I tystnaden som följde efter Maeves ord, hördes enbart Ranghildrs tunga andetag som tydde på att hon inte riktigt var lugn. Utan det fanns en ilska som bubblande där inom henne. En kort stund mötte hon sin dotters blick utan att tveka för att sedan skaka på huvudet.
“Precis som dina hemligheter, har jag mina.” sa hon simpelt och snörade på sina…[Read more]
I protest skakade hon på huvudet medan hon krängde på sig sina stövlar.
”Det är inte rättvist. Om jag lovar, berättar du för mig då?” Frågade hon med ett höjt ögonbryn innan hon sträckte på sig igen och mötte sin moders blick, lika blå som hennes egen. Hon skulle ändå inte kunna njuta av någon fest, så mycket visste hon redan nu, och allvaret…[Read more]
Milt lade hon en hand på sin dotters hand, men det fanns något distanserat och fundersam blick där. Precis som Maeve fanns en bekymrad rynka emellan sina isblåa ögon. Hon suckade tyst och klappade hennes hand sedan.
“Glöm vad jag sa, Maeve. Det är inte din börda att bära.” sa hon sedan med ett svagt leende och tog hennes och Maeves smutsiga…[Read more]
Hon hade förstås inte menat att uppröra sin mor, men det var sanningen, och hon tänkte ofta på det. Så som hon hade funnit Kettil… Hon var glad att hennes mor inte hade behövt se det, men det var en tung sak att bära på helt själv.
”Mor…” Hon lade en tröstande hand på Ragnhildrs ena axel, men hon hade likväl en bekymrad rynka mellan ögonbrynen. ”…[Read more]
När Maeve nämnde Kettil vände sig Ranghildr om, hon hade spänt sina nävar ilsket som för att hindra tårarna att växa när hon tänkte på den döda sonen. Hon drog ett par djupa andetag innan hon svalde och såg mot Maeve igen.
“Ger du mig ditt löfte, att inte säga åt din far?” frågade hon, med en allvarlig blick i sina ögon. Som visade att det va…[Read more]
Också hon höjde på ett ögonbryn, en vana hon troligen lärt sig från sin mor och nu speglade på ett vis som gjorde det uppenbart att de trots allt var mor och dotter.
”Givetvis inte, men jag hoppas att vi inte ska behöva göra det valet”, sade hon lite fundersamt medan hon torkade av sig och började klä på sig.
”Kettil var ensam i Caras Idhrenin…[Read more]
“Och hennes liv är värt mer än våra fränders liv?” frågade hon med ett höjt ögonbryn. Förstås ansåg inte hon det, men det var en delikat situation det var hon tvungen att medge. Samt tanken på att skicka en liten tös som henne till sin död… Det påminde henne allt för mycket om Kettil.
Hon suckade och drog av sig sina egna kläder för att…[Read more]
Hennes mor hade förstås rätt, men hur skulle de kunna jaga iväg henne? Det var en komplicerad position de befann sig i, särskilt som Korallrevet och Kaldrland länge varit allierade, men nu inte längre var det.
”Jag vet… Men hon är bara ett barn. Hon kan inte i närheten av tillräckligt mycket om strid och överlevnad för att faktiskt kunna…[Read more]
Under tiden som hon funderade över hennes ord betraktade hon Maeve och tog lite vatten i sin kupade hand för att sedan hälla den över hennes huvud och gnugga bort lite tvål som hon hade missat att få bort. Hon suckade lite beklämt och hennes min visade att hon inte var allt för nöjd över tanken.
“Hon kommer dra hit mer fiender” sa hon tyst och…[Read more]
Hon såg i sin moders ögon att hon inte riktigt hade släppt tanken på halsbandet, och i en omedveten gest dolde hon det genom att sluta handen kring det för ett kort ögonblick. Sen kom hon på sig själv och släppte det, för att sjunka ned lite mer under vattenytan.
