Joij verkade då som nyfiken på att få utforska rummet mer, nog var det hemskt varmt där inne. Varmare än hon var själv van vid och säkert ingen plats hon skulle kunna anpassa sig till i första laget som i att hon inte skulle klara av att sova i den där värmen, men det var så att hon klarade stanna här en stund. Hon rös, huden knottrade si…[Read more]

Eir nickade. “Blir min hud skadad, eller om jag blir skadad under huden, så behöver jag laga den eller laga mig själv. Det tar mycket energi och tid att ta på sig en ny hud, så då sover jag där inne. Utanför det här rummet skulle jag frysa väldigt mycket utan min hud, Talanrien är för kallt egentligen för mig, åtminstone Hannadon. Men jag tycke…[Read more]

Det som Eir sa var nog sanning, för att hon hade inte sett något liknande. Det verkade som sagt att hon nog sett långt ifrån allt, men bara av det hon hade sett så var det ju inget som hon ens kunnat ana att det skulle komma att finnas. Det gav henne även hopp att hon skulle finna massa annat spännande där ute i världen, för hur skulle hon inte.…[Read more]

Eir stod nervöst och lyssnade på Joij när hon pratade och log lite försiktigt, vågade försiktigt acceptera att Joij inte skulle springa iväg, märkligt som rummet kanske var. “Det är svårt att förvänta sig det här. Det finns inte riktigt någonting som detta i Talanrien.” Svarade Eir kort på första kommentaren. “Det där,” Fortsatte hen efter nästa…[Read more]

Joij klev in där i rummet och hade inte förväntat sig den värmen, för det är vad som överraskade henne först. Hon rös, och kände hur det var så fuktigt att det blev svårare att andas. Tack och lov blev hon inte orolig, för då hade Fier vaknat och säkert brutit sig loss direkt som för att försvara henne av bara ren instinkt.
Långsa…[Read more]

Eir log åt henne. “Håll fast vid den tanken.” Vädjade hen och ledde vännen sin till dörren till sovrummet. Att öppna dörren innebar inte mycket till skillnad, för på samma sätt som till de andra rummen så hade hallen ett helt annat klimat än rummen man klev in i. Men så snart man klev genom dörren så slogs man av en enorm hetta, en fuktig, hög he…[Read more]

Joij undrade nog allt vad det är för något som Eir gjorde, då hen försvann en stund. Hon blickade mot dörren som hon hörde ljud ifrån, men hon är inte sen med att le när hon ser henom. Dock så fallnar leendet lite, kände hon en viss oro? Var kanske så att hon oroade sig för hen. Antagligen för hon kände av nervositeten som fanns där, men hon st…[Read more]

Att hävda att Eir var nervös var lite av en underdrift. Det kändes inte som att hen kunde andas nu när hen gick mot sitt rum och illa kvickt slank hen in genom dörren och stängde den bakom sig. Det kändes bra på ett sätt att visa sig för någon annan, det fanns bara ett fåtal som hade sett henom så som hen egentligen såg ut, men att visa Joij kän…[Read more]

Joij ser på henom, lite skeptisk men det var inte som hen behövde göra det där för henne. Hon kunde få sin beskärda del av det där på egen hand. Men ville Eir ordna det så tänkte hon inte vara den som hindrade Eir alls från det och märkte knappt att hon blev lite rosig om kinderna över omtanken.
Hon rös när Eir kom så nära igen och hon fnissade…[Read more]

“Jag ska se till att fixa lite kvalitativt blod till dig, kanske mitt egna, att dricka när jag inte är hemma då. Så får du ditt goda utan att behöva dricka det inför mig.” Eir gav Joij en lekfull blinkning av ögat och log åt henne.

Eir skrattade till sedan och skakade på huvudet. “Att kalla dig för dam var ett skämt. Det belyser den ironiska si…[Read more]

Joij vilade huvudet, men hon kikade upp när hon hörde henom flytta på det tunga, som för att förstå att det verkade hålla saker kallt där i? Hon såg nyfiket åt det hållet som om att hon förväntade sig att det nästan skulle bo något magiskt där i. Men inte alls kom det något upp där mer än den mörka flaskan tillsammans med de kalla som spred sig…[Read more]

“När hjärtan är del av dieten, organet som pumpar blod, då förstår du nog varför jag antar att du gillar blod.” Eir flinade åt henne och nickade när Joij meddelade att hon ville ha mjölk. Så Eir gick raka vägen till stenkistan och med lite ansträngning drog hen undan locket lite så att det skapades en öppning vid ena sidan. Så fort det blev en öpp…[Read more]

Joij njöt alltid när det var att någon pysslade om hennes hår, det var något speciellt med det och hon litade väl ganska så tydligt på den som vågade komma så nära att få leka med det. Hon ger honom nästan blygsam blick när hen frågade om vad hon dricker. Förslagen fick henne att se frågande ut kort efter de kom. Men hon följer henom in där i de…[Read more]

Eir kramade om Joij och skrattade till åt kommentaren om att ha druckit från henom. Först strök hen en hand längst Joijs huvud, för att sedan börja röra på sig mot en av dörrarna, men stannade upp fundersamt. “Vad dricker du förresten? Blod har jag inte så mycket av, inte tillräckligt för att släcka någons törst. Vatten? Vin? Öl? Mjölk? Saft? Té?”…[Read more]

Joij ser stor ögt på honom när han faller ner, det var så märkligt att se det. Hon undrade vem som skapat de här illusionerna som var så otroligt händiga att de höll folk ute för att man behövde göra specifika ting för att passera genom. Hon log mot Eir som plötsligt stod där.
-“Törstig, inte hungrig.. alltid törstig.” Det var inte helt fel i…[Read more]

Eir flinade stort när Joij åkte igenom taket och skrattet kunde höras. Det fick Eir verkligen att må gott att höra det där muntra tjutet från Joij, och sedan ställde sig Eir där för att också hoppa igenom. Hen höll i täcket vertikalt mellan sina armar för att ta upp mindre plats, tog ett andetag för att förbereda sig för pirret och hoppade även…[Read more]

Joij verkade nöjd i situationen, men det var inga konstigheter att hon tänkte på Demethys. Hon borde släppa den kvinnan med sina tankar, och låta tänka på en Eir istället som fanns här hos henne men kunde man inte tänka på båda två. Hon försökte få ordning på sina tankar, men det var så att de mycket snart var där uppe på taket och verkade som hon…[Read more]

“Räkna inte med det. Inte ens jag vet exakt vad Demethys är, annat än otroligt frustrerande.” Eir log varmt åt Joij där hon skuttade iväg framför henom. Självklart lade hen märket till att klänningen gled upp, men valde att inte kommentera det. Joij var definitivt inte besvärad av det, så Eir tänkte inte göra någon grej av det. Iställe valde…[Read more]

Joij hade trots allt inte ont av monster personligen, utan det var väl så att hon lärt sig att monste var inte bra. Akademin hade mer tvingat henne att tycka så för att hon skulle skydda platserna hon besökte från monster som skadade eller ännu värre dödade oskyldiga. Monster må finnas i alla möjliga former, det hade hon lärt sig från små til…[Read more]

Eir log åt henne. “Och om Eir är ett monster, kan det verkligen vara så hemskt att vara det?” Eir log. Hen tyckte inte om vem hen var i grunden, men Joij respekterade den Eir hon kände. Hen höll om Joij en stund till, ett stort omfamnande där mitt på gatan. Det var natt, så det var ingen som vandrade där just då, men det hade inte spelat mycket ro…[Read more]