• Året var 1415 av Tredje Tidsåldern. Värdshuset “Vanras Skugga” i denna by inte långt ifrån Vanratar, var ett ställe med liten befolkning och ett ställe i Korallrevet som inte såg mycket trafik. Medan Vanratar badar i solens ljus kring sommartiderna nådde solens strålar sällan ända ner till djupet.  Wreax Situros hade tagit sig långt ut ur Antroph…[Read more]

    • Ett värdshus vore rena drömmen just nu, Xharin suckade tyst för han orkade inte resa sig just nu.
      “Det vore underbart, för egentligen vill jag inte stanna här. Vi vilar något glas bara först?” Det kunde ju ta tid att hitta ett, han mindes inte om de passerat ett på vägen till den märkliga skogen ens så var kunde det finnas ett??

    • Trollkarlen såg ytterst intresserad ut, han älskade historia speciellt nu om en för honom helt okänd plats. Han nickade då och då och såg rätt allvarsam ut. En prästinna va? Han svalde sin dumma fråga om till vilka gudar, som om det var en bra fråga. Troligtvis inte. Lite fick han väl ändå försöka styra sin nyfikenhet.
      “Jag förstår, mycket…[Read more]

    • Wreax lyssnar på det Luka berättar om sin sysselsättning. Han får känslan att han ställt rätt fråga för att komma in i hans tankesätt.

      Inte alls. Det låter inte galet. Pengarna är ju inte det som ska avgöra. Som handelsman är jag mer intresserad i utbytet och det mervärde jag kan bringa…

      Tankarna går runt i Wreax huvud med snabb fart.

      [Read more]

    • Luka märkte att Wreax inte svarade på hans fråga men tänkte inte pusha fram svaret ur honom. Kanske var det en känslig fråga som han inte borde ha frågat över huvudtaget, vem vet. I vilket fall som helst skulle han inte försöka lirka fram det heller, speciellt inte om det skulle förstöra humöret hos den andre. Så han fortsatte att le vänligt mot d…[Read more]

    • Wreax lyssnar aktivt på Luka berätta om sig. Han bestämmer dock medvetet att låta bli att svara på Lukas fråga om hans härkomst och säger med skratt i rösten “Så, er familj flyttade ut härifrån. Jag kan förstå det valet!

      Istället för att besvara Lukas fråga ställer han en till. “Och jag antar att en ung karl i er ålder har ett yrke, vad är det n…[Read more]

    • Luka lyssnade till mannen han nyss sprungit efter medan han gick där med händerna knutna bakom ryggen på ett fredligt sätt. Såg nyfiket på Wreax då han frågade om Luka var här ifrån. “Tekniskt sätt; ja. Men växte upp utanför staden så är väldigt sällan här. Jag föredrar att simma min egen väg och upptäcka nya folk och ting. Om ärligheten ska fra…[Read more]

    • De går långsamt framåt, medan Wreax nickar långsamt medan han lyssnar på Luka.

      Hmm. Visserligen är Me’erierna som ett folk fria, men få är så öppna och fördomslösa som Luka. Hans agerande påminde honom om folk i Celeras, där nästan alla försvinner i mängden och får vara i fred. Men han är också ärlig. Det kan jag arbeta med.

      Intressant. Jag får…[Read more]

    • Luka blev minst sagt förvånad över önskan från den andre men glad oavsett. Det flesta brukade ha allt för mycket att göra för att göra mer än att ta sina ting och brådska iväg till andra håll, men den här mannen hade en annan tanke helt klart. Så vid frågan så kunde Luka inte göra mer än att nicka som svar innan de föll in i gångtakt. Luka hade…[Read more]

    • Wreax insåg hur hans beteende gjorde den unga mannen nervös och den inverkan hans snabba rörelser åter väckt uppmärksamheten av folk omkring. Han tänker för sig själv: Åter igen ser de här me’erierna på mig som om jag huggit ner någon i kallt blod. Visst ser jag ut som en mörkeralv, men jag är inte en av Lloth’s dockor. 

