Åt hennes ord skakade Ziyaté på huvudet, det var det där nästan irriterande sättet igen. Som om hon visste någonting som hon inte visste. Hon skrockade till lite grann och såg sig omkring, nästan lite förväntansfullt. Kanske det kunde vara en annan skatt?
“Tror du dimman skyddar ett annat magiskt föremål?” frågade hon Istilwys och hon kisade…[Read more]
Lite förvirrat rynkade Toss på sina ögonbryn – som om han inte riktigt förstod vad kaptenen talade om och skakade nätt på huvudet samtidigt som han sköljde ner ännu en bit av maten.
“Skulle jag frivilligt hoppa ner i böljorna?” frågade Toss, lite skeptiskt och skrockade till för att sedan höja sitt stop åt kaptenen med en liten blinkning.…[Read more]
Mannens skarpa ögon betraktade henne kalkylerande, och gav henne en simpel nickning. En bekräftelse på att man så klart kunde göra mer med blod än att spåra.
‘Du gissar så klart rätt, Moira. Detta har ingenting med politik att göra… Nå, inte offentlig politik i alla fall.’ sa han och gjorde en avvisande gest med handen, detaljerna var inte vikti…[Read more]
Han lyfter långsamt handen från hennes axel och kliar sig lite i nacken medan han ser upp mot taket en stund, nästan lite obekväm över hennes fråga. Sen suckar han lätt och ler ett roat leende mot henne för att sedan ta ett djupt andetag. “Vad jag tycket om Audgisil första gången jag mötte mannen som skulle ta min tös ifrån mig? Jag tyckte inte…[Read more]
Rune blev eskorterad ut ur salen utan det minsta motstånd och lät sig föras till en cell i källaren. Så snart de lämnade honom inlåst satte han sig ner på golvet och satt där tyst. Han följde krigarna med blicken, och gav dem ett förstående leende när de såg lite kluvna ut över sitt uppdrag. Det var tydligt att han inte höll dem ansvariga för s…[Read more]
Det var inte vanligen den typ av uppdrag hon tog, något den här mannen säkerligen redan visste. Vanligen anställdes hon för att röja folk ur vägen, inte för att hämta dem levande, men hon hade trots allt gjort något liknande förut, och om hon kunde se till att hålla mannen i fråga utslagen under större delen av tiden så skulle det kanske inte bl…[Read more]
En suck lämnade hennes läppar och hon begravde sitt ansikte med sina händer för att skaka på huvudet åt hans ord. På ett sätt trodde hon inte riktigt på dem. För just nu kändes det som om de alla var emot henne. Kunde de inte se det från hennes synvinkel? Hon drog ett rosslande andetag innan hon höjde sitt ansikte igen.
“De alla är emot mig, och…[Read more]
Han flinade åt de män som blev bryskt väckta av Biorn och de andra män han satte på att väcka dem alla, men ändå lyssnade han nog på henne och log mjukt. “Då ska vi kanske försöka hitta ett skepp åt gången för med tyngre skepp och bordning kan de lätt skada våra om vi blir fast mellan två av deras skepp. ”
Han såg på henne och tömde det stop han…[Read more]
“Om du någonsin var envis och jobbig? Hmm jo det vill jag minnas att du var och både jag och Sif svor oss förbarmade över dig men i slutändan var det allt värt det.” Han slår sig ner bredvid henne och lägger en hand på hennes axel mjukt medan han ler varmt mot henne. För även om hon varit envis och sagt emot dem flera gånger så hade de inte ändr…[Read more]
Gofúr vaknade plötsligt, och hans ögon öppnade sig sakta för att möta blicken från en varelse av ett slag han aldrig sett tidigare. Han ropade till med ett ord på det dvärgiska språket utav ren förvåning, och såg nu Dhrach, vilket förvånade honom ytterligare och fick honom att slänga ifrån sig flera ord, fortfarande på Thûmr. Han satte…[Read more]
Späck gjorde en skådespelad grimas till slaget som vräkte igenom vaktens kronjuveler. Men då kom två vakter till attack mot Späck. Han var icke redo att försvara sig så väl som han borde, och den ena vakten lyckades träffa honom med en stridsklubba i bakhuvudet. Träffen var dock inte nog för att inverka på hans tillstånd, då han kastade sig mo…[Read more]
Att hon var ilsken var förstås inte svårt att se och hon slog med den knutna näven i luften för att försöka att lugna ner sig vilket inte riktigt lyckades och hon fnös ilsket för att sedan göra en gest mot Ejvald.
