Luka kunde inte fatta hur högt upp han faktiskt befann sig just nu, det var som om han plötsligt lärt sig att flyga där han satt på den starka hästkroppen och spejade ner på marken som verkade vara så långt nedåt. Han var fortfarande kortare än Dhrach men inte lika överdrivet längre men han kunde inte förstå hur långa vissa personer faktis…[Read more]

Dhrach visste inte om hans ord hade haft någon större effekt på den muntre Luka som tämligen obekymrat bara tyckts rycka på axlarna åt det han sagt, men något förvånad verkade Luka ändå ha blivit. Kanske något skulle sjunka in så småningom, men samtidigt så var det inte kentaurens ensak eller uppgift att berätta hur Luka skulle leva. Om fisken…[Read more]

Kathryn fnös. Tösen. Jaja, det var bättre än att berätta för all att hon var Corrin… Hon vände sig om och lade armarna i kors. “Hörrödu, bara för att jag ser ut såhär betyder inte att jag har fått en kvinnas.. charm. Jag är fortfarande jag.” hon log finurligt “Och JAG.. är en mästare på all form av charm, särskilt den falska sorten!”.

Hon ju…[Read more]

Ibland? Han skulle nog sträcka sig till rätt ofta åtminstone om han frågade sig själv. Fast en komplimang var en komplimang och han nickade glatt åt det. När hon hastigt rörde hans arm rodnade han något och harklade för att se efter hennes kvicka fötter. Han kastade en fundersam blick mot brinken när han förslog att han skulle vara utanför. Det…[Read more]

Aldrig varit på ytan? Vilket hemskt öde. Det var trots allt där som de flesta äventyr startade. Hon slog ner båda händerna igen och granskade sina kort. Nedvänt låg de, som om hon inte hade tänkt spela mer. Hon rynkade på ögonbrynen. Kanske det skulle vara en dåraktig idé men vad skulle lite sällskap göra för illa? Dessutom var det inte som om det…[Read more]

Minsann verkade han inte allt för övertygad över om hon kunde hjälpa honom. Hon kunde se det i hans tveksamma blick och för ett ögonblick önskade hon att hennes rådgivare Djan varit närvarande så han kunde måla upp en bild av vad de kunde åstakomma tillsammans. Hon var övertygad om att denna trollkarl kunde hjälpa henne i hennes mål.

“Det kr…[Read more]

Ett litet skratt kom från Vésiva. Om hon hade vetat att de skulle behöva en båt innan, hade hon tagit den vägen från början in i skogen. Trots allt hade hon ett magnifikt skepp, med ett flertals små roddbåtar till. Hon skakade på huvudet.

“Nej, jag behöver ingen båt. Något vattenlevande?” frågade kvinnan lite nyfiket och satte sig ner igen och…[Read more]

Smärtan skar igenom hennes tankar och det var nästan svårt att se klart. Tankarna var svårt att samla ihop men hon försökte att fokusera sin blick på Dastan. Vad var det han sa?  Vänner… här? Allt oljud och hurrande fick henne att tvivla på det han sa. Kanske han trots allt hade tappat allt vett? Hon spände käkarna för att försöka att kon…[Read more]

När drottningen tvingade upp den forne generalens huvud såg han rätt in i hennes ögon med lugn och heder i sin blick. Han såg inte det minsta rädd eller arg ut, vilket borde ha varit hans reaktion med tanke situationen han var i. Nej, det såg snarare ut som att han accepterat sitt öde och skulle möta döden med huvudet högt.

Han blickade u…[Read more]

För många sekler sedan hade trollen härstammat från småtrollen, som är skogstrollen nuvarande avlägsna släkting i Vindrfellbergen, och dess för innan härstammat från de stora bergatrollen. Troll, i sig var, inget släkte som vanligtvis var ute och ströva.