      Han rör Luka vänligt på…[Read more]

    • När mannen snurrade runt så snabbt hoppade Luka faktiskt till en aningen utav den rena chocken som detta tillförde honom. Var denna man en krigare eller så? Med sådana reflexer kändes det som om han hade stridsträning trots allt, men snabbt så skrattade Luka till istället medan pulsen hoppade i väg i bröstet på honom. När han sa att han inte vil…[Read more]

    • Tankarna i huvudet på Wreax var överväldigande. Vad har Vesíva och Neyir sagt? Har jag varit oförsiktig? Har jag gjort ett misstag i processen? NEJ! Jag har varit så noga med att täcka mina spår…

      Bland tankarna Wreax känner ett finger på sin axel, och störtvänder sig om 180 grader i sitt spår. Han skådar snabbt på den unga Me’eriern som…[Read more]

    • Luka var inte ofta i hemstaden men denna dagen befann han sig där dock. Han skulle kunnat ha tagit farkosten ner till staden men han föredrog att simma själv vilket var varför han fortfarande var fuktig där han gick bland folkmyllret. Det gröna tyget var mörkare än det var som torrt men det var åtminstone inte droppandes längre. Han hade behövt hå…[Read more]

    • Sommartiden, År 1419, Tredje Tidsåldern.

      Det är en lugn dag i staden under havet. Vattnet rör sig stillsamt runt den enorma magiska skölden som håller det utanför, som den har gjort så länge som någon Me’erier i liv kan minnas.

      Stillheten avbryts då Wreax Situros stormar ut ur Handelsgillet Bläcks huvudkontor. Hans fader, Chronis, följer hono…[Read more]

    • Luka tittade sig omkring på förödelsen av äppelmos som en alvherre svor till över då han trampade i en mos-pöl och höll på att halka omkull. Luka log lite oroat över förödelsen då det självfallet kändes lite krossande att hon förlorat en del av sin säljes vagn. Funderade på vad han kunde göra för att hjälpa till mer och räknade därför mos-p…[Read more]

    • Wreax nickar med ett vänligt leende och slänger ett par mynt som rullar fram ända tills de krockar i stopet och stannar på disken framför Trond. Han tar åt sig stopet som stod framför den unga mannen. Wreax fick för första gången på en tid en känsla av att vara hemma, så konstigt som det kände i detta kråkslott av ett värdshus.

      [Read more]

    • FruVider replied to the topic Elden i vårt land in the forum Kaelred 6 years, 5 months ago

      Lucas noterade knappt kungens reaktion och instinktivt vände han blicken mot bordet. Hans ögon smalnades av en smula och han var tyst en stund.
      “Jag utgår ifrån att du övervägt det hela att hon vill provocera dig?” sa han stilla men rösten bar en underton av ilska. Han fann det vedervärdigt, men visste också att det var ett effektivt sätt att…[Read more]

    • Vila, det var väl en bra lösning. Åtmistone till att börja med. Kanske det skulle klarna senare.

      “Ska vi… hitta ett värdshus?” frågade hon, lite försiktigt. De skulle väl i för sig ta en stund att hitta ett. Men om de hade tur skulle de inte ta allt för lång tid.

      “Om du inte vill stanna här?” frågade hon, lite osäkert, för det var någon hon…[Read more]

    • Historia, en gång hade det varit hennes största intresse tillsammans med strids och krigstekniker… Nu var hon inte lika intresserad av vad som en gång varit utan vad som nu skulle kunna bli. Däremot ville hon inte vara allt för oartig och log svagt.

      “Hus Tenír har styrt i fem generationer.  Min forna släkting Yiera Tenír dåvarande prästinna…[Read more]

    • Fl’akta? Egentligen var det inte mycket som Jo förstod när de talade med varandra. Så Gork var både, kall, hungrig och… behövde… Han hummade lätt. Nej det kunde inte vara det. Det sista kunde betyda att han menade att de skulle upp. Upp? Även om Gork var stor och stark kunde han nog inte kasta upp Jo dit och han var inte lång nog för att nå u…[Read more]

    • Load More

    © Talanrien

    A password will be emailed to you.