“Den jävla tösen! Var jag någonsin så envis och jobbig mot dig? Att säga emot…” började hon berätta coh det var som om orden inte ri…[Read more]
Elden på muren hade varit ett genialiskt drag från försvaret. Det hade fullkomligt hindrat alla stegar och andra försök att skada bågskyttarna och kung Aelors män på Cimbars yttersta murar. Givetvis kunde blidorna fortfarande slunga allt de hade att kasta mot Cimbars inre fästningar, men elden hade gjort att synligheten både ut och in ur staden va…[Read more]
Ejvald hade inte riktigt funnit ro att sova så han hade suttit vaken vid brasan när det bankade ilsket på dörren. Dock var det slag han kände igen och hade förväntat sig att nästan få sig ett slag i bröstet när han öppnade dörren. Men nog såg han lite förvånat på Ragnhildr ändå där hon stod utanför dörren. Tonen i hennes röst fick hans hjärta…[Read more]
Mannen gjorde en liten avvisande gest över hennes ord, som om det inte var något speciellt. Än en gång nickade han åt stolen framför arbetsbordet, fritt fram för henne att ta om hon så önskade. Men han pressade henne inte, hennes sort föredrog trots allt oftast att stå och han verkade inte känna sig obekväm i hennes tornande form och skugga.
‘Det…[Read more]
Det dröjde inte allt för många timmar innan Ranghildr dunkade hårt på Ejvalds dörr. Att hon var ilsken var inte svårt att se och det var knappt som om hon hindrade sin knutna näve när Ejvald öppnade dörren. Ett sista slag mot dörren innan hon steg in i huset.
“Kan jag… få sova här?” frågade hon, försiktigt, nästan som när hon hade varit en fli…[Read more]
Herrie hade påbörjat något han inte längre kunde avsluta. Eller kunde han? Mannen som kallade sig Ergott hade ett svärd, och där stod han med sin torra kvist som inte skulle tåla ett slag från svärdet.
Men männen hade förmodligen inte väntat sig något motstånd – åtminstone tänkte Herrie så. Detta kunde han använda till sin nytta. Och nu var…[Read more]
Det var mycket som hände nu. För mycket och Ranghildr rynkade lätt på ögonbrynen. Egentligen hade hon inte velat ha någon monsterjägare där, eller den där Yazefin. Det var allt för mycket. Kunde det inte enbart vara familjen?
Hon sträckte på sig, som för att försöka bygga upp fasaden som hon hade släppt precis inför alla. Bara tanken fick henn…[Read more]
Hånet i hennes moders röst skar djupt och plötsligt kändes beslutet om att hålla Yazfein och deras relation hemlig inte lika fel. Om det var så här hennes mor reagerade när hon trodde att det var en äldre man som hennes dotter delat säng med, hur skulle hon inte reagera på sanningen?
”Du testar mitt tålamod, mor”, högg hon irriterat. Hon k…[Read more]
Ranghildr hummade lite över hans fråga medan hon såg hur några av männen muttrade irriterat till när de väcktes ifrån sin sömn. Hon slog lite lätt på sin arm medan hon klurade över frågan.
“Vad vi vet? Inte mycket mer, de kan ha ändrats. Men samtidigt är de tyngre skepp, kanske vi borde borda dem först…” hummade Ranghildr vidare lite för sig själv.