Aeriel bevittnade hur de två människorna kom ut ifrån tältet, tillsammans med Camthalion. Med sin fria vänsterhand avlägsnade hon återigen bågen från sin rygg. Den andra handen som höll i dolken, sträckte sig bak över ryggen och grep tag i en pil från kogret.

Hon lade pilen ovanpå sin vänsterhand, drog bak den och spände strängen, sikta…[Read more]

Danaë blir tyst, det är bara då som hon egentligen kan ta in vad som är kvar av deras värld. Staden hon växt upp i, staden hon aldrig lämnat. Födelseplatsen för hennes föräldrar i flera generationer. En värld i spillror, bara smulorna finns kvar och vem vet vilka som hunnit undan att gömma sig och vilka av dem som liksom hon och hennes sälls…[Read more]

Han såg mycket bättre ut nu än när de först anlänt till Hannadon och hon anade att det hade mycket att göra med drottningens omtanke som det hade att göra med en god natts sömn. Hon kunde inte låta bli att le åt honom när han hälsade henne, trots allt var hon glad för allt han gjort för henne. Han hade hållit henne säker från Turins lönnmördar…[Read more]

Att han inte svarade förvånade henne, men kanske ännu mer när han förväntade sig att hon skulle klättra. När hade hon senast gjort något sådant? Var det med sin bror medan de ännu varit barn, eller i Dar Zakhar? Hon såg ned på sin vackra klänning och tänkte på hur mycket tid hon lagt på att se presentabel, stark och vacker ut, hur hon alltid försö…[Read more]

Innan de går in genom de öppna dörrarna, förbi tjänare som inte alls såg speciellt tjänstvänlig ut stannar Eirik upp framför sin syster. Söker i hennes blick med sina vassa gula ögon, ser sorgen” Du kommer aldrig glömma syster… inte jag heller. Jag såg allt från luften utan att kunna ingripa. Du är inte ensam… ” Tonen låg och hes men allvarlig o…[Read more]

Mireya

Hennes små, smala fingrar letade sig in i kvinnans kinder. Tryckte hårt mot den mjuka huden, kunde känna raderna av tänder under. Men när det var helt säkert att kvinnan inte längre skulle skrika, så lossade flickans grepp. Hon sneglade mot kvinnan, mest för att försäkra sig om att hon hade vett nog att fortsätta att hålla tyst. Mireya…[Read more]

Vakterna öppnade dörrarna för dem och släppte in dem i ett litet väntrum, och en äldre manlig tjänare som betraktade dem något dömande kom fram och bad dem om deras ärende. Att han inte tyckte att två Kaldrländare hade något där att göra var uppenbart, men han kunde ju så klart inte göra något annat än att gå in hos konungen och annonsera deras…[Read more]

Ayperos gav henne ett mystiskt leende, och han gestikulerade åt henne att följa honom.
‘Kom, låt mig visa dig.’ sa han, och tillsammans hade de ett litet äventyr är de klättrade upp på olika byggnader och till sist var de på ett tag där de hade bra utsikt över Antrophelia i sin helhet. Dess behagliga sken som kom från alla lyktor som fyllde hav…[Read more]

Hon hummade som svar på hans ord, men slutade inte att tugga på sitt äpple. Det var sant att Vasilj såg sig själv som någon slags frälsare, hans folk gjorde det åtminstone, och hon hade ju själv sett hur han rest sig från vad som borde vara döden för att fortsätta slåss… Men det behövde inte innebära mer än att han fått hjälp, att någon av gudarna…[Read more]

Det var länge sedan hon hade känt sig både så nervös och så till freds som hon gjorde när han ledde henne genom staden. Det var en underlig blandning av känslor som dessutom fick brottas med känslan av makt och en överhöghet som nästan blev berusande. Blickarna de fick av de få som fortfarande var ute på gatorna var både skrämda och beundrande…[Read more]

Wreax vände om sig och fick synen på Kheezai – denne var en mörkeralv. Han var för sig van i att se mörkeralver, han hade spenderat 12 år i Dar Zakhar och mörkeralviska stridstrupper. Ah. Det här förklarar mycket, men väcker andra frågor. Varför vill denne Ithia beskydda denna mörkeralvsflicka? Hon var ju inte ett dugg förvånad, så de måste ha byg…[Read more]

När hon försökte uttala hans namn så skrockade demonen i huvudet på honom medan Axel själv fick hålla sig från att följa ekot i huvudet på samma sätt som demonen. Det var otroligt svårt att hålla demonen på avstånd när han skrockade i huvudet på honom. Men han lyckades! Ett brett leende välsignade honom då hon helt klart smittade av sig me…[Read more]

Neaduins ögonbryn rynkade sig något över alvens kommentar, och hon vände sin blick från honom till Taweyn.
‘Tar han det lugnt?’ frågade kaldrländaren sin kompanjon. Den blonda kvinnan kikade snabbt över axeln mot honom, och ut mot öppningen igen.
‘Inte speciellt, Neaduin.’ svarade Taweyn med en allvarlig uppsyn.
Kvinnan som uppenbarligen hette Ne…[Read more]

Det främmande namnet fick kvinnan att rynka lite på de smala ögonbrynen.
‘Aaaaksel…?’ frågade hon, och ett leende prydde hennes läppar och ett klingande skratt följde därefter som var rätt smittsamt. Det var inget namn hon hört förr där i skogen, och det märkliga uttalet och hennes försök att uttala det fick henne själv att skratta. Lite…[Read more]

Sandors kropp darrade till något då hon lutade sig mot honom, och därefter såg honom i ögonen. Det var klart att han hade pressat så här långt men var nära bristningsgränsen. Åt hennes ord nickade han bara, för han kunde inte förmå sig att tala just då, för just i stunden kändes det som om han hade en sten både i bröstet och i halsen som skavde…[Read more]

Axel stod förvirrat på plats en stund, han tyckte sig ha sett något men det var borta? Hmm.. han kliade sig lite under hakan med de sylvassa klorna med blicken fäst på det stället han tyckt sig sett något. Var det ens något där eller hade skogen tagit ut sin kraft på hans egna vett och sans? Sedan kom rösten svävandes mot honom.. bakifrån? H…[Read more]

När världen vändes upp och ner rörde sig Camthalion irriterat fram och tillbaka i Neaduins grepp. Inte för att han kom någonstans. Blicken fick syn på den robusta kvinnan som greppat tag i honom. Monster. Orden for genom tankarna och han fick bita sig i tungan för att inte utropa det åt kvinnan. Det verkade vara två kvinnor och inte några fle…[Read more]

Det prasslade lite i växtligheten, och efter en stund kunde man urskilja ett par gröna ögon som betraktade främlingen. Det fanns en skygghet där, men också en nyfikenhet. Men lika snabbt som ögonen och prasslandet dykt upp hade det försvunnit.

Flera ögonblick gick, innan en kvinnlig figur plötsligt stod bakom Axel, klädd endast i skogens lö…[Read more]

Aeriel som hade tagit av sig sin båge och laddat den med en pil redan innan Camthalion rört sig fram till tältet, spärrade upp sina ljusblåa ögon av ren chock och innan man ens visste ordet av det hade hon spänt bågen av ren reflex. Precis när hon var på väg att släppa pilen hejdade hon sig själv. Hon insåg i sista ögonblick att det kanske inte va…[Read more]