Vart var Arand? Kunde han inte skynda sig? Nog för att Kettil såg lugn ut där han satt på golvet, men det kunde förändras när som helst, om nu det där verkligen var Kettil…

Nästan obemärkt drog hon sig lite närmre sin far när mörkeralven tog till orda, och när hennes misstankar så simpelt bekräftades av kvinnan så kunde hon inte låta bli att…[Read more]

Asgeir steg fram med förnyad energi till mörkeralven, hans ansikte bara några centimeter från hennes.
‘Varför sa du inget?!’ frågade han sammanbitet.
‘Jag skyddade dig, då alla ville döda dig, och du glömmer att nämna att Rune kanske inte ens är… Rune?’ frågade han, oförstående.

Audgisils blå ögon var fästa på hans son och mörkeralven, och…[Read more]

Xharin tog en snabb titt över landskapet igen, ja det verkade lugnt nog att kunna sova där för han orkade inte längre nu. Inte häller såg att det var något oväder i antågande.
“Vi sover här” sade han lugnt och masade sig ner lite även om han fortfarande satt så kändes det lite bekvämare så här. Eller så bekvämt det nu kunde bli utomhus. Gubben g…[Read more]

Sahira ser hur skeden tycks darra i Yanaras hand. “Jag önskar du kunde följa med mig..” Ord hon lika snabbt ångrar.  Yanara hade en bra position i köket, hon var säkrast där utom syn och hörhåll för överklassens uttråkat mordiska tendenser. Ändå fortsätter hon, “Du kunde komma med en bricka tilltugg innan mitt skift tar slut” …och rädda mig. Men…[Read more]

Jag ska börja passet med dem. Orden gjorde Yanara orolig, det var trots allt inte allt för ovanligt att många av dem… försvann spårlöst efteråt. Så spårlöst en avrättning av en tjänare skulle vara. Trots allt var de inte värdiga ett stort spektakel som adelsmännen och allt man kunde hoppas på var väl en snabb död?

Tanken på ett liv utan Sahir…[Read more]

Mitt i frustningen, som förkläs dåligt i ett plötsligt hostande märker hon den vassa blick som deras arbetsledare skänker dem, eller snarare, henne. Sahiras leende bleknar hastigt när deras arbetsledares blick tycks skära rakt genom alla de andra tjänarna som sitter framför dem. Ett litet orosmoln tycks ta sig form i hennes egna ögon när hon mö…[Read more]

Lissandra log åt Toss kommentar och lyfte sin dryck som en slags honör till honom innan hon vände blicken till Späck. Hon lyssnade aktivt på det han berättade, och satt framåtlutad ända fram till slutet som hon kanska tydligt ansåg kom för snabbt. Hon hade tappat sitt leende under allvarets stund, men återfann det när han var färdig. “De…[Read more]

Med nerverna på helspänn och bered på att höra ljudet av en pil som kanske kunde komma farande genom luften vilken sekund som helst eller ljudet av en gren från någon som låg i bakhåll och inte såg var denne placerade fötterna, spratt den väldige kentauren till när dvärgen plötsligt vaknade och ropade till. Dhrach stora hästben trampade övers…[Read more]

Lite förvånat höjde Ziyaté på sitt ena smala ögonbryn för att låta blicken vandra mellan de som stod där. Låta sig ta in scenen och samla så mycket information som möjligt. Det var inte svårt att se familjens ilska, sorg och… nästan desperata sätt att få det hela i ordning igen. Det var nästan patetiskt. Fast vad gjorde man inte för kärlek och..…[Read more]

Åt det som han sa skakade Ranghildr på huvudet och korsade sina armar med ett snett leende. För han hade alltid haft så många lektioner och tankar även om det flesta av dem ekade i hennes huvud ofrivilligt inbultade i henne… ville hon inte riktigt ge honom det hela och fnös.

“Som om du lät mig ifrågasätta dig.” sa hon med ett skrockand…[Read more]

Hon gav honom en grimars. För att vara ärlig var hon inte säker. Hur kunde hon vara? Varför skulle hon vara tvungen till att göra ett sådant stort beslut nu? Att ansvara för allas liv och värdesaker – det var ingenting hon ville nu. Hon behövde mer… träning. Men förstås sa hon inte det utan korsade bara sina armar och nickade lite lätt.

“Så,…[Read more]

Arand gjorde en djup utandning genom näsan medan Wreax och Fëani fortsatte dansa denna duell med ord som han inte hade någon speciell förmåga för eller något intresse för heller. Det frustrerade honom så klart snacket om Ayperos, för trots allt var hans uppdrag om att dräpa demonen det enda han misslyckats med på en lång tid. Ett viktigt kont…[Read more]

Wreax lyssnade, med ett leende som var lite besvärat eller gav anspråk på att han var störd, och vände sitt huvud, först till sidan för att titta bort från dem, och sen tillbaka med huvudet aningen på sned mot både Arand och Fëani.

Fëanis okunskap kunde han förlåta. Det att någon i hennes ålder skulle komma ihåg mycket från tiderna sen hon h…[Read more]

Wreax ord får henne att räta på nacken, höja hakan en aning som om de fick henne att växa. Kanske inte för att det var han som sa dem till henne utan av innebörden i dem. Ja hon var sin mors dotter och hennes mor skulle aldrig ha nedlåtit sig till att bli utpressad och utnyttjad på det här viset. Hon skulle ha funnit andra vägar eller satt hårt…[Read more]

Arand fnös sarkastiskt, detta höll på att gå helt i överstyr och han fick hålla sig för skratt nästan. Om det hela inte vore så sorgligt. Inte inte mannen framför dem gav honom samma obehag som de flesta monster han hade i uppdrag att dräpa. Monsterjägaren la armarna i kors och kunde inte hålla tyst längre.
‘Vem i helvete tror du att du är, som ko…[Read more]

Olaus gav dem båda en bekräftande nickning och rätade på sig för att sedan luta sig tillbaka i sin stol igen, tydligt indikerande att deras samtal var färdigt. För många hade det direkt varit en förolämpning, att inte ens besvära sig med ett avslut på mötet, men Aldusa har sett Olaus ofta nog för att förstå att även om det inte var rätt, så var…[Read more]

Hillevi stod som representant framför Hrafns tält, de var en liten grupp som närvarade, endast Hillevi och ett fåtal andra varav bara två stod med Hillevi. Hon stod med sina händer slutna bakom ryggen sin, obeväpnad och hennes två vakter likaså, med sina händer slutna framför sig. Hillevis blick vandrade bland de närvarande och nyfiket observerade…[Read more]

Eftersom hon visste att hon skulle tacka ja… Hon hade aldrig riktigt förstått sig på folk som henne, de som visste mer än de borde, som alltid hade ett ess i den bildliga rockärmen. Men, de betalade henne ofta väl, och hon hade en känsla av att detta skulle bli ett särskilt lönsamt samarbete, även om det också kom med löftet om att det knappast…[Read more]

Hon verkade inte påverkad av hennes insikt, utan viftade bara bort orden.
‘Konstigare saker har skett.’ höll hon med, och knäppte sina händer igen.
‘Skeppet avgår om två timmar.’ meddelade hon med ett leende. ‘Eftersom jag visste du skulle tacka ja, har jag redan förberett allting. Detaljerna finns i kuvertet, så väl som krediter till den bank du…[Read more]