Lucas fann skogstrollet minst sagt underhållande och hade gått till sängs med värkande kinder från allt skrattande. Men nästa dag skulle bli lång, så det var bäst att vila, även om Lucas säkert velat höra en till historia.

Dagen hade knappt hunnit gry innan Lucas och hans fyra hussoldater var uppe på benen och gjorde sig redo för avfärd. Han f…[Read more]

“Hjälp dem!” Hör hon Gharf upprepa och inte bara en gång men det finns ingenstans att börja. I vilken riktning hon än vänder är det skrik blod eller död. Panikslagna röster från deras modiga folk som trängs som vilddjur om en snabbare plats inne i säkerhet från både snöstorm och monster.

Feylin stryker trött en blodig arm över pannan, snön yr…[Read more]

Ayperos hade inte så mycket som gett Aife en blick, han förlitade sig på att Nenya skulle hålla Isras garde och eventuella hotfulla personer på avstånd om det så skulle behövas. Än en gång gav han henne en nästan hungrig blick med de mörka ögonen och böjde huvudet närstan som i en dans för henne.
‘Tack så mycket, ers höghet.’ sa han med ett behag…[Read more]

Det här var inte rätt tid för några djupa diskussioner, inte dem som druiden älskade att ägna sig åt men hon kan ändå inte låta bli att svara honom” jag var inte där så jag vet inte säkert. Men jag har läst en hel del böcker och jag vet att skogen som finns på andra sidan järnporten inte är lika vidsträckt och tålig som vår. Det är därför inte svå…[Read more]

Kvällen blev ganska lång ändå och det var som om Gormkäfts mun gick i ett. Det var roande historier, när man hörde dem första gången. Turligt nog för skogstrollet var att han hade år på nacken nog att kunna underhålla med historier någon månad utan att upprepa sig. Till slut hade de bestämt sig för att ta sin skönhetssömn, Lucas kunde behöva den.…[Read more]

Lucas rynkade lite på ögonbrynen och skulle precis öppna munnen för att upprepa sin fråga då han trott trollet inte hade uppfattat den. Men då Gormkäft satte sig ned förstod han att trollet bara funderat och rynkan ersattes av ett leende och han nickade intresserat och tuggade i sig det sista av äpplet innan han la ifrån sig skruttet på bordet.…[Read more]

“Jag har bara ett sovrum här.” Kommenterade hon. “Även om det finns fler hos min familj… men jag brukar undvika att gå dit i den mån jag kan.”

Utan att säga mer om det så luktade hon i en kanna, för att försäkra sig om att hon inte hade använt den till något annat. Efter några sniffar så nickade hon och fyllde den med vatten, och sedan plocka…[Read more]

Djan såg först lite förvirrat på Sera, som om han redan börjat tänka på något annat. Ja, varför skulle de till Dvärgarna? Knappt hann han avsluta sin egna tanke innan den avbröts av en annan. Hon tvivlar på dig, du kan inte lite på henne. Djan rynkade lite på ögonbrynen åt sig själv och skakade lite på huvudet som för att skaka av sig tanken. Så…[Read more]

Gormkäft filtrerade bort hans ord om hans kompanjoner. Om de inte kom tillbaka var det deras förlust. De hade haft äran att konka runt på Gormkäft allt för länge. Ögonen hamnade på Lucas armar. De tycktes starka nog att kunna bära all hans kunskap. Han var tyst länge nog att man skulle kunna börja tvivla på att skogstrollet hörde frågan. Till…[Read more]

Ailis blev inte det minsta tröstad, hon tryckte sitt ansikte mot mörkeralven och grät ännu mer ljudligt.. hennes ben förlorade sin styrka och Ziyaté kunda antingen hålla upp henne, sätta sig med henne eller låta henne falla på knä.

