Fällan som var tänkt att decimera Karms styrkor, förstås, men till vilken följd? Hon trodde sig ana att större planer satts i rullning men hon vågade inte vara så krass att hon yttrade sådana tankar högt, och särskilt inte här.

”Givetvis inte, men av allt jag har hört så skulle det ha varit en mycket vacker stad, och framförallt taktiskt belägen…[Read more]

Lucas tuggade fundersamt på sitt äpple, blicken vandrandes från kartans linjer till en annan pergamentrulle med historier från en välkänd alvkung som för flera hundra år sedan slagits mot orkerna. I hans huvud spelades flera tänkbara scenarion upp, hur orkerna skulle tänkas anfalla, vart, när och i vilken terräng. När han då plötsligt hör…[Read more]

Djan drack det sista av vinet, blicken något avvaktande på drottningen. Nej, hon skulle inte säga någonting mer, han förstod att det förväntades av honom att ge sig av. Helst igår. Han ställde ifrån sig sitt glas men tog upp karaffen med vin för att fylla på drottningens glas, blicken fortfarande fäst vid henne.

“Jag kommer inte att göra dig bes…[Read more]

Corrin satte sig bredvid Finn och log mot Evina. “Té blir bra, tack så mycket.”

Hon sneglade på Finn. Han måste skärpa sig.. eller kan hans skamsenhet kunna riktas om.. och se ut som något annat och inte… dåliga lögner.

Hon tog hans händer från ansiktet och lade ner dem på bordet. “Hörde du Finn? Inget kladdande, du får se till att hålla hä…[Read more]

Ailis hoppade till när Ziyaté återvände. Säkra?

Hon satt en stund och bara stirrade på handen innan hon tog den.

“V..vad..?” rösten var hes.. hon fortsatte ändå.

“”Vad hände med… m.. m…”

Hon kunde inte fortsätta meningen. Mor var förmodligen där hennes far och bror var.  Hon kunde inte få bilderna ur sitt huvud. Hon omfamnade Ziya…[Read more]

Dörrens distinkta smäll bakom dem fick Finn att hoppa till och vakna lite ur sina tankar. Fast han var fortfarande inte bekväm i det här skådespelet. Hans samvete gnagde allt för mycket åt det hela. Att ljuga var inget som passade honom. Den innersta önskan var att kunna få ett arbete där han kunde tjäna sitt bröd utan att behöva göra någon a…[Read more]

Vem ville inte fly från vinterns rusk och kyla? Nästan en månad hade Gormkäft tillbringat i de Kaldrland, där dess kyla till och med hade tagit sig in i hans väska. Hans stackars fingrar hade nästan frusit till is! Nog fick vara nog och till slut hade han övertalat sina kompanjoner att överge den kalla norden och bege sig söder ut.

Lite irriterat…[Read more]

”kanske” svarade  Vasilij, styrka var ändå att uppnå sitt mål, stå vid sitt ord, vara lojal och framförallt skydda sin klan. Att hjälp skulle kanske vara accepterat men det fanns andra avsikter med att inte ta hjälp från någon annan  ” Framförallt kan man endast anse sig vara suverän härskare om man själv utgör sitt fundament för sin makt” H…[Read more]

“Tack,” svarade han och log mot Saryenna medan de gick. Att få ett “lycka till“ kändes på sitt sätt lite oroväckande, skulle han behöva det? Han försökte skaka det av sig, hon menade förhoppningsvis bara väl.

Att stiga in i palatset kändes väldigt högtidligt, betydligt mer än hela vistelsen i alvstaden hittills. Han kände sig helt ur sitt eleme…[Read more]

Evina skakade lite på huvudet. Hela situationen var allt för udda, och hon kunde inte undslippa känslan av att hon blev manipulerad på något vis – att känna av då någon löjg för henne var en talang hon alltid haft, vilket förmodligen var varför hon och Corrin aldrig fungerat ihop. Hon rynkade kort på näsan åt det hela.

“Kladda inte för mycket på…[Read more]

Akila hade alltid tyckt om sin längd. Det fick även de flesta män att se upp till henne. Hon nickade nöjt över hans kommentar. Ja, det var en bra idé. Även fast dvärgarna inte var det renaste folket, eller de som hon hade haft en tanke på innan att samarbeta. Kändes det som om idén hade kommit till henne, som en uppebarelse. Hennes finger dro…[Read more]

Hon hörde hur paniken hade smygit sig på trollkarlen likaså. Enbart det fick hennes panik att bli ännu större.  Var det lika bra att ge upp? Vésiva slog vilt med sina händer men det var rötter som höll henne fast men av någon anledning lyckades hon få tag i en hand. Förhoppningsvis var det trollkarlen. För visst var det hans röst? En liten lättn…[Read more]

Ayperos ord fick henne att sträcka på sig och ett nöjt leende fanns på hennes smala läppar. Artigt och respektfullt böjde hon på huvudet åt drottningens kommentar. Förde Ayperos till henne?  Tanken var roande. Det var inte som om det inte hade funnits en plan, redan innan brevet från Isra hade kommit fram. Leendet var förvånandsvärt varmt och såg…[Read more]

Inget svar kom ifrån grottan. Stoet rörde sig oroligt under flickan. Det var en främling, men stoet var vältränat och sprang inte iväg utan frustade lite. Lite som att fråga den nya ryttaren vem hon var och vad hon gjorde. Många minuter passerade tills Ziyaté helt plötsligt steg fram ur skuggorna. Hon hade en varsam blick mot flickan och tog ett m…[Read more]

Ayperos gick mest i tystnad och betraktade allting omkring dem med en stilla nyfikenhet, men mest för att det krävdes det mesta han hade för att stå graciös just nu i sitt tillstånd. Vad han tyckte om Isra visade han inte, defakto sneglade han knappt på henne utan höll sin blick rakt framför dem. Däremot föll hans uppmärksamhet med intensitet…[Read more]

Djan följde henne förväntansfullt med blicken, det var nästan så att han höll andan.
“Dvärgarna?” Han drack en klunk av vinet med ett fundersamt hummande. Långsamt snurrade han vinglaset i sin hand och blicken gick över bergskedjorna i det fjärran nordväst. Blicken stannade för ett ögonblick vid askbergen innan han tillslut såg upp till Akila.…[Read more]

Leendet som fanns på Djans läppar skulle få de flesta att rysa och röra på sig obekvämt. Fast Akila verkade trivas med det och besvarade med ett likadant leende. Två rovdjur som inte hade något medlidande för deras byte. Trots allt var det för en god sak. Världen skulle bli bättre under hennes styre. Karm bestod av svaga människor allt för lät…[Read more]

Hans hjärta bultade hårt när han höjde blicken till henne, men ändå kunde han känna ett lugn svepa över honom. En typ av trygghet och värme man känner från sin mor fanns inom honom men han kunde även ana den från Akila. Ett leende spred sig långsamt över hans läppar vid hennes ord, ett leende som var helt nytt för honom men som skulle synas mån…[Read more]

Hon tog det lugnt när de gick längs gatorna upp mot palatset, hennes hand vilandes mot hans ena arm, mer som om han ledde henne än tvärt om, och nog var synen ganska slående. Hon förde sig som en drottning och han, trots hans tillstånd, gick med rak rygg och stolta steg, en imponerande figur. Det var länge sedan hon känt sig så nöjd över ett v…[Read more]