Som svar på sin mors ord så nickade hon, och ett litet leende spelade i hennes mu…[Read more]
Förstås var det svårt att släppa lite tanken på smycket, inte kunde väl..? Hon släppte tanken, för vad annat än skada skulle den ge både hennes dotter och henne själv? Fast när hon hörde Maeves hesa viskning rynkade hon ännu mer ögonbrynen och såg lite förvånad ut.
“Dottern till den forna drottningen i undervattens riket?” frågade hon lite fö…[Read more]
Mathilde
Lyssna gärna på lite stämningsmusik… upptäcka läskiga katakomber
Katakomberna under Hannadon var ett virvlande nätverk och många hade gått vilse här nere. Många av de som irrade bort sig här skulle aldrig se dagsljuset igen. Mathilde hade varit listig nog att knyta fast en garntråd vid ingången och nu bakom hennes hälar ringlade snöre…[Read more]
Leendet Fëani ger Maeve är varmt och genuint. Sömn hade verkligen fått henne att må betydligt bättre än innan. Men leendet svalnar när hon kan känna hur spänd monsterjägaren blick vilket också gör henne på sin vakt” Vad menar du? ” frågar hon honom lågt, låter blicken svepa ut över rummet. Hon kände inte monsterjägaren så väl men hon hade lärt si…[Read more]
Wreax
Vattnet hade annars gjort det svårt för dem att hålla sina kroppar mot varandra, men Wreax armar hade ett fullkomligt grepp kring Aine så att hon aldrig skulle sväva iväg från honom i det enorma havet. Hans grepp var beslutsamt, och hans sinne var i den gemensamma drömvärld de hade skapat för att vara med varandra i.
Varje del av hennes kr…[Read more]
Aine
När han började knäppa upp jackan, var hon medgörlig och hjälpte till att kränga den av sig. När han började prata om plaggen så “Sssh..!”:ade hon honom. Inget som Aine ville fundera på nu. Om Wreax hade några kläder kvar på sig efter att han skiftat, skulle hennes händer snabbt och ivrigt frigöra honom från plaggen. Hennes lustcentrum var…[Read more]
Jerker, som trodde på den bättre människan, log vänligt då den stora mannen och två kvinnor kom ut ur buskaget. Han sträckte ut händerna framför sig där han satt.
“Välkomna fränd-” han tystnade snabbt och leendet dog då den kalla metallen placerades mot hans strupe. Magen knöt sig och pulsen gick upp. Blicken irrade mellan de tre men så tog han et…[Read more]
Saskia Belsante
Saskia vaknar av att tältets luft är kvavt, varmt och tungt att andas, hon vaknar med ett ryck. De sista minnen hon hade var överfallet. Hon vaknar med ett ryck och sätter sig snabbt upp. Hennes andning är snabb och jagad, hjärtat slår så hårt så att det känns som om hon skulle kräkas upp det. Hon var ensam i det lilla tältet och…[Read more]
Ferin
Ferin tog då emot flaskan, drog ur korken och drack några fulla munnar medan han talade vidare. Med det stora sår hon själv ådragit sig skulle han nog aldrig misstänka att allt blod inte var hennes, ändå sa hon lite med glimten i ögat:
– Du skulle se den andre! Hon skrockade lite, men knep sedan igen då det fortfarande var en smula ömt på an…[Read more]
Dastan stod fokuserad och lyssnade till vad som utspelade sig runt hörnet när hon plötsligt hörde Sera yttra sig. Han spärrade upp sina ögon och vred blixtsnabbt sitt huvud mot henne. Detta var allt annat än bra. Han var osäker på om hennes ljud var tillräckligt för att de skulle höra henne. Om de däremot hörde det, kunde det betyda slutet för de…[Read more]
Strax efter att Runar sänkt deras syster båge, slet Tyra upp sitt senaste verk ur dess skida. Med bestämda steg följde hon efter sin bror mot den tanige lille mannen. Medan Runar snabbt rörde sig fram och satte sin klinga mot mannens hals rörde sig Tyra sakta runt mannen. Hon stirrade på honom med avsky, ilska och en hunger efter blod. Hon har…[Read more]