Över ordet prinsessa grimaserade Vinga lite. Bara ordet fick henne att vilja spy. Det lät för sött och passade inte riktigt in på Vinga. Lite mer robust och pojkaktig till sinnet. Vinga som hade stått lutad mot stenmuren med svärdet riktad mot marken medan de två pratat. Reste sig upp, inte allt för snabbt och slog några slag framför sig som fö…[Read more]

Lucas skrattade roat och höjde imponerat på ögonbrynen åt hennes språk, ingenting man förväntade sig av unga prinsessor utan det där var sånt man hörde i krigsläger. Hans blick vändes till Sloan då han tilltalade och han gjorde en liten gest för att mena på att han var van.

Lucas lät sig vändas bort av Sloan och nickade, de ljusbruna ögonen…[Read more]

Hon lyssnade inte riktigt till hennes ursäkter, för att vara ärlig så brydde hon sig inte så mycket om dem. Hon hade dessutom inte något att be om ursäkt för. Så varför skulle han höra på det? Camthalion log bara milt åt det hela. Resa? De två?

“Men vad med din kärlek, jag vill itne röva bort dig från henne” påpekade Camthalion allvarligt och la…[Read more]

Sloan drog ett djupt besviket andetag över prinsessans ord. Men hennes sätt att tala förvånade honom inte direkt länge, trots allt hade hon bara blivit värre ju närmare tonåren hon kommit. Denna läxa hade nog behövs flera år innan, men han kunde inte vara den som gjorde detta. För ifall han gav henne denna läxa skulle hon inte ta honom för ha…[Read more]

Prinsessan såg nonchalant upp på mannen. Lät sina bärnstensfärgade ögon vandra upp och ner över den robusta mannen. Eller riddare som Sloan så väl kallade honom. Ett smalt leende dök upp på hennes läppar och hon korsade sina armar där hon stod. Inte särskilt adligt eller enligt etikett spottade hon på marken precis framför denne Lucas.

“Han se…[Read more]

Trots de dramatiska omständigheter han tagit sig ut ur Karm så hade ankomsten hem till Kaelred varit desto mindre dramatisk. Han hade själv infunnit sig hos kung Draegon en knapp vecka efter att han återvänt. Trots allt så hade det varit av vikt för honom att berätta om vad som hänt i Karm och varför han nu var persona non grata i det landet. M…[Read more]

Lite motvilligt hade drottningen saktat ner. Hon tyckte om fart och att komma fram så fort som möjligt, men hon insåg att det skulle upplevas som oartigt. Inte för att hon egentligen brydde sig, men hon kunde känna en stor kraft i från denne man. Och vad vore inte dumt om inte en mäktig trollkarl vid hennes sida?

“Så, bäste Xarnir, börjar d…[Read more]

Sättet han talade med Sera gjorde henne ilsken. Trån synvinkel? Som om hon hade låtit sin bakgrund färga allt hon gjorde. Minsann inte. Hon kanske inte hade behövt kämpa på samma sätt… Men hon hade åtmistone talat med de som hade och förstått. Till en del i alla fall. Hennes blick mörknade något och för en stund skulle man kanske tro att hon v…[Read more]

Ithia gav mannen bara en eftertänksam blick, men drog tillbaka sin hand och packade ihop de tillhörigheter de hade. Med en sista nickning till mannen och hans spjut började hon sedan följa Kheezai som hade betydligt bättre mörkerseende än henne. Veckorna som följde höll de sig dolda om dagarna och reste om natten. Då och då fick Ithia ta sig in…[Read more]

Värmen som Lloth sköljer över honom är som en sommardag när solen faller över ansiktet. Eller en omfamning från en vän från längesedan. Något man trodde sig förlorat men funnit igen. Ovillkorligt tar det honom tillbaka i tiden. Innan våldsdåden, innan blodbadet. Innan delar av hans familj mördats i sina sängar. Innan har egen far och bröder utdö…[Read more]

En suck lämnade honom och han lutade sig tillbaka i sin stol igen, greppade vinglaset och drack i ren protest. Hon kanske var riktig då trots allt, så tjurskallig som hon var. Han skrattade till åt sin egna tanke och skakade på huvudet. Blicken gick bortom balkongen igen.
“Jag vet inte hur jag ska förklara det så att du förstår” En dramatis…[Read more]

Vésiva följde trollkarlens blick mot träden och rös till av minnet. Vad fan var det som hade hänt? Träd skulle inte röra sig så. De hade inte ens rört vi dem om mindre skada dem!

“Det får vi väl reda på tids nog.” hummade hon och tog sig för huvudet, inte för att de minskade den bultande huvudvärken överhuvudtaget.

“Vad ska vi göra nu?”

Orden som föll ur Djans munn var ingenting som Sera fann i sitt tycke. Hon visste mycket väl att det var mer till livet än svart och vitt. Men mörk magi… Bara tanken fick henne att rysa. Hon ville slita bort sin hand från hans, men hans närhet var inget hon ville gå miste om. Hon lät sin klarblåa blick fästas i hans.

“Att mörda människor…[Read more]

Den där handen genom håret, som hon saknat den. Visst fanns det andra som kunde stryka hennes hår men det var inte detsamma, aldrig detsamma som när Camthalion gjorde det. Svaret får henne häpen men samtidigt inser hon att hon och leifi kanske gått upp i varandra lite väl mycket” Förlåt… ” Säger hon efter en stunds tystnad” Men du kunde ha sagt n…[Read more]

Hur länge hade de befunnit sig där i det kompakta mörkret? Han vet inte, helt tappat greppet om tiden helt. De tunga smällarna som hörts ner till dem fast mycket dovare och smärtan som strålade ut från det djupa såret i armen hade fått honom att inte fundera på just tiden. De som befann sig i källaren var inte många.. fem.. sex kanske, inte…[Read more]

Hon var inte helt bekväm med allting heller, men hon brydde sig kanske inte lika mycket. Istället log hon bara matt åt drottningen när hon tilltalade henne och bugade sig lätt med en hand mot bröstet. Hon behövde inte säga mer, det var tydligt att kungen och drottningen ville vara ensamma just då, och i ärlighetens namn ville hon helst av allt s…[Read more]

Ailis smög sig fram. De hade varit på resande fot i några veckor och hennes träning hade varit intensiv.  Det hade tagit ett tag att få grepp om knivkastning men hon hade alltid haft stadiga händer och god koncentrationsförmåga så hon hade så småningom lyckats träffa sina måltavlor utan stora problem… Nu skulle hon dock jaga.

Hon såg haren en…[Read more]

Igen så var det allt för många frågor, det var nästan för många för att kunna räkna de på fingrarna men Camthalion log bara åt sin syster och strök en lugnande hand genom hennes hår milt.

“Jag blev väl bara trött på ditt kärlekstjafs med Leifi” påpekade Camthalion lite retsamt, samtidigt som det fanns något däri. Ärligt talat så hade han svårt fö…[Read more]