlös vanmakt fann hon sig sittande lätt tillbakalutad med honom mellan sina skrevande ben. Knäppte sina händer bakom hans huvud då hans kyssar vandrade neråt över hennes bröstkorg, revben, sidenmjuka mage… Lätta suckar av vä…[Read more]
Yazfeins blick ligger lugnt kvar på Audgisil innan han ser mot Kettil kort som för att fundera lite, sen rycker han på axlarna och ser på Audgisil igen. Han visste inte vad Audgisil verkade tro att han kunde göra eller vad han menade riktigt. “Jag vet faktiskt inte om jag har den förmågan att bekräfta vad hon säger. Jag kan dock nog ge det ett…[Read more]
Han nickar och det är ganska lätt att se hur fundersam hon var egentligen men ändå dolde hon det bra. Hade han inte haft många års erfarenhet av detta själv så hade han nog inte sett det. Han nickar kort mot henne och vänder sig sedan mot Biorn samt resten av männen som börjat samlas. “Nå! Dags att vakna och se till att få i er käk fort! Vi har C…[Read more]
“Står du ändå inte här och ändå faktiskt ifrågasätter mig?” Han ler roat mot henne och sträcker på sig så att hans leder knakar lite. Sen kliver han bort för att packa iordning det sista av sina saker han skulle kunna behöva ha med sig om de skulle ge sig av för att gör hennes plan. Han var redo för vad som än skulle komma om de gjorde det, han…[Read more]