Torbjörn hade rätt. Det enda som betydde något var att han var hemma nu. Hemma i skogen, med Torbjörn. De skulle alltid vara de två. Tanken var betryggande. Ett brummande skratt kom från Trond när han sa att han var mager. Kanske var han det? Han mindes inte riktigt senaste gången han hade ätit sig mätt.
“Jag vet int’ far! Jag blev ju avbruten…[Read more]
Torbjörn vaggade honom fram och tillbaka i sina armar då han drog ett djupt och sorgset andetag. Han förstod inte riktigt vad Trond menade.
“De’ spelar ingen roll, du är hemma nu” han snyftade till lite kramade om honom “Jag har saknat dig så min pojk”
Torbjörn la sina händer mot Tronds axlar och lutade sig bakåt för att kunna se på honom ord…[Read more]
Det var inte helt lätt att sätta ord på sina ambitioner, särskilt inte när hans fick hennes att verka så själviska i jämförelse. Ändå fann hon att hon höll med om mycket av det han sade, att ge de oönskade en plats, att bygga något för framtiden som skulle hålla i generationer och kanske ännu längre. Hennes blod skulle inte längre vara lika…[Read more]
På läktaren hade Lucas lutat sig fram med armbågarna mot låren för att aktivt ignorera de irriterade blickar han fick av sin fru och istället följa det som skedde på arenan. Duellerna var alltid en publikmagnet men efter nästan tre decennier i skuggan av slag och krig fann Lucas det föga intressant faktiskt. Eller jo, mer intressant än vad för jo…[Read more]
Äntligen. Han kunde knappt tro att de var sant. Han var tillbaka i sin fars armar igen. Det var som en dröm. En underbar dröm.
“De tog mig, människorna. Tvingade mig ta saker… Jag försökte att komma hem många år, men jag…” snyftade han fram och drog sin hand under sin näsa för att få bort snoret som kom fram av alla tårar. Han skrattade lä…[Read more]
Torbjörn bara stirrade på Trond som om han inte trodde det var sant. Lite tafatt la han armarna om honom då Trond for upp i hans famn, innan det tillslut gick upp för honom att det var hans lilla pojk. Eller ja, inte så liten längre kanske. Men visst var det han.
“Trond..!” snyftade han fram av i en blandning av glädje och förtvivlan. Inte fö…[Read more]
‘Jag tror det är bra att han inte tog huvudet av någon.’ kommeterade Kael med ett lätt leende, men var inte riktigt på humör att skoja med Vinga efter hennes kommentarer innan, så han fokuserade blicken på nästa duell som började äga rum där efter Arlins lilla vinst.
Arlin gav Tirrin ett brett leende då hon så entusiastiskt hurrade och klappade…[Read more]
Att de var två nakna män vid sidan om varandra var inget som Trond verkade brydd om. Hjärtat slog hårt i bröstet när han såg på mannen vid sin sida. Han drog in hans bekanta doft och sedan kastade han sig in i sin fars armar.
“Far…!” utbrast han glatt och höll honom hårt, som om han var rädd att Torbjörn skulle försvinna om han släppte tage…[Read more]
Den stora björnen kastade sig över den mindre som rullade åt sidan men plötsligt var där inte en björn utan en människa som låg under honom. I sin förvirring hejdade han sig och nosade frenetiskt över mannens ansikte och hår. Far?… Var det? De honungsfärgade ögonen stirrade ned på människan och saliv droppade ned i ansiktet på honom. Han luktade…[Read more]
Allt för upptagen i egna tankar och sin mat, hade han inte hört björnen som sprang mot honom innan det var för sent. Han gav till ett vrål av smärta när tänderna sjönk in i hans nackskinn och han vred sig om för att försöka kontra attacken. Fast sedan stannade han upp och nosade, var det? Inte kunde det vara…
“Far…. Far! Det är jag Trond!”…[Read more]
Ithia betraktade mannen skarpt, och försökte avgöra om hon skulle kunna lita på honom eller inte. Att blanda in säkerhetsmästaren var inget hon såg som en positiv sak, trots allt ville Kheezai hålla låg profil. Innan hon tog till orda begrundade hon Kheezais viskningar, och det var sant att denne man framför den hade drag som kunde tolkas so…[Read more]
Inkräktaren hade hittat hans älg! Med ett ursinnigt vrål rusade den stora björnhannen rakt mot den andra som åt av hans byte. Han kastade sig emot den mindre björnen, slående med ramarna. Det yrde saliv om den öppna käften och han högg tag efter nackskinnet på inkräktaren.
Vinga granskade striden nedanför. Intressant var väl ett ord att använda på det hela. Hon grimaserade lite åt det hela.
“Intressant, men jag trodde en kaldrländare skulle vara mer brutal.” kommenterade hon med ett litet galet flin och knuffade till sin bror på ena sidan.
Om det var emot etikett brydde sig inte Tirrin om utan hon ställd…[Read more]
Lite ledsamt gnydde Trond till när han lade märke till att idet han en gång delat med sin far var tomt. Det verkade inte ha blivit använt på länge. Hade de mördat far? Tanken gjorde honom ilsken, ledsen och tafatt. Och hungrig…? Hade han inte precis ätit. Kanske det var tanken att vara tillbaka här och denna skepnaden som gjorde honom så hungr…[Read more]
Nedtyngd av väskor och med tassarna som höll ett stadigt tag i burken med ögon så skulle han strax nå sitt mål då istället ett förfärligt skramlande ljud fyllde rummet han befann sig i då piskan kom farandes genom luften för att kvickt hindra honom från att ta sig ut genom att låsa fast dörren framför honom. Förbryllat men lugn i naturen stannade…[Read more]
Kheezai såg från mannen som kallade sig Wreax till Ithia med oroliga ögon. Klumpen i hennes mage blev större, hade detta verkligen varit klokt. Men sen hade de inte så mycket annat att gå på.
“Ithia…” började hon med svag röst och såg sedan tillbaka mot mannen. Kheezai fick något sort mod inom sig och gick upp bakom Ithia för att viska i hen…[Read more]
Det var en stor och mörkbrun björnhanne som lämnat sitt ide tidigare i veckan. Han hade skaffat ett nytt ide längre upp, närmare Stormbergens rötter, för inte hade han kunnat gå tillbaka till sitt gamla ide som han en gång delat med sin son. Tio långa år hade passerat och han hade för det mesta gått som björn i skogen.
Den stora björnen hade…[Read more]
Figuren förstod att hans uppsyn var ett som ofta väckte antingen skräck eller misstro, vilket gjorde att han förstod bådas reaktion vid hans närmande.
“Min mening var inte att avskräcka er. Ni väckte mitt intresse, då få nya ansikten kommer in ur den där dörren.”
Han visade öppet sina händer, för att visa att han inte var beväpnad.
Ett skrockande kom från Eldrinns läppar. Hon fann främlingens svar roande och hon satte ner kniven gömd i sina stövlar igen för att sedan se på honom med ett roat leende och ett höjt ögonbryn.
“Och hur förväntar ni er bli mottagna när ni strövar in i en dams rum utan inbjudan? Kom inte hit och läxa upp mig med vett när två farliga män som ni stig…[Read more]
Ayperos mörka ögon var fästa på Isra medan hon berättade om sina tankar och idéer, och det fanns hela tiden ett litet leende där på hans läppar. Han hade ätit klart, och lutade sig nu bekvämt tillbaka i stolen med ett ben över det andra, med sitt vinglas något ledigt balanserande i en av sina händer. Hans långa kloliknande naglar knackade ljudl…[Read more]