Egentligen var inte skogstroll mörkrets eller nattens folk, det var ett val de hade gjort at…[Read more]

Axel kunde inte hjälpa att känna en lättnad då pilen inte penetrerat dvärgens skalle. Axel själv var inte mycket för att ta ett liv men demonen inom honom var en annan sak då denne verkade frodas över mord och elakheter. Sanningen var att Axel var en TJUV men inte en mördare men ibland så fanns det inget annat val i detta livet än att försvara si…[Read more]

Man kunde kanske inte tro det när man bevittnade den glada uppenbarelsen som även var kallad Luka att denna kände att hans värde i den stora världen inte helt räckte upp till något betydelsefullt, men så var det faktiskt. Han kände att med tanke på hur många magiker det fanns i världen så var hans typ av magi inte riktigt värt mer än vad den he…[Read more]

Jo kanske, det var ju en möjlighet men demonen skulle nog inte tillåta “hans” skal att bli förstört. Trots allt var det lättare för honom att ta sig runt världen i en katthumanoid än vad det annars var. Skulle någon försöka förstöra hans förpackning så skulle nog blodet flöda i mängder.. Även om demonen sket fullstädigt i om Axel fick en smäll…[Read more]

Heribert såg på Faegrim och insåg att denne var tveksam.

“Men Faegrim.. Vi behöver ju inte börja stort. Men vi måste åtminstone först gå längre ut än Vetegårda! Den gamla bonden sade att det fanns en sjö en god bit nordväst om Brinkeland. Jag tycker att vi ska gå och se sjön först, och sen kan vi göra nästa färd ännu längre!”

Heribert h…[Read more]

Salim betraktade skådespelet framför sig med avsmak, och han kunde även känna flera av de andra medlemmarna i rådet skruva på sig obekvämt. Men han visste ändå att i sanning följde de Akila, kanske mer av rädsla än lojalitet vissa av dem, men många såg hennes nya framfart i blod som något rättfärdigat, som något deras gud Sharah krävde att skulle…[Read more]

Det rådde fortfarande panik i Zirthimar nära portarna ut ur bergsriket. Vättarna hade länge sedan lämnat området, men dvärgarna hade inte ofta stött på en situation där ett krig hotade och måste blåsas av så fort det börjat. Det var en svaghet i deras alarm – när man hade blåst i hornet så var det gjort. De sena dvärgtrupperna kom fortfarande m…[Read more]

Fortfarande med ett hysteriskt skratt hade Akila ett hårt tag om sin dotters tunga. Långsamt skar hon av milimeter för milimeter på tungan. Vad hade prinsessan för bruk för den tungan längre? Allt som kom ifrån hennes mun var idiotiskt, naivt och vilken död person behövde tala? Mitt i att ta en bit till öppnades dörren, drottningens ögon smalna…[Read more]

Wreax var ännu mera road. “Min plats? Min plats är var jag väljer att stå. Om det är här, i Worggard, i Dar Zakhar… Det har liten betydelse.”

Han talade nu i en mera lugn ton. “Även om ni är min drottning i det rike jag är född i skall ni komma ihåg att jag inte är er hund att piska. Att jag stigit in i er sal har jag gjort för att förhandla -…[Read more]

Mitt i deras släktträff hördes ett högt knak från salens två stora dörrar av ek och med ett högt gnissel öppnades de två dörrarna ännu en gång. In genom dörren klev en vakt, som började stega mot Sera och drottning Akila. Den obehagliga och laddade tystnaden lade sig återigen som ett täcke över den stora salen. Hans resa från dörröppningen fram…[Read more]

Hans hånfulla ton fick hennes blod att koka. Hur vågade han tala så till henne? Han visste ingenting av det som var avtalat mellan henne och Ayperos. Precis som alla andra så hade han dragit slutsatser, något hon kunde leva med, men att påstå att hon var en tjänare, även om det hade varit Ayperos tjänare…

”Ni glömmer er plats”, svarade hon kall…[Read more]