Allt hade gått så fort. Hela hennes familj, död. Det var helt enkelt för mycket för henne och nu när de inte var…[Read more]

Den matta rösten gjorde Sera nervös. Vad hade hennes mor gjort mot honom? En hastig blick över hela hans kropp för att se att han inte hade några skråmor efter tortyr. Nej. Han verkade hel, åtminstone nu. Sedan lät hon sina armar omfamna honom i en hård kram, det såg ut som om han behövde en. Vi ska ge oss av. Orden fyllde henne med en obeskrivl…[Read more]

Även om det lilla trollet inte hade det mest charmiga leendet med sina spetsiga tänder så smittade det av på Lucas som sprack upp i ett lika brett leende. Ögonbrynen var fortfarande höjda i lätt förvåning och förundran över krabaten. Han verkade verkligen sitta på en stor kunskap och Lucas nickade och tuggade på sitt äpple för att visa att han l…[Read more]

Djan kände fortfarande sina hårda hjärtslag och pulsen rusade, som om han precis sprungit ett maraton då han gick genom korridorerna med Sera i tanken. Det var som en lättnad sköljde över honom när han hörde hennes röst och kunde se henne komma mot honom.

“Sera” Hans röst var matt, nästan andfådd och han slog armarna om henne i en hård kram, s…[Read more]

Att Aife hade gjort dem sällskap var kanske mer något hon förutsatte snarare än något hon faktiskt noterat, men hennes närvaro var plötsligt där och hon kände sig kanske en aning mer avslappnad. Inte för att hon fruktade något från Ayperos, vilket antagligen var dumt, men mest för att det säkerligen fanns många som skulle se hans ankomst som än…[Read more]

“Jag har dig.” Eller han fick hoppas det var hon, men det kändes inte som en rot det kändes som en hand.
Han kände sig lättad då hon klamrade fast vid hans hand och han kramde den i sin och skulle just lyfta då hon meddelande att hon satt fast. Xharin svor tyst, hur?Magi troligen. Nej, han måste försöka lugna ner sig själv innan han ens försökte…[Read more]

Även om flickan inte hade avslutat meningen förstod Ziyaté vad hon menade. Frågan var inte märklig, men den var svår att besvara. Död hade blivit en vardag för mörkeralven. Varthän hon rörde sig verkade det alltid finnas omkring henne. Lite ovant lät hon sin hand stryka flickans rygg och hon klappade hennes rygg lite disträ. Hon hade sett att det…[Read more]

Precis som alla andra dagar hade den här varit lång. Sera drog en hand genom sitt hår medan hon gick igenom korridoren. Den klarblåa blicken var avvaktande på vakterna som tycktes ha ett extra vakande öga mot henne. Det var som om hennes frihet inte längre existerade. Hennes mor sa att hon var fri att röra sig som hon ville – och lämna till Car…[Read more]

Ayperos gav Isra sitt mest charmiga leende, och böjde huvudet artigt för hennes givmildhet.
‘Så klart, ers höghet. Jag skulle inte fråga om det var nödvändigt. Jag är rädd att Loradon huserade ovanligt besvärliga fiender.’ sa han och viftade bort det hela med en handgest. Det var inte ett intressant samtalsämne. De gick några steg till.
‘Så v…[Read more]

Ögonen vande sig till slut till ljuset och han lade märke till att det inte var samma skäggiga Junior och Senior som stack huvudet under bordet utan detta var en ny person. Ett svagt ögonblick tycktes han ledsen och inne i sina egna tankar. Hade de återigen lämnat honom? Det var långt ifrån första gången som han blev lämnad kvar, men alltid tyc…[Read more]

När entouraget hade stigit in i palatset så hade ännu en figur slutit sig till dem, även om hon medvetet höll sig i bakgrunden och inte drog onödig uppmärksamhet till sig – det var en speciell förmåga, hade Aife lärt sig, att röra sig som en livvakt. Att obemärkt stå vid sidan av den som höll ens kontrakt, men också att när som helst kunna sti…[Read more]